Jag tror att min sambo misshandlar mig verbalt

[Vallmo]

Det låter som att du är redo för din "rosa tvättkorg" @Vallmo och jag är så himla glad för din skull

Åh, vad gulligt av dig!
Jo, jag är nog redo för den rosa tvättkorgen.... Vilken underbar metafor det är förresten.
Jag vet ju exakt vad du menar också.

Jag är förvånad själv över att jag inte har ändrat mig trots att han numera beter sig schysst och gör mycket mer hemma.

 

[Squie]

Jag vill resa till Indien, till exempel.

Har en släkting som är där just nu. RES ALDRIG DIT! är kommentaren.

 

[cirkus]

Jag har oerhört svårt att se mina egna gränser och jag har svårt för att hävda mig när jag känner mig illa behandlad.
Jag tror det har mycket med min egen sårbarhet (borderline) att göra, tyvärr.
Har ju hamnat där förut i andra relationer, men då har jag ju kunnat bryta upp eftersom vi inte haft hus, barn och ekonomi tillsammans.

Det är bra att du är vaksam på din egen sårbarhet - men med det som du beskriver så behöver man ingen diagnos i världen för att ha mått jävligt risigt av den behandlingen och systematiska förminskandet.

Jag tror tyvärr att det handlar om normalisering känslan av att man har svårt att hävda sig när man bli illa behandlad- jag har också varit där även om det inte varit i kärleksrelationer. Men just tanken att om jag bara justerar lite se och lite så blir allt bra, då blir hen nöjd. Om jag bara, om jag bara, det kostar ju så lite att ...och ändå är det aldrig bra. ALDRIG bra. Till slut så står man inte ut med sig själv och hela självkänslan är totalt mosad

 

[Vallmo]

Har en släkting som är där just nu. RES ALDRIG DIT! är kommentaren.

Ha, ha, ok då!
Varför inte?

 

[cirkus]

Har en släkting som är där just nu. RES ALDRIG DIT! är kommentaren.

Jag säger tvärt om: RES till Indien @Vallmo ! Det är ett fantastiskt land, totalt annorlunda och ger oss en jäkla massa perspektiv.

 

[TinyWiny]

Åh, vad gulligt av dig!
Jo, jag är nog redo för den rosa tvättkorgen.... Vilken underbar metafor det är förresten.
Jag vet ju exakt vad du menar också.

Jag är förvånad själv över att jag inte har ändrat mig trots att han numera beter sig schysst och gör mycket mer hemma.

Visst är det!

Det ska du vara stolt över! Du vet och du nöjer dig inte med det han har att erbjuda. Du vill ha det du behöver och det är jäkligt stort att stå upp för sig själv.

 

[TinyWiny]

Jag säger tvärt om: RES till Indien @Vallmo ! Det är ett fantastiskt land, totalt annorlunda och ger oss en jäkla massa perspektiv.

Jag säger detsamma! Res dit!

 

[Hyacinth]

Åh fy!
Vad vet du om vilket mindre hjärn-helvete jag gick igenom för att
1: komma fram till hur jag skall formulera mig för man skall förstå hur jag menar
2: kan jag skriva såhär eller är det här en sådan där när 400 personer får frispel och jag är elak och dum?
3: kan jag skriva i en annans tråd, eller är det fel? Det brukar ju gå bra om man är öppen med att man är medveten om att man stjäl fokus från trådskaparen.
4: är det här tydligt eller är det bara tydligt för mig för att jag vet vad jag frågar?
5: är det förmätet av mig att fråga något banalt i en annars viktig tråd?
6: får jag göra så här eller är jag egoistisk?
7: Du kan ju inte stjäla råd i en tråd du inte skrivit i själv? Du måste ju "betala" för dig!

Men jag ville ju så gärna veta, och frågade därför.

Det är bara en pluttdel utav allt som brottas med för att kunna trycka enter.
Och det var verkligen inte meningen att ta MERA plats, jag började skriva för att jag blev ledsen, och jag skriver aldrig i affekt och borde inte skicka detta.
Men kommer göra det i alla fall ifall någon kan använda informationen till någon insikt eller typ av förståelse för någon annan.
Jag önskar dig allt gott!

Jag tänker att man kan lära sig hur man ska agera för att vara inom normen. Men man kan kanske inte förstå varför det ena är norm och det andra inte.
Att lära sig baserna för socialt umgänge tror jag man har nytta av, sen är vi olika med olika styrkor och svagheter. Man har ju ett drag eller en diagnos som gör att man helt eller delvis fungerar något annorlunda än majoriteten.

 

[Vallmo]

Det är bra att du är vaksam på din egen sårbarhet - men med det som du beskriver så behöver man ingen diagnos i världen för att ha mått jävligt risigt av den behandlingen och systematiska förminskandet.

Jag tror tyvärr att det handlar om normalisering känslan av att man har svårt att hävda sig när man bli illa behandlad- jag har också varit där även om det inte varit i kärleksrelationer. Men just tanken att om jag bara justerar lite se och lite så blir allt bra, då blir hen nöjd. Om jag bara, om jag bara, det kostar ju så lite att ...och ändå är det aldrig bra. ALDRIG bra. Till slut så står man inte ut med sig själv och hela självkänslan är totalt mosad

Jo, så är det ju.
Vem som helst hade antagligen mått dåligt.
Men jag tror att han möjligen inte hade kunnat gå så långt med någon annan.

Han är ju skild från ett tidigare äktenskap på 10 år. Vem vet, hon kanske tyckte han var jordens tråkmåns och tröttnade.
Har träffat hans ex-fru som för övrigt verkar oerhört trevlig.
Jag tror att hon har betydligt mer skinn på näsan än vad jag har.
Har hört vissa kommentarer om hennes "starka åsikter"

Tar ett citat från varningstecken.nu som dessvärre stämmer in allt för bra på mig;
Den passivt-aggressive mannen är ofta attraherad av en partner med låg självkänsla eller en partner som har en tendens att ursäkta andra människors dåliga beteende.

Men visst är det så att alla människor kan hamna där.
Det vet man ju om.
Egentligen är det tragiskt för det han föll för hos mig var den där spontana, glada personen med glitter i ögonen.

Det såg han ju till att döda på alla sätt och vis. Idiot!

 

[Hyacinth]

Jo, så är det ju.
Vem som helst hade antagligen mått dåligt.
Men jag tror att han möjligen inte hade kunnat gå så långt med någon annan.

Han är ju skild från ett tidigare äktenskap på 10 år. Vem vet, hon kanske tyckte han var jordens tråkmåns och tröttnade.
Har träffat hans ex-fru som för övrigt verkar oerhört trevlig.
Jag tror att hon har betydligt mer skinn på näsan än vad jag har.
Har hört vissa kommentarer om hennes "starka åsikter"

Tar ett citat från varningstecken.nu som dessvärre stämmer in allt för bra på mig;
Den passivt-aggressive mannen är ofta attraherad av en partner med låg självkänsla eller en partner som har en tendens att ursäkta andra människors dåliga beteende.

Men visst är det så att alla människor kan hamna där.
Det vet man ju om.
Egentligen är det tragiskt för det han föll för hos mig var den där spontana, glada personen med glitter i ögonen.

Det såg han ju till att döda på alla sätt och vis. Idiot!

Jag hoppas du snart kan flytta därifrån. Det låter så destruktivt att bo kvar trots de förändringar som skett .

 

[Vallmo]

Visst är det!

Det ska du vara stolt över! Du vet och du nöjer dig inte med det han har att erbjuda. Du vill ha det du behöver och det är jäkligt stort att stå upp för sig själv.

Jag tror faktiskt att jag aldrig har stått upp för mig själv såhär mycket någon gång. Ändå var det väldigt mycket såna övningar på min MBT terapi

Så ja, jag ÄR nog faktiskt stolt.
Det känns bra!

 

[Vallmo]

Jag hoppas du snart kan flytta därifrån. Det låter så destruktivt att bo kvar trots de förändringar som skett .

Antagligen har du rätt.
Jag hoppas att hans inverkan på mig minskar när jag börjar jobba också.
Då är jag ju fysiskt hemifrån i alla fall en större del av tiden än vad jag är nu.

Allmänt, jag tror jag faktiskt dog en smula när han kläckte ur sig
"att har vi det så här som vi har det nu så ser inte jag någon anledning till att vi ska separera".

Det blev så uppenbart att han har inga som helst krav på oss, mig eller sig själv eller att aktivt jobba för en levande och berikande relation.
Han är nöjd om det är tyst, lugnt och kravlöst och dött.

Det är ju som att köpa en Grand Prix häst och sen bara låta den stå i stallet.
Inte för jag är någon Grand Prix häst, host, harkel direkt men det är själva grejen som sådan.
Vem fan tror att det ska funka att rida en Grand Prix och placera sig om man gör så?
Ingen tror det!

Men han verkar tro att relationer funkar så.
Han är dålig på andra relationer också. Pratar knappt med sin bror, hans mamma ringer ibland. Han ringer i stort sett nästan aldrig henne.
Under våra 15 år tillsammans har han aldrig bjudit hem en vän.
Jag vet inte ens namnet på någon vän heller, för den delen.

 

[Hyacinth]

Antagligen har du rätt.
Jag hoppas att hans inverkan på mig minskar när jag börjar jobba också.
Då är jag ju fysiskt hemifrån i alla fall en större del av tiden än vad jag är nu.

Allmänt, jag tror jag faktiskt dog en smula när han kläckte ur sig
"att har vi det så här som vi har det nu så ser inte jag någon anledning till att vi ska separera".

Det blev så uppenbart att han har inga som helst krav på oss, mig eller sig själv eller att aktivt jobba för en levande och berikande relation.
Han är nöjd om det är tyst, lugnt och kravlöst och dött.

Det är ju som att köpa en Grand Prix häst och sen bara låta den stå i stallet.
Inte för jag är någon Grand Prix häst, host, harkel direkt men det är själva grejen som sådan.
Vem fan tror att det ska funka att rida en Grand Prix och placera sig om man gör så?
Ingen tror det!

Men han verkar tro att relationer funkar så.
Han är dålig på andra relationer också. Pratar knappt med sin bror, hans mamma ringer ibland. Han ringer i stort sett nästan aldrig henne.
Under våra 15 år tillsammans har han aldrig bjudit hem en vän.
Jag vet inte ens namnet på någon vän heller, för den delen.

Jag dumpade min första sambo när jag frågade om han tyckte att vi hade det bra och han sade "ja".
Då tänkte jag att vi var så långt från varandra att det var lönlöst. Då hade vi bott ihop i tre år i misär, och jag kämpade som en gnu för att hålla ihop mig och skenet av ett sunt förhållande. Packade och flyttade in tillfälligt hos en vän samma kväll.

 

[Vallmo]

Jag dumpade min första sambo när jag frågade om han tyckte att vi hade det bra och han sade "ja".
Då tänkte jag att vi var så långt från varandra att det var lönlöst. Då hade vi bott ihop i tre år i misär, och jag kämpade som en gnu för att hålla ihop mig och skenet av ett sunt förhållande. Packade och flyttade in tillfälligt hos en vän samma kväll.

Den känslan fick jag också när han sa sådär.

På ett sätt är jag förvånad att jag reagerade så, men å andra sidan inte.
Hade det varit förut så hade jag nog kunnat kunnat bli glad eller hoppfull.
Nu blev det helt tvärtom, vilket antagligen är obegripligt för honom.

Och ja, jag känner mig väldigt färdig med honom.
Jag tror inte att han inser det faktiskt.

 

[Vallmo]

Har en släkting som är där just nu. RES ALDRIG DIT! är kommentaren.

Jag säger tvärt om: RES till Indien @Vallmo ! Det är ett fantastiskt land, totalt annorlunda och ger oss en jäkla massa perspektiv.

Jag säger detsamma! Res dit!

Apropå Indien!
Ha, ha, det är roligt med så olika reaktioner på att resa till Indien.
Jag har hört det förr och det finns aldrig någon som likgiltig.
Det är antingen starkt för eller emot.

Jag känner några som har varit där i alla fall och kommentarerna är väldigt spridda, så att säga.
Men det verkar vara ett land som inte lämnar någon likgiltig.

Edit. Jag har faktiskt varit i Indien, i Bombay för 40 år sedan. Jag var tio är gammal.
Det var en mellanlandning och försenar flyg så ett halvt dygn var vi där.
Vi hade varit i Thailand och var på väg hem.
Redan då fascinerades jag av Indien.
Jag skaffade mig en indisk brevvän och läste mycket om landet på geografin och som vuxen har jag fortsatt och titta på olika tv-program om Indien (och andra länder).

 

[mandalaki]

Åh fy!
Vad vet du om vilket mindre hjärn-helvete jag gick igenom för att
1: komma fram till hur jag skall formulera mig för man skall förstå hur jag menar
2: kan jag skriva såhär eller är det här en sådan där när 400 personer får frispel och jag är elak och dum?
3: kan jag skriva i en annans tråd, eller är det fel? Det brukar ju gå bra om man är öppen med att man är medveten om att man stjäl fokus från trådskaparen.
4: är det här tydligt eller är det bara tydligt för mig för att jag vet vad jag frågar?
5: är det förmätet av mig att fråga något banalt i en annars viktig tråd?
6: får jag göra så här eller är jag egoistisk?
7: Du kan ju inte stjäla råd i en tråd du inte skrivit i själv? Du måste ju "betala" för dig!

Men jag ville ju så gärna veta, och frågade därför.

Det är bara en pluttdel utav allt som brottas med för att kunna trycka enter.
Och det var verkligen inte meningen att ta MERA plats, jag började skriva för att jag blev ledsen, och jag skriver aldrig i affekt och borde inte skicka detta.
Men kommer göra det i alla fall ifall någon kan använda informationen till någon insikt eller typ av förståelse för någon annan.
Jag önskar dig allt gott!

Dina frågor var jättetydliga! Bra mycket tydligare än väldigt mycket som skrivs på Buke.

Men - trådar som den här, när en enda person vänder ut och in på sitt liv, de är väldigt svåra för någon annan att få svar i. Det är svårt till och med när man skriver som du, att man vet att man gör ett trådkap. Det går nog knappt att kapa en tråd som är så inriktad på en enda person.

Mitt tips, om du inte vill starta en egen tråd, är att ta upp dina frågor nästa gång någon startar en tråd om Asperger eller andra NPF. De brukar komma med jämna mellanrum.

 

[Madick]

Trådkap modell massor:
Så detta är ett "drag"? Går det att förändra? Och kan man ha det draget utan att vara "avvikande" som personlighetstyp? OM man vill förändra sig, går det att "laga"?

En superbra fråga, jag har haft behovet av att analysera just en sådan person och vad jag kan göra för att underlätta mitt liv. Det jag kommit fram till om just den personen är att det troligtvis är en kombination av personlighet och uppfostran (då jag har tillgång till personens familj är det lätt att se vissa saker). Hopplöst att förändra. Anpassa sig själv eller undvik personen är mitt råd.

 

[Squie]

Ha, ha, ok då!
Varför inte?

Ja...nu är ju sms-konversationen lite knapphändig på just den informationen så det går inte riktigt att utläsa. Han har dock tagit 6 av 7 underverk så jag skulle tro att det är jämförelse med dem o de länder de ligger i som har skett.

 

[mandalaki]

Ha, ha, ok då!
Varför inte?

Lyssna på de som varit där istället. Indien är fantastiskt, har bara varit där en gång men vill alltid resa tillbaka. Behöver bara få lite bättre hälsa först.

Det är bra om man är rätt stark när man är där. En annan person sa en gång "I Indien tvingas man möta sig själv" och jag håller verkligen med. Det är en upplevelse på många plan.

 

[MiaMia]

Väldigt mycket av det jag läst i tråden de senaste dagarna får mig att tänka kring din sambo.

Någonstans i början sade du att han inte är elak egentligen. Och nu analyserar han allt som händer mellan människor som orsak-verkan förlopp baserade på de yttre händelserna. Med obefintlig avläsning av relationen eller det känslomässiga bakom. Låter i mina öron som det kan vara ett resultat av brist på Theory of mind i kombination med högfungerande intellektuell analys av de påtagligt observerbara delarna av samspelet.

(Wiki för den som inte är bekant med begreppet: Inlevelseförmåga innebär att man kan leva sig in i en annan människas psyke. På engelska kallas det för "theory of mind", mentalisering, en uppfattning om vad som försiggår i någon annans huvud. "Jag tror att du gillar mig" är ett exempel på detta. Det är förmågan att tillskriva mentala tillstånd, trosuppfattningar, avsikter, önskningar, simulering, kunskap med mera till sig själv och andra och att förstå att andra har övertygelser, önskningar och avsikter som skiljer sig från den egna.
Förmågan kan även kallas "intentionalitet av andra graden". Första graden omfattar bara förmågan att vara medveten om sina egna tankar, medan andra graden alltså innebär att man kan föreställa sig någon annans uppfattning)

När du (övertydligt) har berättat om dina upplevelser och känslor så gör han förändringar av de konkreta beteendena. Men hänger förmodligen inte med på de djupare aspekterna och som du säger och har inte insett hur slut er relation är för dig. Kan vara så att han i sin värld tror att ni åtgärdar problem, medan ni i din bara har putsar på symptomen.

Inte för att "diagnosticera" men @Vallmo tänker mycket ikring deras samspel, och ska ha barnen ihop med honom länge till.
Hur ser dina tankar om hans beteende och er interaktion ut ifall du använder det perspektivet?
Inte ta på dig ansvar för att hjälpa honom (om det skulle vara så), men för att hjälpa dig själv att förhålla dig till honom.

(Menar alltså att man klarar det rent teoretiska konceptet att andra kan tänka osv. Men fungerar mycket sämre med avläsning i praktiken. Och väldigt dåligt ju mer känslorelaterat det är. Kanske tom svårt att läsa sig själv i vissa lägen?
En kombination med underskott på "emotionell intelligens" och överskott av "IQ-intelligens" om man kan säga så...)