Jag kvävs

Sv: Jag kvävs

Sluta curla honom, människa. Sluta skicka info och påminnelser. Släpp projektledaransvaret över honom.

Håller med. Jag känner igen mig mycket i TS, just detta att backa upp ett besked med information. Men i det här fallet tycker jag faktiskt att du, TS, ska göra en enklare hänvisning ("sök gärna på praxis + umgängesrätt, kolla google.com").

Gör inte jobbet åt honom, den energi han slipper lägga på att kolla upp kan han använda till att göra annat, du har alltså frigjort tid åt honom. Och dessutom servat honom med sånt som han - om han var intresserad - tagit sig tid att ta reda på redan tidigare. Nu kan han återigen ta din information och presentera som sitt jobb, han har minsann sökt rätt på....

Nej, ge honom inte det. Ge honom kall information om vad du beslutat, så får han hantera det. Bestrida eller inte, hör han inte av sig tror jag det är att se som tyst accept. Du kanske bör meddela honom det. Inget svar = tyst accept.
 
Sv: Jag kvävs

Jag vill bara säga att jag har följt din tråd i tysthet sedan starten.
Man får intrycket av att du är en mycket stark människa - även om du kanske inte känner det så själv alltid.

Även om jag inte känner dig eller har minsta aning om vem du är eller var du är så har din historia gripit mig.
Jag hoppas verkligen innerligt med hela mitt hjärta att du snart ska få lite mer lugn och ro och få möjlighet att njuta av ditt liv och dina barn!

Lycka till - av hela mitt hjärta!
 
Sv: Jag kvävs

Vi som följer dig är intresserade av hur du mår, hur det går, vad som händer. Du är i mångas tankar och du är en inspirationskälla med din styrka och din förmåga att vara klartänkt i en pressad situation.
+1

Kan bara instämma i den redan så väl formulerade lovsången :bow::up:
 
Sv: Jag kvävs

Behöver jag nämna att jag är ledsen över att han idag släpar med vår sjuka bebis för att hjälpa ena systern att flytta? Vet inte vem som håller koll på barnet när han bär möbler och undrar hur kul det är att släpas omkring när man är sjuk. Men det är hans ansvar, jag kan bara beklaga.
 
Sv: Jag kvävs

Spara detta, det kan komma att behöva senare för att illustrera vad som kan bli en följd av dåliga beslut vad gäller barnens välbefinnande.
 
Sv: Jag kvävs

Det var det jag tyckte att jag hade gjort, klart och tydligt och jag satte dessutom ett datum för det hela. En vecka senare kör jag på och det är ju då jag har kränkt honom. :banghead:

men skilj på er två! Du behöver absolut inte dunka pannan i väggen för hans reaktioner. De är hans.

Du står för det du skriver och säger.
Han står för sina reaktioner och det han skriver och säger.

Notera det han förmedlar men reagera inte på det. Reagerar du är du tillbaka i ansvaret för honom. Det är inte ditt.

Låt honom vara kränkt i fred, om det roar honom. ;)


(känner igen en del från mitt ex. Som tex blev skitförbannad för att det på våren stod krukväxter ute från sommaren innan. Jag flyttade första juli. Han hade inte tagit in dem. Men det var mig han skällde på. Och han begrep inte att han skulle flytta från min gård förrän ett helt år senare.
Nu kan jag skratta åt det. Då grät jag)
 
Sv: Jag kvävs

Så har jag visst kränkt exet också, eftersom jag efter två veckor och två påminnelser inte hört ett skit från honom angående vår bebis 1-årsdag helt sonika bestämde mig för att bjuda in min och hans familj (och honom) på 1-årskalas. Han anser (trots att han inte svarat på mina förfrågningar) att jag borde förstå hur utlämnad han känner sig som pappa när jag utsätter honom för det här :wtf:

Alltså, att du orkar. Du tycker att du känner dig svag som är förkyld/mår dåligt/inte kan sova - jag hade blivit spritt sprängande galen. Är inte människan mer intresserad av sin egen bebis än så? Samtidigt som han ska hävda att han vill "barnens bästa"? Jag tycker att hans engagemang för barnen verkar vara väldigt till och från, och det är dessutom otroligt himla trist att han lägger ekonomiska aspekter på det.

Säger som andra, sluta curla honom och spara din energi till dig själv. Du ska ha all information själv så att DU vet vad som gäller om han försöker köra med dig på något sätt, men du behöver absolut inte plocka fram information åt honom. Han är väl också läskunnig?

Ännu en som kollar varje uppdatering på denna tråd och som önskar att jag kunde skicka en STOR blombukett, doftande badolja samt smarrig chokladask. Jag får göra det i tanken i stället :d Kämpa på! Du är grym!
 
Sv: Jag kvävs

Hans reaktioner - hans problem. Skit i att han blir kränkt.

Det är klart att du går i däck om du ansvarar för hans reaktioner också. Fortsätt bara att göra din bit. Du kan inte ansvara för hans mående och hans känslor. Särskilt inte som att de är helt stokastiska och helt utan verklighetsförankring.
 
Sv: Jag kvävs

Här är en till som har följt din tråd i tysthet, och nu bryter den tystnaden för att säga hur imponerad jag är av dig. :bow: Du resonerar så klokt, och verkar sätta barnen framför dina egna känslor hela tiden (många hade nog gjort allt i din situation för att han inte skulle få komma nära barnen alls, medan du verkligen kämpar för att de ska få ha sin pappa, jag är imponerad). Du kommer snart komma ur det här som en ny människa. Tänker på dig!
 
Sv: Jag kvävs

bjuda in min och hans familj (och honom) på 1-årskalas.
Funderar lite på varför? Du har ju nog att engagera dig i och nu när ni är mitt uppe i en separation och du flyttar inom ett par veckor (var det så?). Varför inte avvakta och ordna det lite längre fram och för din familj enbart? Det gör ju ingen skillnad för den lille. Så får pappan ordna med kalas på sitt håll sen med sin familj, om han vill.
 
Sv: Jag kvävs

Du är skitcool! Har läst hela tråden och du är verkligen grym! Att du känner dig sjuk nu är inte så konstigt, du har varit på helspänn i flera veckor/månader och nu har du antingen slappnat av (troligtvis inte) eller så behöver kroppen en paus och då blir man sjuk!
Tillåt dig att ta det lite lugnt ett tag så kommer du snart tillbaka med nya krafter :)
 
Sv: Jag kvävs

Hon kanske vill ha en bra relation med farmor/farfar? De är kanske jätteledsna hur sonen behandlar sin familj...

Snällt av dig TS, iaf!
Jag är nog lite dum, men jag förstår inte hur han vill att du skall betala för hans umgänge med barnen? Varken vad han menar eller hur han framför det?
 
Sv: Jag kvävs

Det gör ju ingen skillnad för den lille. Så får pappan ordna med kalas på sitt håll sen med sin familj, om han vill.
Det är ju klart att det gör skillnad för den lille. Speciellt om man har en pappa som inte är så lysande så är det ju istället väldigt viktigt att ha bra kontakt med farmor och farfar och resten av släkten på pappans sida.

Jag har flera kompisar vars barn efter separationen spenderar mer tid med farmor än med pappan och mammorna (mina kompisar) ondgör sig så enormt över detta. Men jag säger alltid att jag tycker att det är helt okej. Hellre ha en bra relation med farmor, än ingen relation med den sidan alls.

Och ibland är det som mamma väldigt skönt att kunna bolla med en människa som har koll. Har farmor koll och kan man prata med farmor är det underbart att kunna ringa ett samtal och styra upp det som behövs. Tex julklappar, kalas, barnpassning etc.
 
Sv: Jag kvävs

Jag menar att som ettåring gör det ju ingen skillnad att fira nu eller om några veckor. Och visst är det bra att barnen har bra kontakt med farmor, men det behöver ju inte upprätthållas via mamman. Tror det är onödigt jobbigt med kalas tillsammans när man är i TS skede av separationen.
 
Sv: Jag kvävs

Och visst är det bra att barnen har bra kontakt med farmor, men det behöver ju inte upprätthållas via mamman.

Fast det är ju inte säkert att det finns ett alternativ?

Jag kan hålla med om att det känns "onödigt" att dra ihop till kalas just nu, men det kan mycket väl vara mer positivt än negativt. På sikt. Det vet vi inget om.
 
Sv: Jag kvävs

Så har jag visst kränkt exet också, eftersom jag efter två veckor och två påminnelser inte hört ett skit från honom angående vår bebis 1-årsdag helt sonika bestämde mig för att bjuda in min och hans familj (och honom) på 1-årskalas. Han anser (trots att han inte svarat på mina förfrågningar) att jag borde förstå hur utlämnad han känner sig som pappa när jag utsätter honom för det här :wtf:

Oj den lille stackarn, så svårt han har det. :wtf: :banghead:
Låt honom vara kränkt du. Det har ingenting med dig och ditt beteende att göra, hade du gjort något annat hade han blivit kränkt för det också.

Om han framhärdar kan du ju finkänsligt påminna att födelsedagen inte alls handlar om honom utan om er underbara ettåring som verkligen är värd att få stå i centrum av uppmärksamheten på sin födelsedag.
 
Sv: Jag kvävs

Är lite sliten. Sen kväll, men nu har sonen fått veta att vi ska flytta. Jag sa bara att vi kommer att flytta och att vi vill bo på olika ställen. Pappa vill bo i ett hus i XX och mamma vill bo i ett rött hus i XX. Berättade när och att han kommer att träffa båda. Han frågade var han kommer att bo och jag sa att det blir ibland hos mig och ibland hos pappa. Att han kommer ha eget rum hos oss båda. So far so good. Vi får se när/om andra frågor dyker upp.

Ska svara lite lätt på det ni kommenterat. Jag vet att jag inte borde bry mig om hans kränkta känslor osv, men jag klarar ännu inte av att stänga av alla känslor som han rör upp. När morgonen startas med att läsa ett mail med allt de här dravlet så blir humöret därefter. Och ja -det suger ut energi, men jag har inte riktigt kontroll över mig själv, så i den aspekten låter jag honom göra det.

Angående kalaset. Sonen har stenkol på lillasysters födelsedag och har sedan länge bestämt att han ska baka tårta till hennes kalas. Det är nog mest för honom som kalaset är. Bebisen lär inte bry sig. Sen är kalaset typ 10 ballonger, en tårta och lite fika. Inget stort alls, så inget värre än att fixa mellis till ungarna plus en kompis på besök och det händer ju varje vecka. Hela min familj är ändå på plats. Händer inte så ofta, så då har jag massor med hjälp och praktiskt att passa på. Exets familj har jag inget otalt med vad jag vet. Lär väl inte umgås till vardags, men då och då när det gäller barnen är väl inte konstigt? Sonen räknar ju in både pappa och farmor och fastrar plus kusiner på kalaset och skulle nog tycka att det var konstigt utan dem. Dessutom tror jag faktiskt att han är så gott som ovetande till vad jag tycker om hans pappa, då jag gör ett hästjobb med att uppföra mig när barnen är i närheten. Så ska det få förbli och då måste pappan vid enstaka tillfällen inkluderas i mitt nya liv. Men det kommer att bli väldigt få tillfällen.
 
Sv: Jag kvävs

Här är en till som bryter tystnaden efter att ha följt tråden varje dag! Jag måste bara få börja med att säga herregud vilken kvinna du är. Vilken förebild till dina barn! Du är helt otrolig, stark, konstruktiv, smart, effektiv, fantastisk mamma och många fler saker! Jag blir så JÄVLA stolt att se kvinnor som du. Man blir så peppad och glad över att kvinnorna reser sig högt över skitstövlar och kommer ut med huvudet högt som en vinnare!

Du kanske inte ser dom där sakerna, men vi på buke gör det. Du har fullt upp med att må dåligt, för sånt tar tid och enorma mängder energi. Jag vill även skriva ner lite tips för hur man kan rent praktiskt hantera sådana här skitsituationer. Sen om det hjälper dig eller någon annan är bara en bonus.

När det gäller att hantera alla praktiska saker så kan man skriva upp allt som ska göras, skriva vilken dag man tänker göra det och sedan beta av listan vartefter dagarna kommer. Man vaknar, kollar sin lista och ser att "Okej, idag är det att kolla vattenledningar". Poängen med denna lista är att man endast gör sakerna som står för dagen och att man inte ska tänka på dom annars. Det blir lätt att man försöker ha alla bollar i luften, vilket är jobbigt och gör att man grubblar konstant på problemen. Rada upp skiten och piska järnet ur det när det väl är dags. Annars ska man fullständigt skita i det, för du kan tänka "Jaha nu börjar jag grubbla över familjerätten, men dom ska jag ringa på fredag, så jag behöver inte tänka på det just nu."

När det gäller dig själv så ska du fokusera all energi på det. Det viktigaste är att du mår bra! Mår du inte bra är det i inte till nytta för någon, allra minst dig själv. Se alla samtal som en investering i din hälsa. Det är lika mycket en investering i att gå till naprapaten och ta hand om sin rygg, som att investera i att gå hos en psykolog, fast det är ens själ man tar hand om. Du ÄR stark, men det är onödigt och jobbigt att konstant vara det. Du har inget att bevisa. Det är bättre att lägga sig och gråta ett par timmar eller gå ut i skogen och skrika för full hals i en timme. Det rensar och då drar man inte ut ens smärta över hela dagen. Bättre att få ut allt med en gång!

Om man grubblar mycket som människa kan man ha "grubbelstund". Sätt 1 timme, eller vad man nu vill ha, där du tillåter alla slags tankar komma. Älta, älta, älta. Då grubblar och ältar du inte under resten av dagen, för du har en tid utsatt till det. Inga tankar är förbjudna! En tanke är bara en tanke, det behöver inte betyda att det är sanning bara för att man tänker en sak.

När det gäller den där ärkeidioten till ex så sköter du dig extremt bra redan. Du sänker dig inte tills hans nivå och ser till att fixa saker om han håller klaffen (tyst accept). Däremot är det fullt förståeligt att du lackar ut ibland när han är så puckad. Det jag kände här är att du behöver en stategi för att inte bli påverkad av honom. Du kanske kan göra mentala övningar? En övning jag fick lära mig under ett seminarium var att man skulle tänka sig att ens energi är ett sken/vätska som är gyllene och lysande. Det finns i och runt omkring dig. Om någon kommer med en kopp och står och tar av det fina skenet blir man ju förbannad. Right? Varför skulle någon ta sig rätten och komma och ta av DIN fina energi?

Vad gör man då? Jo, man tänker att man skapar en såpbubbla runt sig, man kan måla den omkring sig med fingret för att göra det mer tydligt för sig självt. Den här bubblan kan INGEN spräcka förutom du. INGET kan tas ut från det. I den bubblan är du och din energi trygg helt enkelt.

Då kan du måla den här bubblan och helt enkelt stå och flina åt ditt ex som står utanför, skitförbannad och stampar i marken som ett litet barn för att han inte kan påverka dig. Det kan låta hur fånigt som helst, men den mentala träningen är viktig. Det är därför cancerpatienter utför det men även ryttare på riktigt hög nivå måste arbeta mycket mentalt. Vore det inte hur skönt som helst att stå och låta ditt ex säga och göra vad han vill utan att känna något? Bara konstatera att han är en idiot, rycka på axlarna och sedan släppa det.

Han har redan förstört så mycket. Han ska inte få förstöra ditt humör eller en hel dag med ett ynka mail! Låt det vara en drivkraft. Du är redan så stark, du kan lära dig det där utan problem! Tipsen är helt enkelt en strategi så att man orkar ta sig igenom jobbiga perioder i livet. Jag hoppas att något kan hjälpa någon i alla fall.

Det sista jag vill säga är att fortsätt kämpa men låt dig falla också. Du kommer resa dig igen. Fortsätt skriv konstruktiva mail och kolla inte upp NÅGOT åt honom, det får han fan i mig klara själv nu. Han är en vuxen karl för helskotta. Avsluta dina mail med att om han inte kommer med andra förslag eller lösningar så kommer du se det som en tyst accept. Lägg även till något som påpekar att han inte kan komma 2 veckor senare med bara gnäll. Att han inom denna tidsfrist får komma med klagomål, förslag m.m. vid den tidpunkten, inte efter.

Kan du inte försöka få lite passning av barnen? Åka på spa, massage, ansiktsbehandling, läsa böcker, kolla film och vara lite för dig själv? Du måste ta hand om dig och jag tror inte barnen tar skada av att få vara med farföräldrar lite extra denna period :)

All lycka till dig nyttnick, du är grym! :bump::bump::bump::bump:
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har haft problem med att det kryper och rycker i benen på kvällar och nätter sedan jag brände ut mig i våras. Det blev än värre när...
2
Svar
23
· Visningar
1 013
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 620
Senast: monster1
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
88
· Visningar
14 623
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
22 653
Senast: Whoever
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Hjälp!
  • Senast tagna bilden XVI

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp