Jag kvävs

[nyttnick]

Sv: Jag kvävs

För en utomstående som läser tråden så tror jag att du fortfarande har för höga tankar om hans a agerande.
Det låter solklart som om han försöker blåsa dig.
Om han är klipsk nog till att ha fixat detta med firman och haft koll på alla avdrag han kunnat göra samt skickat in rätt grejer så han fått tillbaka massa skatt, så lär han vara klipsk nog att veta hur han har det med + och -.
Han spelar dum för att sko sig på dig och OM du upptäcker det så ka n han bara säga att han inte visste. Gå inte på det!
Han är inte dum (på det sättet), det framgår tydligt.

Jag föredrar nog att fortsätta ha för höga tankar om honom och människor i allmänhet. Jag vill tro på det goda i oss alla

Däremot är jag väldigt vaksam på hans idiotier och kollar upp själv hur saker och ting ligger till, så han ska inte tro att han är smartare än mig på den punkten. Det har han bevisat flera gånger nu att han gärna slår där det gör som ondast oh försöker sko sig lite på min bekostnad. Det kommer inte att hända.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Jag kvävs

Självklart ska du se om ditt hus. Noga. Kolla upp själv, och gärna meddela att "jag vill gärna kolla upp det här själv, jag återkommer när jag vet" - så han fattar att det inte är läge att dra en vals.

Vad barnen och umgänge/överlämnade dagar gäller hade jag försökt vara avslappnad. Om du har lust och möjlighet: varför inte? Om du har annat bokat (för det är ju det livet ni kommer att leva, d v s barnfria dagar till del, andra med barnen) så får han helt enkelt ordna det på annat sätt. Det är väl - gissar jag - vad du i en bättre värld förväntat dig av honom. Att han ställer upp om han har möjlighet, istället för att krångla bara för att han kan.

 

[Shaggy]

Sv: Jag kvävs

Jag misstänker att det dessutom kommer att komma en hel del undantag från bestämt umgänge, bara för att det råkar vara ett julbord en viss kväll, kanske en viktig träning, en tävling som han gärna vill vara med på osv. Tror också att det är mig han kommer att fråga. Jag har inte riktigt bestämt hur jag ska hantera detta om det inträffar. Det kan ju hända att jag kommer att behöva hjälp också på "mina" dagar, för att jobbet kräver det. Han kommer nog också att vilja kunna åka iväg på långhelger osv och det lär krocka med umgänget.

Ställa upp (eftersom jag gillar barnen) eller neka, för att barnen ska vara hans ansvar? Misstänker att jag får känna in mig på det med tiden.

Bestäm inget generellt. Gör så att om du inte kan/vill just då så säger du bara att du är upptagen. Om du kan och vill så säger du givetvis ja. Du märker snart om han "betalar" tillbaka och hjälper dig när du får problem.

 

[morgaine]

Sv: Jag kvävs

Jag föredrar nog att fortsätta ha för höga tankar om honom och människor i allmänhet. Jag vill tro på det goda i oss alla

Däremot är jag väldigt vaksam på hans idiotier och kollar upp själv hur saker och ting ligger till, så han ska inte tro att han är smartare än mig på den punkten. Det har han bevisat flera gånger nu att han gärna slår där det gör som ondast oh försöker sko sig lite på min bekostnad. Det kommer inte att hända.

1010101010

 

[nyttnick]

Sv: Jag kvävs

Mötet på familjerätten blev inställt då ena handläggaren var sjuk. Suck...inte riktigt vad jag hade hoppats på, men men.

 

[hastflicka]

Sv: Jag kvävs

Ja, det tror jag nog. Och att vi skulle vara sams och leva happily ever after, men på skilda håll.

Det later som mitt ex som dumpade mig efter ett nastan ett ars forhallande med en av Mina basta vanner och kolega. Han Sa gang pa gang att allt skulle vara precis som vanligt, bara att vi skulle Bo pa skilda hall. Han var uppriktigt fororattad nar jag kravde in nyckeln och att Han samlade ihop sitt pick och pack.
Tank sa bra det blev ... Hade jag inte blivit dumpad just da hade jag inte traffat maken. Maken brukade ofta saga att vi borde skicka tack kort till dem.

Sta pa dig, du kommer att komma ur det har som en starkare och mer sjalvsaker person. Du har redan kommit en Lang bit pa vagen ... Snart kommer rakstrackan infor nedforslutet dar du kan fa fartvind I haret bara ha roligt igen.

 

[Houdinie]

Sv: Jag kvävs

Brorsans ex hade samma konstiga förväntningar. Hon skulle fortsätta ligga med brorsans chef medan brorsan skulle fortsätta ha dubbla jobb, sköta städning och sova i ett uthus. Hur skulle hon annars ha råd att fortsätta gå hemma? Hon blev på riktigt chockad när han lämnade henne efter att detta upplägg presenterats.

 

[TinyWiny]

Sv: Jag kvävs

Helt seriöst hur korkad får man vara? Menar han att du ska fortsätta stötta hans bristande relation till barnen, vara hushållerska och dessutom sitta hemma beredd på att ta hand om barnen under hans tid för att han ska kunna göra något roligare än vara pappa?

Jomen det förstår du väl att hon borde. Det gör väl alla som går isär? *Obs ironi*
Det trodde mina barns pappa också att jag skulle göra. Han trodde t.ex att jag skulle fortsätta att baka bröd åt honom och det gjorde jag ett tag men jag tog rejält betalt och det hade han ju inte räknat med. Han trodde också att när han skulle ha barnen hos sig varannan helg innebar det att jag skulle följa med och ta hand om barnen. För hur skulle han annars göra? Han kunde ju inte ta hand om dem själv ju När jag inte gick med på det så åkte han hem till sin mamma istället så att hon tog hand om dem istället Sedan flyttade han till och med hem till mamma igen. Eller iallafall hyrde han ett litet hus 10 meter ifrån mammans hus av dem så att han enkelt skulle kunna gå in till mamma när barnen skulle vara där för det vet ni väl att man kan inte laga mat när man ska ha hand om sina egna barn

 

[nyttnick]

Sv: Jag kvävs

Brorsans ex hade samma konstiga förväntningar. Hon skulle fortsätta ligga med brorsans chef medan brorsan skulle fortsätta ha dubbla jobb, sköta städning och sova i ett uthus. Hur skulle hon annars ha råd att fortsätta gå hemma? Hon blev på riktigt chockad när han lämnade henne efter att detta upplägg presenterats.

nämen Ja, man upphör aldrig att förvånas över hur folk tänker. Undrar om man är lycklig i sin egen lilla bubbla när man funkar så? Det är man nog, fram tills någon spräcker bubblan och man får smaka på verkligheten.

 

[nyttnick]

Sv: Jag kvävs

Jomen det förstår du väl att hon borde. Det gör väl alla som går isär? *Obs ironi*
Det trodde mina barns pappa också att jag skulle göra. Han trodde t.ex att jag skulle fortsätta att baka bröd åt honom och det gjorde jag ett tag men jag tog rejält betalt och det hade han ju inte räknat med. Han trodde också att när han skulle ha barnen hos sig varannan helg innebar det att jag skulle följa med och ta hand om barnen. För hur skulle han annars göra? Han kunde ju inte ta hand om dem själv ju När jag inte gick med på det så åkte han hem till sin mamma istället så att hon tog hand om dem istället Sedan flyttade han till och med hem till mamma igen. Eller iallafall hyrde han ett litet hus 10 meter ifrån mammans hus av dem så att han enkelt skulle kunna gå in till mamma när barnen skulle vara där för det vet ni väl att man kan inte laga mat när man ska ha hand om sina egna barn

Där kommer ju mitt ex att få det tufft, för han har ingen att vända sig till, utan han kommer att vara tvungen att reda upp sitt eget.

Jag tror faktiskt att detta har slagit honom med full kraft de senaste dagarna, för just nu ser han grymt sliten och olycklig ut. Bra länge såg han nöjd och glad ut, men nu är det nästan sorgligt att se vilken förändring. Han ser ut att må skitdåligt. Det gör mig inte glad, men jag orkar inte heller må dåligt över det. Hela den här historien har gjort mig än mer övertygad om att jag inte kommer att curla mina ungar i framtiden. Vilken chock att inte veta hur man tar ansvar fullt ut för det man orsakar när man är vuxen sen en herrans massa år.

Idag ska han för första gången sköta allt. Jag åkte 5 imorse och kommer hem runt halv åtta ikväll. Det blir lämning och hämtning på dagis, alla måltider, alla sovstunder, alla kvällsrutiner för bebisen. Jag hinner nog hem och träffa sonen i alla fall. Han kommer nog vara sprudlande pigg när dagen är över.

 

[TinyWiny]

Sv: Jag kvävs

Ja, det tror jag nog. Och att vi skulle vara sams och leva happily ever after, men på skilda håll.
Det märks då de senaste helgerna har gått åt till storstädning (för det går ju inte att städa när man har hand om två gnälliga barn och de är ju självklart inte gnälliga när jag är ensam med dem på helgen).

Jag misstänker att det dessutom kommer att komma en hel del undantag från bestämt umgänge, bara för att det råkar vara ett julbord en viss kväll, kanske en viktig träning, en tävling som han gärna vill vara med på osv. Tror också att det är mig han kommer att fråga. Jag har inte riktigt bestämt hur jag ska hantera detta om det inträffar. Det kan ju hända att jag kommer att behöva hjälp också på "mina" dagar, för att jobbet kräver det. Han kommer nog också att vilja kunna åka iväg på långhelger osv och det lär krocka med umgänget.

Ställa upp (eftersom jag gillar barnen) eller neka, för att barnen ska vara hans ansvar? Misstänker att jag får känna in mig på det med tiden.

Det där tycker jag att du ska känna efter gång för gång. Jag tycker inte att du ska sätta någon prestige i det och tänka att barnen är hans ansvar då utan frågar han snällt och trevligt och i god tid så gör det om du kan och vill. Det är lätt att det går prestige i det men försök att se det ifrån barnens håll. Du vill ju gärna ha dem och då ska du ju också ta chansen om du inte har annat planerat. Du vill ju inte sitta ensam hemma medan barnen är hos någon barnvakt. Då har de ju det bättre hos dig. Det är ju bara att hoppas att han gör detsamma för dig om det skulle behövas. Men tveka inte heller att neka om du har annat planerat. Då får han ordna det på egen hand. Det är ju bara så att som förälder så får man ställa in ibland och det är nog något som han behöver lära sig.

 

[nyttnick]

Sv: Jag kvävs

Det later som mitt ex som dumpade mig efter ett nastan ett ars forhallande med en av Mina basta vanner och kolega. Han Sa gang pa gang att allt skulle vara precis som vanligt, bara att vi skulle Bo pa skilda hall. Han var uppriktigt fororattad nar jag kravde in nyckeln och att Han samlade ihop sitt pick och pack.
Tank sa bra det blev ... Hade jag inte blivit dumpad just da hade jag inte traffat maken. Maken brukade ofta saga att vi borde skicka tack kort till dem.

Sta pa dig, du kommer att komma ur det har som en starkare och mer sjalvsaker person. Du har redan kommit en Lang bit pa vagen ... Snart kommer rakstrackan infor nedforslutet dar du kan fa fartvind I haret bara ha roligt igen.

Ja, även om jag inte vill vara utan barnen så inser ju jag också att mitt liv kommer att bli betydligt enklare på de flesta plan, medan det för exet kommer att bli betydligt jobbigare.

 

[TinyWiny]

Sv: Jag kvävs

Det later som mitt ex som dumpade mig efter ett nastan ett ars forhallande med en av Mina basta vanner och kolega. Han Sa gang pa gang att allt skulle vara precis som vanligt, bara att vi skulle Bo pa skilda hall. Han var uppriktigt fororattad nar jag kravde in nyckeln och att Han samlade ihop sitt pick och pack.
Tank sa bra det blev ... Hade jag inte blivit dumpad just da hade jag inte traffat maken. Maken brukade ofta saga att vi borde skicka tack kort till dem.

Sta pa dig, du kommer att komma ur det har som en starkare och mer sjalvsaker person. Du har redan kommit en Lang bit pa vagen ... Snart kommer rakstrackan infor nedforslutet dar du kan fa fartvind I haret bara ha roligt igen.

Exakt som det jag fetat ovan trodde mina barns pappa också att det skulle vara. Hur kan de tro det?

 

[TinyWiny]

Sv: Jag kvävs

Där kommer ju mitt ex att få det tufft, för han har ingen att vända sig till, utan han kommer att vara tvungen att reda upp sitt eget.

Jag tror faktiskt att detta har slagit honom med full kraft de senaste dagarna, för just nu ser han grymt sliten och olycklig ut. Bra länge såg han nöjd och glad ut, men nu är det nästan sorgligt att se vilken förändring. Han ser ut att må skitdåligt. Det gör mig inte glad, men jag orkar inte heller må dåligt över det. Hela den här historien har gjort mig än mer övertygad om att jag inte kommer att curla mina ungar i framtiden. Vilken chock att inte veta hur man tar ansvar fullt ut för det man orsakar när man är vuxen sen en herrans massa år.

Idag ska han för första gången sköta allt. Jag åkte 5 imorse och kommer hem runt halv åtta ikväll. Det blir lämning och hämtning på dagis, alla måltider, alla sovstunder, alla kvällsrutiner för bebisen. Jag hinner nog hem och träffa sonen i alla fall. Han kommer nog vara sprudlande pigg när dagen är över.

Ja då får han det tufft. Det är väl först nu han har insett vad han faktiskt har gjort och det börjar väl gå upp för honom vilka konsekvenserna kommer att bli. Det måste ju verkligen komma som en chock när han borde ha varit vuxen iallafall de senaste 15 åren.

Oj oj. Men det är ju skönt att du ändå får chansen att ta hand om sonen när du kommer hem för detta kan nog skapa många funderingar hos honom.

Jag tror att det är någon som kommer fundera på vad han egentligen har gett sig in på ikväll...

 

[Kattennizze]

Sv: Jag kvävs

Ja, eller så växer han som pappa och människa i stället. Hoppet är väl det sista som överger en. Det är så jävla underligt med alla dessa män som inte tar ansvar för sina barn.

 

[Asa_S]

Sv: Jag kvävs

Ett litet tips när det gäller "barnvaktning": det kan vara bra att åtminstone första månaderna ha en "bytesdag" inom närmsta framtiden i bakfickan redan innan frågan kommer, speciellt när det gäller folk som utgår från att saker alltid passar alla andra men inte fungerar likadant tillbaka. På så vis blir de alltid påminda om att den andra parten gör dem en tjänst som "kostar" lika mycket tillbaka. Märker man att samarbetet fungerar bra längre fram behöver man inte fortsätta bara för att, men att börja så kan göra att man undviker att få barnen "dumpade" på sig helt utan framförhållning i tid och otid längre fram.

 

[tgd]

Sv: Jag kvävs

Ja, även om jag inte vill vara utan barnen så inser ju jag också att mitt liv kommer att bli betydligt enklare på de flesta plan, medan det för exet kommer att bli betydligt jobbigare.

Ja, så är det.

 

[nyttnick]

Sv: Jag kvävs

Har kommit in i en rejäl svacka igen. Allt känns så meningslöst och jag har ingen motivation till något. Gör inget bra jobb på jobbet, gör inget bra jobb med barnen och i övrigt gör jag inte ett endaste dugg. När barnen sover så sover jag också. Har nog inte lagt fem minuter på mig själv på evigheter. Känns som att varje dag bara är en transportsträcka från sängen till sängen. Känner mig ful och orkeslös.

Får fortfarande inga svar av exet, trots upprepade löften. Jag har därför skrivit att hör jag inget senast XX/X så förutsätter jag att han håller med mig. Självklart hör jag inget, så jag kör på enligt plan och får sen höra att det är såååååå synd om honom som inte får vara med och planera/bestämma/ha en åsikt. Fasen, två veckor efter "senast XX/X" så måste jag väl ändå få ta tag i det som behöver ordnas.

Har fortfarande inte hört något från familjerätten, så på den fronten är allt tvärdött.

Hade jag inte varit tvungen att vara hemma så hade jag sjukskrivit mig de här sista veckorna.

 

[Keb71]

Sv: Jag kvävs

Pepp, pepp!!!

Ring Familjerätten och stöt på, säg att det är av yttersta vikt att ni får komma på "det inställda samtalet" fortast möjligt!
Hur gick det med din samtalskontakt på vårdcentralen (eller vart det nu var), har du träffat denne något mer?
Kan nog vara bra att gå dit så att du får vräka ur dig lite.

Du får försöka meddela exet att han får sluta beklaga sig, han hade sin chans att påverka, du skrev ett mail som han inte svarade på. Punkt.

Stå på dig, du fixar det här!

Stor kram från Keb

 

[nyttnick]

Sv: Jag kvävs

Pepp, pepp!!!

Ring Familjerätten och stöt på, säg att det är av yttersta vikt att ni får komma på "det inställda samtalet" fortast möjligt!
Hur gick det med din samtalskontakt på vårdcentralen (eller vart det nu var), har du träffat denne något mer?
Kan nog vara bra att gå dit så att du får vräka ur dig lite.

Du får försöka meddela exet att han får sluta beklaga sig, han hade sin chans att påverka, du skrev ett mail som han inte svarade på. Punkt.

Stå på dig, du fixar det här!

Stor kram från Keb

FR skulle höra av sig så fort handläggaren var frisk igen.

Jag har 2 samtalskontakter och var hos en förra veckan och ska till den andra nästa vecka.

Det är mest att innan har jag i alla fall känt att jag har lite driv, nu har jag inget driv och ingen motivation. Till något. Förstår inte ens hur jag ska kunna packa det sista. Jag har nog aldrig kännt mig så tom och oinspirerad.

Råkade skriva till exet att han gärna fick komma med åsikter och önskemål i stället för att bete sig som en barnrumpa. Inte så konstruktivt, men efter 10-talet konstruktiva och sakliga mail som inte besvaras med mer än en rad med gnäll för att han inte "får som han vill" fick mig att ruttna.

Tack för peppen