Inte bara nätdejting - third part

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag kunde inte låta bli arr aktivera mitt Tinder igen. Fått några matchningar som är jättetrevliga att skriva med. Vet inte om jag är så sugen på att träffa någon just nu men det är alltid trevligt att få lite bekräftelse och man vet ju aldrig :)
 
Vad är grejen med att totalförminska nån annans huvudintresse? Är det bara total oförståelse för nördighet eller brist på empati?

På temat att jag återigen fått mail i stil med "jag ser att du har söta hundar. Jag rastar min systers hund ibland på helgerna och skulle gärna ha hund nån gång, hör av dig om du är intresserad av nån som delar ditt hundintresse!"

Dessutom med det fantastiska tillägget "jag skulle också vilja säga upp mig och flytta ut på landet och slippa jobba". Eh... jag jobbar som fan - på landet. Det är liksom ingen lyxsemester jag lever i.
 
Jag ska faktiskt på "dejt" på Torsdag. :o Dock har vi träffas tidigare och pratat en hel del på Fejjan och sms,så jag känner grabben iaf lite, så jag slipper vara nervös. Tyvärr så är mitt hjärta taget lite för mycket fortfarande av en annan för att jag skulle kunna ge mig in i något seriöst just nu , vilket dejten såklart vet om, så jag ser väll kanske inte detta som en riktig dejt, utan mer lite seriösare kompishäng. Tidigare har vi träffats ute på krogen, samt käkat nån bakispizza, nu pratas det om både bio och allt möjligt. :nailbiting:

Men jag ser fram emot det, han är en jäkligt bra kille alltså som alltid får mig på bra humör. :up: Han vet som sagt om vad jag tänker och känner, sen får man väll se i framtiden vad som händer.

Sen har jag en till grabb som försöker tjata sig till en date. Vi träffades på krogen i höstas, skitrolig snubbe! Har hittills skjutit upp det då jag som sagt inte är redo för något seriöst, vilket han verkar leta efter... Får se hur jag gör, beroende på hur uttråkad jag blir till veckan. Haha!
 
Senast ändrad:
Har nyligen träffat någon som jag kanske kan låta bli min pojkvän (:eek: O_o :rofl:)
Jag har under mina många år som singel periodvis VERKLIGEN velat ha en pojkvän, men det har bannemig varit omöjligt att hitta någon som känts rätt. Nu är jag ganska freaked out efter att ha hittat någon som faktiskt kanske passar.. Som jag trivs med (blir lätt irriterad av att vara nära inpå andra mycket) och vars brister jag känner att jag kan acceptera (är vanligtvis rätt dömande lagd... :o :down:)

Vi får väl se vad det blir av det, om jag får fullständig panik av tanken på att inte vara själv längre och bara strunta i allt, eller om jag kan bibehålla lugnet och känna att det ju kan bli härligt att dela saker med någon så.
Min rejäla självständighet är något jag ser som positivt, men jag tror det är nyttigt att kunna släppa lite på den och våga visa sig sårbar också.

Dejtingåret 2016 har alltså inletts med intensivt dejtande. 1 som bara blev en förstadejt, 3 olika som jag gick på andradejter med och nu denhär som verkar kunna få hänga kvar ett tag. Att dejta väldigt olika människor har varit otroligt intressant.
 
Vad är grejen med att totalförminska nån annans huvudintresse? Är det bara total oförståelse för nördighet eller brist på empati?

På temat att jag återigen fått mail i stil med "jag ser att du har söta hundar. Jag rastar min systers hund ibland på helgerna och skulle gärna ha hund nån gång, hör av dig om du är intresserad av nån som delar ditt hundintresse!"

Dessutom med det fantastiska tillägget "jag skulle också vilja säga upp mig och flytta ut på landet och slippa jobba". Eh... jag jobbar som fan - på landet. Det är liksom ingen lyxsemester jag lever i.
Jag tror att det är folk som har noll förståelse för att en hund kan vara något mer än en liten sällskapshund att gå runt huset med (jag tänker fördomsfullt att hans systers hund är någon liten luddhund eller en gammal lat utställningsgolden ;) ). Folk generellt är ju usla på allt som gäller hundar och många har väl aldrig heller sett en hund arbeta med något mer avancerat än att göra något gulligt trick på köksgolvet. Inte för att det förklarar "slippa jobba på landet"-biten, men ja... Du kan ju bjuda in mannen på studiebesök :p
 
Damn... insåg att det snarare var fyra.....
Mitt senaste "riktiga" förhållande tog slut för 8 år sedan
Har nyligen träffat någon som jag kanske kan låta bli min pojkvän (:eek: O_o :rofl:)
Jag har under mina många år som singel periodvis VERKLIGEN velat ha en pojkvän, men det har bannemig varit omöjligt att hitta någon som känts rätt. Nu är jag ganska freaked out efter att ha hittat någon som faktiskt kanske passar.. Som jag trivs med (blir lätt irriterad av att vara nära inpå andra mycket) och vars brister jag känner att jag kan acceptera (är vanligtvis rätt dömande lagd... :o :down:)
Jag känner igen känslan! Har själv precis börjat träffa någon som än så länge känns bra. Och det gör mig lite lätt skräckslagen och att jag lite går och väntar på ett bakslag. Lite som att jag inte ska förvänta mig för mycket, för verkar det för bra för att vara sant så är det nog så.
Hjärnspöken alltså... :banghead:
 
Vad är grejen med att totalförminska nån annans huvudintresse? Är det bara total oförståelse för nördighet eller brist på empati?

På temat att jag återigen fått mail i stil med "jag ser att du har söta hundar. Jag rastar min systers hund ibland på helgerna och skulle gärna ha hund nån gång, hör av dig om du är intresserad av nån som delar ditt hundintresse!"

Dessutom med det fantastiska tillägget "jag skulle också vilja säga upp mig och flytta ut på landet och slippa jobba". Eh... jag jobbar som fan - på landet. Det är liksom ingen lyxsemester jag lever i.

Äh, du är ju aslat, erkänn nu. Ligger under ett träd och filosoferar hela dagarna. :D
 
Alltså varför ska just dejting vara så jobbigt (för mig iaf)?? Är nu på väg in till stan för att träffa killen från tinder. Är nervös och vill helst bara vända och åka hem. Det har ingenting med honom att göra, utan bara att jag är obekväm med situationen. I mitt yrke träffar jag nya personer i stort sett dagligen och har inga provlem att snacka lite löst, trots att jag är i myndighetsroll.
Sen har jag väl iofs inte så stora provlem med att snacka med en by dejt heller, mest så asjobbigt precis innan en möts :p

Jaja, fick jag ventilsystem och fördrivit några nervösa minuter på spårvagnen iaf :p
 
Alltså varför ska just dejting vara så jobbigt (för mig iaf)?? Är nu på väg in till stan för att träffa killen från tinder. Är nervös och vill helst bara vända och åka hem. Det har ingenting med honom att göra, utan bara att jag är obekväm med situationen. I mitt yrke träffar jag nya personer i stort sett dagligen och har inga provlem att snacka lite löst, trots att jag är i myndighetsroll.
Sen har jag väl iofs inte så stora provlem med att snacka med en by dejt heller, mest så asjobbigt precis innan en möts :p

Jaja, fick jag ventilsystem och fördrivit några nervösa minuter på spårvagnen iaf :p
Ventilsystem ska inte underskattas i dejtingsammanhang :up:
 
Alltså varför ska just dejting vara så jobbigt (för mig iaf)?? Är nu på väg in till stan för att träffa killen från tinder. Är nervös och vill helst bara vända och åka hem. Det har ingenting med honom att göra, utan bara att jag är obekväm med situationen. I mitt yrke träffar jag nya personer i stort sett dagligen och har inga provlem att snacka lite löst, trots att jag är i myndighetsroll.
Sen har jag väl iofs inte så stora provlem med att snacka med en by dejt heller, mest så asjobbigt precis innan en möts :p

Jaja, fick jag ventilsystem och fördrivit några nervösa minuter på spårvagnen iaf :p
Jag tror man lägger för mycket press på att dejten ska "leverera" och ge en svar på om det kommer bli nåt med människan man träffar, när man inte borde ta det så blodigt utan bara se det som en (förhoppningsvis) trevlig stund. Varken mer eller mindre till att börja med.
Hoppas ni får trevligt! :)
 
Men du kan väl inte mena att du haft tio år som varit vidriga just för att du inte levt i en relation?

Du verkar ju inte vara en person som inte kan ordna ett bra liv för sig själv.
Ja och nej.

Jag har saker att göra, uppgifter som jag bidrar till.

Men det sociala, att ha någon att tala med om det man upplevt under dagen. Att kunna tanka närhet och hud, att säkert veta att någon saknar mig när vi inte haft kontakt på länge.
Ja, just nu är det väldigt tungt.

Jag svävar som en fri ballong utan sammanhang. Har ingen släkt, inga nära vänner som jag umgås med. Jo nära vänner. Men inget umgänge. Men jag är sysselsatt. Det skulle vara fint att fått uppleva besvarad förälskelse någon gång innan mitt liv är över.
 
Ja och nej.

Jag har saker att göra, uppgifter som jag bidrar till.

Men det sociala, att ha någon att tala med om det man upplevt under dagen. Att kunna tanka närhet och hud, att säkert veta att någon saknar mig när vi inte haft kontakt på länge.
Ja, just nu är det väldigt tungt.

Jag svävar som en fri ballong utan sammanhang. Har ingen släkt, inga nära vänner som jag umgås med. Jo nära vänner. Men inget umgänge. Men jag är sysselsatt. Det skulle vara fint att fått uppleva besvarad förälskelse någon gång innan mitt liv är över.

Vad gör du för att ge förälskelse en chans? Hur aktiv är du själv? ...eller sitter du på din kammare och väntar på att nån ska dyka upp?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Alltså jag spricker! Jag träffade precis en kille som va sååå söt! Hade jag inte varit i en monogam relation hade jag definitivt velat...
2
Svar
35
· Visningar
2 590
Senast: Palermo
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 264
Senast: gullviva
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 636
Senast: monster1
·
Kropp & Själ Jag har varit väldigt illamående ett bra tag och jag vet inte varför. Jag har alltid varit petig med maten och saker jag älskat kan jag...
4 5 6
Svar
107
· Visningar
8 451
Senast: Inte_Ung
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp