Damn... insåg att det snarare var fyra.....
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Nä.Jaha, snart tre år som singel. Det är sådär kring 1000 dagar det. Känns ju sådär.
Man ska aldrig börja fundera över sådant![]()
Nä.
Den första juli är det tio år för mig. Tio vidriga år.
Jag tror att det är folk som har noll förståelse för att en hund kan vara något mer än en liten sällskapshund att gå runt huset med (jag tänker fördomsfullt att hans systers hund är någon liten luddhund eller en gammal lat utställningsgoldenVad är grejen med att totalförminska nån annans huvudintresse? Är det bara total oförståelse för nördighet eller brist på empati?
På temat att jag återigen fått mail i stil med "jag ser att du har söta hundar. Jag rastar min systers hund ibland på helgerna och skulle gärna ha hund nån gång, hör av dig om du är intresserad av nån som delar ditt hundintresse!"
Dessutom med det fantastiska tillägget "jag skulle också vilja säga upp mig och flytta ut på landet och slippa jobba". Eh... jag jobbar som fan - på landet. Det är liksom ingen lyxsemester jag lever i.
Mitt senaste "riktiga" förhållande tog slut för 8 år sedanDamn... insåg att det snarare var fyra.....
Jag känner igen känslan! Har själv precis börjat träffa någon som än så länge känns bra. Och det gör mig lite lätt skräckslagen och att jag lite går och väntar på ett bakslag. Lite som att jag inte ska förvänta mig för mycket, för verkar det för bra för att vara sant så är det nog så.Har nyligen träffat någon som jag kanske kan låta bli min pojkvän (![]()
![]()
)
Jag har under mina många år som singel periodvis VERKLIGEN velat ha en pojkvän, men det har bannemig varit omöjligt att hitta någon som känts rätt. Nu är jag ganska freaked out efter att ha hittat någon som faktiskt kanske passar.. Som jag trivs med (blir lätt irriterad av att vara nära inpå andra mycket) och vars brister jag känner att jag kan acceptera (är vanligtvis rätt dömande lagd...![]()
)
Men du kan väl inte mena att du haft tio år som varit vidriga just för att du inte levt i en relation?Nä.
Den första juli är det tio år för mig. Tio vidriga år.
Vad är grejen med att totalförminska nån annans huvudintresse? Är det bara total oförståelse för nördighet eller brist på empati?
På temat att jag återigen fått mail i stil med "jag ser att du har söta hundar. Jag rastar min systers hund ibland på helgerna och skulle gärna ha hund nån gång, hör av dig om du är intresserad av nån som delar ditt hundintresse!"
Dessutom med det fantastiska tillägget "jag skulle också vilja säga upp mig och flytta ut på landet och slippa jobba". Eh... jag jobbar som fan - på landet. Det är liksom ingen lyxsemester jag lever i.
Ventilsystem ska inte underskattas i dejtingsammanhangAlltså varför ska just dejting vara så jobbigt (för mig iaf)?? Är nu på väg in till stan för att träffa killen från tinder. Är nervös och vill helst bara vända och åka hem. Det har ingenting med honom att göra, utan bara att jag är obekväm med situationen. I mitt yrke träffar jag nya personer i stort sett dagligen och har inga provlem att snacka lite löst, trots att jag är i myndighetsroll.
Sen har jag väl iofs inte så stora provlem med att snacka med en by dejt heller, mest så asjobbigt precis innan en möts
Jaja, fick jag ventilsystem och fördrivit några nervösa minuter på spårvagnen iaf![]()
Helt santVentilsystem ska inte underskattas i dejtingsammanhang![]()
Jag tror man lägger för mycket press på att dejten ska "leverera" och ge en svar på om det kommer bli nåt med människan man träffar, när man inte borde ta det så blodigt utan bara se det som en (förhoppningsvis) trevlig stund. Varken mer eller mindre till att börja med.Alltså varför ska just dejting vara så jobbigt (för mig iaf)?? Är nu på väg in till stan för att träffa killen från tinder. Är nervös och vill helst bara vända och åka hem. Det har ingenting med honom att göra, utan bara att jag är obekväm med situationen. I mitt yrke träffar jag nya personer i stort sett dagligen och har inga provlem att snacka lite löst, trots att jag är i myndighetsroll.
Sen har jag väl iofs inte så stora provlem med att snacka med en by dejt heller, mest så asjobbigt precis innan en möts
Jaja, fick jag ventilsystem och fördrivit några nervösa minuter på spårvagnen iaf![]()
Ja och nej.Men du kan väl inte mena att du haft tio år som varit vidriga just för att du inte levt i en relation?
Du verkar ju inte vara en person som inte kan ordna ett bra liv för sig själv.
Ja och nej.
Jag har saker att göra, uppgifter som jag bidrar till.
Men det sociala, att ha någon att tala med om det man upplevt under dagen. Att kunna tanka närhet och hud, att säkert veta att någon saknar mig när vi inte haft kontakt på länge.
Ja, just nu är det väldigt tungt.
Jag svävar som en fri ballong utan sammanhang. Har ingen släkt, inga nära vänner som jag umgås med. Jo nära vänner. Men inget umgänge. Men jag är sysselsatt. Det skulle vara fint att fått uppleva besvarad förälskelse någon gång innan mitt liv är över.
Vad menar du med att ge förälskelsen en chans?Vad gör du för att ge förälskelse en chans? Hur aktiv är du själv? ...eller sitter du på din kammare och väntar på att nån ska dyka upp?