Inte bara nätdejting - third part

Status
Stängd för vidare inlägg.
Vad är grejen med att totalförminska nån annans huvudintresse? Är det bara total oförståelse för nördighet eller brist på empati?

På temat att jag återigen fått mail i stil med "jag ser att du har söta hundar. Jag rastar min systers hund ibland på helgerna och skulle gärna ha hund nån gång, hör av dig om du är intresserad av nån som delar ditt hundintresse!"

Dessutom med det fantastiska tillägget "jag skulle också vilja säga upp mig och flytta ut på landet och slippa jobba". Eh... jag jobbar som fan - på landet. Det är liksom ingen lyxsemester jag lever i.
Det är bara ren jävla avundsjuka

Du lever ett liv du brinner för och som du älskar

Dom som skriver så är avundsjuka så det skriker
 
Ja och nej.

Jag har saker att göra, uppgifter som jag bidrar till.

Men det sociala, att ha någon att tala med om det man upplevt under dagen. Att kunna tanka närhet och hud, att säkert veta att någon saknar mig när vi inte haft kontakt på länge.
Ja, just nu är det väldigt tungt.

Jag svävar som en fri ballong utan sammanhang. Har ingen släkt, inga nära vänner som jag umgås med. Jo nära vänner. Men inget umgänge. Men jag är sysselsatt. Det skulle vara fint att fått uppleva besvarad förälskelse någon gång innan mitt liv är över.
Det låter lite som att du beskriver en stor ensamhet som skulle vara löst bara du var i en relation? Det låter lite farligt. Relationen, om man hittar den, blir FÖR viktig, man är ingen utan den.

Kan du inte umgås med dina vänner? Ju större umgänge, desto fler kontaktytor och större chans att bli kär.

Jag har nog svårt att fatta eftersom jag fortfarande surfar på lättnaden efter att mitt samboförhållande tog slut. Och det är nästan 12 år sedan! Efter det lovade jag mig själv att hålla mig ifrån kärleksrelationer, jag är för dålig på dem. Jag vill inte ägna mig åt sånt jag är så kass på. Exet är en av mina närmaste vänner idag och det är fan så mycket bättre ;)

För mig är det en enorm lättnad att ha ett bra liv på egen hand, utan en kärleksrelation. Att jag skulle träffa en partner igen är ungefär lika sannolikt som att Jesus skulle återuppstå.

Vill man absolut ha en sådan så får man nog göra som jag tror att @tott är inne på: anstränga sig som fan, dvs träffa så många människor som möjligt i olika sammanhang.

PS jag tror inte på Jesus ;)
 
Jag raderade min tinder och gjorde en helt ny profil igår. Gissa vem som dök upp idag, jo grannen. Det gick nog inget vidare med kollegan :D
Jag är så jäkla nyfiken och gav honom en like och fick en match :o:D:nailbiting:
Han måste ha gillat min profil igår eller idag och han måste veta att det är jag. Han vet ju vart jag jobbar och det står i profilen och Ruben är med på ett par bilder :D

Jag vet inte om jag ska skriva och isf vad?
Jag var ju inte intresserad längre men nu blev jag väldigt nyfiken på honom och jätteblug. Typ dök ner på golvet förut när han kom hem :rofl:
 
Jag raderade min tinder och gjorde en helt ny profil igår. Gissa vem som dök upp idag, jo grannen. Det gick nog inget vidare med kollegan :D
Jag är så jäkla nyfiken och gav honom en like och fick en match :o:D:nailbiting:
Han måste ha gillat min profil igår eller idag och han måste veta att det är jag. Han vet ju vart jag jobbar och det står i profilen och Ruben är med på ett par bilder :D

Jag vet inte om jag ska skriva och isf vad?
Jag var ju inte intresserad längre men nu blev jag väldigt nyfiken på honom och jätteblug. Typ dök ner på golvet förut när han kom hem :rofl:
Kan du inte skriva typ Haha men vad fan vad kul att jag hittade dig här!

Mvh relationsexperten :angel:
 
Det låter lite som att du beskriver en stor ensamhet som skulle vara löst bara du var i en relation? Det låter lite farligt. Relationen, om man hittar den, blir FÖR viktig, man är ingen utan den.

Kan du inte umgås med dina vänner? Ju större umgänge, desto fler kontaktytor och större chans att bli kär.

Jag har nog svårt att fatta eftersom jag fortfarande surfar på lättnaden efter att mitt samboförhållande tog slut. Och det är nästan 12 år sedan! Efter det lovade jag mig själv att hålla mig ifrån kärleksrelationer, jag är för dålig på dem. Jag vill inte ägna mig åt sånt jag är så kass på. Exet är en av mina närmaste vänner idag och det är fan så mycket bättre ;)

För mig är det en enorm lättnad att ha ett bra liv på egen hand, utan en kärleksrelation. Att jag skulle träffa en partner igen är ungefär lika sannolikt som att Jesus skulle återuppstå.

Vill man absolut ha en sådan så får man nog göra som jag tror att @tott är inne på: anstränga sig som fan, dvs träffa så många människor som möjligt i olika sammanhang.

PS jag tror inte på Jesus ;)
Nyfiken på vad du menar med att du är kass på relationer?
 
Det låter lite som att du beskriver en stor ensamhet som skulle vara löst bara du var i en relation? Det låter lite farligt. Relationen, om man hittar den, blir FÖR viktig, man är ingen utan den.

Kan du inte umgås med dina vänner? Ju större umgänge, desto fler kontaktytor och större chans att bli kär.

Jag har nog svårt att fatta eftersom jag fortfarande surfar på lättnaden efter att mitt samboförhållande tog slut. Och det är nästan 12 år sedan! Efter det lovade jag mig själv att hålla mig ifrån kärleksrelationer, jag är för dålig på dem. Jag vill inte ägna mig åt sånt jag är så kass på. Exet är en av mina närmaste vänner idag och det är fan så mycket bättre ;)

För mig är det en enorm lättnad att ha ett bra liv på egen hand, utan en kärleksrelation. Att jag skulle träffa en partner igen är ungefär lika sannolikt som att Jesus skulle återuppstå.

Vill man absolut ha en sådan så får man nog göra som jag tror att @tott är inne på: anstränga sig som fan, dvs träffa så många människor som möjligt i olika sammanhang.

PS jag tror inte på Jesus ;)
Jag tror inte heller på den där jesus.

Och nej, en relation löser inte alla livets problem. Men du vet, det man inte har suktar man efter.
Mina vänner är alla sådana som har tusen järn i elden och de är i stadiga relationer där jag som singel inte riktigt får rum. Så jag Sysselsätter Mig.

Jag är nog lite extra ömhudad nu när en god vän är i en fas där hen är väldigt kär i sin partner och säger "vi" i varannan mening. Jag hade velat ha ett vi. Någon att åka bort med. Någon att diskutera med. Någon att föra intellektuella samtal med. Etc.

Nåväl, låt oss lämna ämnet.
 
Ja och nej.

Jag har saker att göra, uppgifter som jag bidrar till.

Men det sociala, att ha någon att tala med om det man upplevt under dagen. Att kunna tanka närhet och hud, att säkert veta att någon saknar mig när vi inte haft kontakt på länge.
Ja, just nu är det väldigt tungt.

Jag svävar som en fri ballong utan sammanhang. Har ingen släkt, inga nära vänner som jag umgås med. Jo nära vänner. Men inget umgänge. Men jag är sysselsatt. Det skulle vara fint att fått uppleva besvarad förälskelse någon gång innan mitt liv är över.
Jag förstår din känsla och din längtan
Den längtan betyder inte att du är osjälvständig eller "needy" på något vis

Ibland är det bara helt underbart att borra in näsan i en varm go mage på den en älskar...
 
Jag tycker inte att det @tanten säger är något konstigt dvs att tanka närhet och hud och prata med någon om vad som hänt under dagen,

Och jag är också självständig med många vänner och nära familj men jag saknade också det.
Jag saknade en intimitet. Även om jag kan gå över till familj som bor nära och har vänner att ringa så fyller det olika behov.

Så den intimiteten kunde jag sakna även om jag klarade mig bra i mitt liv och var nöjd med mitt liv.
 
Jag tycker inte att det @tanten säger är något konstigt dvs att tanka närhet och hud och prata med någon om vad som hänt under dagen,

Och jag är också självständig med många vänner och nära familj men jag saknade också det.
Jag saknade en intimitet. Även om jag kan gå över till familj som bor nära och har vänner att ringa så fyller det olika behov.

Så den intimiteten kunde jag sakna även om jag klarade mig bra i mitt liv och var nöjd med mitt liv.
och så hade det varit fint att ha ett sexliv.....
 
@tanten Jag känner igen mig i det där med att sväva som en ballong utan sammanhang, så kände jag när jag separerade från mitt ex. Kanske låter patetiskt eller stört men för mig kändes det så himla konstigt att inte vara någons självklara person, någons nummer ett. Ingen som hade mig automatiskt i åtanke när nåt hände i livet, ingen jag kunde dela allt med.

Jag hade ju vänner och så min syster som jag står otroligt nära. Men det kändes alltid så tomt att åka ensam hem från systern med familj.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Alltså jag spricker! Jag träffade precis en kille som va sååå söt! Hade jag inte varit i en monogam relation hade jag definitivt velat...
2
Svar
35
· Visningar
2 595
Senast: Palermo
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 264
Senast: gullviva
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 641
Senast: monster1
·
Kropp & Själ Jag har varit väldigt illamående ett bra tag och jag vet inte varför. Jag har alltid varit petig med maten och saker jag älskat kan jag...
4 5 6
Svar
107
· Visningar
8 451
Senast: Inte_Ung
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp