Inte bara nätdejting - third part

Status
Stängd för vidare inlägg.
Måste bara ventilera en sak till.

detta att vara "bra på relationer".... Måste man det? Och hur gör man då? Är det nåt man bara är eller nåt man lär sig?
Konstiga frågor, men ärligt menade.
 
Jag är dålig på "traditionella" förhållanden, där man ska bo ihop och ringa varandra en gång i timmen under arbetsdagarna när man inte kan umgås, där man har fredagsmys för sig själv varje fredag och så en välplanerad parmiddag på lördag (med gemensamma parvänner, inga strösinglar inte), och där man gifter sig och skaffar barn efter två år... Så dålig på det!

Men jag är en jävel på särboförhållanden där man träffas några gånger i veckan, ringer om man har nåt viktigt som inte kan vänta och där man har egna vänner att umgås med.
 
Måste bara ventilera en sak till.

detta att vara "bra på relationer".... Måste man det? Och hur gör man då? Är det nåt man bara är eller nåt man lär sig?
Konstiga frågor, men ärligt menade.

Innan jag träffade min nuvarande sambo så var jag i princip alltid singel. Jag dejtade men det gick aldrig längre än ett par dejter och jag tänkte att förhållanden kanske inte var min grej. I nuvarande förhållandet så känns det väldigt bra, men jag kan väl inte påstå att det beror på någon slags förmåga från hans eller min sida. Vi vill vara tillsammans, respekterar varandra och löser det som kommer upp på vägen tillsammans.
 
Måste bara ventilera en sak till.

detta att vara "bra på relationer".... Måste man det? Och hur gör man då? Är det nåt man bara är eller nåt man lär sig?
Konstiga frågor, men ärligt menade.
Det undrar jag också.
Handlar det om att man tänker att relationer ska vara på ett visst sätt?
 
Som singel så fasar jag lite över den dagen man ska ge sig ut i dejtningsdjungeln efter att ha följt den här tråden ett tag.:confused::nailbiting::p:D

Det känns som det bästa alternativet bara vore att träffa nån grabb på typ ICA där allt bara klaffar, han följer med mig hem och sen lever vi lyckliga i alla dagar. :up:
Det där hade varit så himla smidigt, hoppas själv jag ramlar över den där karln som är rätt för mig, men det verkar inge vidare. Är också orolig inför nätdejtingdjungeln. :nailbiting:

Va på en 3e "dejt" hos lastbilschauffören igår..
Han är jättesöt ... Men... (varför detta jävla MEN efter 3 dejten ? )
aja vi har inte sagt nåt om vad vi gör ... Vi träffas och det är helt ok. Snackar en massa skit... Och som sagt snacket måste ju funka ...

Har ev vunnit budgivningen och kommer då flytta i vår ... Då är det bra med lastbilschaufför :p
Min 18åring jag vill ha har inte hört av sej alls :(
Nyfiken, som jag är vad är det för bra med en lastbilschaufför? Nyfiken för att se om jag kan dra någon fördel från det ju. :p :D
 
Vad är grejen med att totalförminska nån annans huvudintresse? Är det bara total oförståelse för nördighet eller brist på empati?

På temat att jag återigen fått mail i stil med "jag ser att du har söta hundar. Jag rastar min systers hund ibland på helgerna och skulle gärna ha hund nån gång, hör av dig om du är intresserad av nån som delar ditt hundintresse!"

Dessutom med det fantastiska tillägget "jag skulle också vilja säga upp mig och flytta ut på landet och slippa jobba". Eh... jag jobbar som fan - på landet. Det är liksom ingen lyxsemester jag lever i.

Vilket härligt sätt att förminska hela din person på! Tror det är en kombo av reflexmässig förminskning och mansplaining.
 
ag är dålig på "traditionella" förhållanden, där man ska bo ihop och ringa varandra en gång i timmen under arbetsdagarna när man inte kan umgås, där man har fredagsmys för sig själv varje fredag och så en välplanerad parmiddag på lördag (med gemensamma parvänner, inga strösinglar inte), och där man gifter sig och skaffar barn efter två år...
Jag känner seriöst inte en enda person som lever i en sån relation.

Speciellt detta med "parmiddagar" är nåt som känns så otroligt mystiskt i min värld. Har hört talas om dem, på internet, men aldrig någonsin träffat nån som arrangerar såna.
 
Jag känner seriöst inte en enda person som lever i en sån relation.

Speciellt detta med "parmiddagar" är nåt som känns så otroligt mystiskt i min värld. Har hört talas om dem, på internet, men aldrig någonsin träffat nån som arrangerar såna.
Arrangerar och arrangerar.... Det låter så stort.

De flesta i min omgivning träffar andra människor över en bit mat. Och då bjuder paren andra par. Kanske är det bekvämast så? Kanske känner man någon sorts gemenskap med andra som lever i tvåsamhet?

Jag ska inte förhäva mig - vi bjöd också kompisar som var par. Dvs vi bjöd våra vänner med deras respektive. Oftast orkar man inte ha mer än några få på kravlös middag och då blev det par.

När jag blev singel så slutade inbjudningarna komma. Och singlar i ungefär min ålder är väldigt väldigt sällsynta.
 
Nyfiken, som jag är vad är det för bra med en lastbilschaufför? Nyfiken för att se om jag kan dra någon fördel från det ju. :p :D

Som Mia_R s¨fint uttryckte det ;) Flytthjälp såklart :p
Lastbilschaffisen å jag pratar inte (eller jag har försökt inleda chat på fb men näää)
Aja han vet var jag finns ... Jag är inte kär i han men gillar hans kramar :p

Har inte gjort ett "skit" på ren svenska.. Har jobbat städat (visning på min lgh) och bara "varit".... Inte ens känt behovet att "jaga" nytt... Vet inte riktigt varför men just nu orkar jag inte "ta tag" i dejtandet. Chattar med några men inget "seriöst" ...

Så här händer ingenting !
 
Måste bara ventilera en sak till.

detta att vara "bra på relationer".... Måste man det? Och hur gör man då? Är det nåt man bara är eller nåt man lär sig?
Konstiga frågor, men ärligt menade.
Jag tror att en del har lätt för nära relationer, andra inte. Jag tror att det, kontroversiellt här kanske, till en del har att göra med vår barndom. Jag tror att de nära relationer vi hade som barn påverkar oss. Därmed inte sagt att det inte går att ändra. För det går.

Hittade ingen bra nätsida om detta, men det här får duga:
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=261
 
Och då bjuder paren andra par. Kanske är det bekvämast så? Kanske känner man någon sorts gemenskap med andra som lever i tvåsamhet?
+ @ullo
Jaha, det där är verkligen en helt annan värld än den jag lever i! Vi umgås oftast med vänner - där vissa är singlar, vissa är par (och vissa kommer i par, andra ensamma). Har överhuvudtaget inget par som vi skulle komma på idén att bjuda in på middag. Kanske är en generationsgrej? Tror vi är mer för att gå ut och dricka drinkar med vänner än att bjuda hem folk en lördag (skulle kännas fett märkligt faktiskt).

Obs säger inte att det är inte existerar, bara att det för mig är så otroligt exotiskt.
 
Som Mia_R s¨fint uttryckte det ;) Flytthjälp såklart :p
Lastbilschaffisen å jag pratar inte (eller jag har försökt inleda chat på fb men näää)
Aja han vet var jag finns ... Jag är inte kär i han men gillar hans kramar :p

Har inte gjort ett "skit" på ren svenska.. Har jobbat städat (visning på min lgh) och bara "varit".... Inte ens känt behovet att "jaga" nytt... Vet inte riktigt varför men just nu orkar jag inte "ta tag" i dejtandet. Chattar med några men inget "seriöst" ...

Så här händer ingenting !
Aha, jag som tänkte det fanns någon annan bra fördel med lastbilschaffisar som jag kunde utnyttja om jag skulle våga mig ut i nätdejtingdjungeln... eller ska man som tjej kanske inte tala om att man kör lastbil? Då det är en rätt så mansdominerad bransch. :p

Misstänker att det ändå händer mer på din front än på min, om det kan vara till någon tröst. Jag hoppas du hittar den rätta.

Jag har många lastbilschaffisar att krama på jobbet, tyvärr är de flesta redan upptagna eller lite för gamla för att vara dejtingmaterial. :D
 
De flesta i min omgivning träffar andra människor över en bit mat. Och då bjuder paren andra par. Kanske är det bekvämast så? Kanske känner man någon sorts gemenskap med andra som lever i tvåsamhet?

Jag ska inte förhäva mig - vi bjöd också kompisar som var par. Dvs vi bjöd våra vänner med deras respektive. Oftast orkar man inte ha mer än några få på kravlös middag och då blev det par.

Oj, vad tråkigt det låter :(
I samtliga av mina kompisgäng har det aldrig varit tal om särskilda parmiddagar. Vi är ganska blandat antal par och singlar och upplever inte att dom som är i par har en gemenskap som särskiljer sig från oss andra. Vi har middagar och gör aktiviteter och resor tillsammans i olika konstellationer, och paren är helt enkelt bara individer som lever tillsammans - dom sitter ju inte ihop bara för det.
Inser nu att jag förmodligen borde uppskatta det här ännu mer än vad jag redan gör!
 
Det låter väldigt tråkigt tycker jag, själv vill jag ju umgås med mina vänner och bekanta oavsett om de råkar ha en partner eller ej. Jag skulle bli sjukt ledsen om jag blev diskavlificerad som umgänge bara för att jag vore singel.
 
+ @ullo
Jaha, det där är verkligen en helt annan värld än den jag lever i! Vi umgås oftast med vänner - där vissa är singlar, vissa är par (och vissa kommer i par, andra ensamma). Har överhuvudtaget inget par som vi skulle komma på idén att bjuda in på middag. Kanske är en generationsgrej? Tror vi är mer för att gå ut och dricka drinkar med vänner än att bjuda hem folk en lördag (skulle kännas fett märkligt faktiskt).

Obs säger inte att det är inte existerar, bara att det för mig är så otroligt exotiskt.
För mig skulle det kännas oerhört exotiskt att gå ut och dricka drinkar. :D
Dels för att jag inte känner någon enda som gör så i de här trakterna. Dels för att det finns så många ställen att gå till.

hälsningar
Lantisen
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Alltså jag spricker! Jag träffade precis en kille som va sååå söt! Hade jag inte varit i en monogam relation hade jag definitivt velat...
2
Svar
35
· Visningar
2 595
Senast: Palermo
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 264
Senast: gullviva
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 641
Senast: monster1
·
Kropp & Själ Jag har varit väldigt illamående ett bra tag och jag vet inte varför. Jag har alltid varit petig med maten och saker jag älskat kan jag...
4 5 6
Svar
107
· Visningar
8 451
Senast: Inte_Ung
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp