Min Tinder har fått spunk, det spelar ingen roll hur jag ställer in, den vill alltid att jag ska ha maximal ålder upp. Tror appen blivit desperat å mina vägnar
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Min Tinder har fått spunk, det spelar ingen roll hur jag ställer in, den vill alltid att jag ska ha maximal ålder upp. Tror appen blivit desperat å mina vägnar
Min killkompis taggade mig i den här igår:
Förstår inte aaaaalls vad han menar
Vill ni veta något roligt? Det där är en kompis
Hälsa att jag och mina vänner har haft riktigt roligt åt henne senaste dagarna
KL
Min nya Tinderinställning gjorde att saker och ting tog en oväntad vändning igår. I onsdags var jag ute med några tjejkompisar och sprang in i en kille som jag gick i grundskolan med. Jag hade inte träffat honom på 15 år, och i slutet av högstadiet hade jag en sån himla crush på honom Igår dök han upp på Tinder, i och med att jag nu dragit ner åldersgränsen och han är ett år yngre än mig Vi matchade och jag skrev typ "Kul att se dig här om dagen! Visste du att jag hade en sån himla crush på dig i högstadiet?" och han svarade "Det var väl ändå rätt så ömsesidigt och något som hela skolan visste om "
Gissa vem som ligger i min säng just nu
Skrev lite med en kille på Tinder och planen var att vi skulle ses igår.
Jag letade upp honom på Facebook och googlade sen hans namn.. han har visst blivit anklagad för våldtäkt... osv.
.
Jag är helt på din sida! Tycker det ringer starka varningsklockor att inte kunna hantera alkohol på ett bättre sätt. Självklart kan det gå över styr, men det är liksom inget man planerar för!Eh, hade ju en potentiell kk på gång... Hade bokat in en träff nästa söndag, preliminärt tillsvidare. Nu fick han reda på att det ska festas på lördagen och han är rädd att han kommer vara bakis på söndagen. Sa till honom att det är väl bara att välja, boka om träffen eller låta bli att supa sig dyngrak, what's the big deal liksom? Men nej, svaret jag fick var "dricker du själv? du vet hur det lätt kan bli vid bra stämning, folk har kul, diggar musik, allmänt trevlig, man börjar med en öl för att vakna med världens huvudvärk dagen efter :P" och att han visst vill ses på söndagen.
Jag känner mest ett enda stort "orka". Kan inte låta bli att tolka det som att här är en snubbe som vid 39 års ålder fortfarande inte lärt sig hantera alkohol, än mindre att man faktiskt kan tacka nej till femtielva öl till och det känns faktiskt inte lockande alls. Har haft en kk som envisades med att han var tvungen att festa varje helg och gärna mitt i veckan utöver det och på fyllan betedde sig som skit (lång historia och lite mer komplicerat än bara kk förvisso - det var många fina ord och löften över telefon som inte gällde när han var nykter, själv var jag dökär och blev bara sårad om och om och om igen) och ptja, jag har väl blivit smått allergisk mot den här typen som ser alkohol som så jäkla viktigt liksom. Jag fattar att det kan gå överstyr, been there done that, men när man förutsätter att det kommer gå överstyr istället för att bara utgå från att man bara ska ta en öl exempelvis, då ser jag det som en varningssignal liksom.
Vad säger ni, överanalyserar/feltolkar jag här?
Appropå ex så berättade fb för mej häromdagen att ex-sambon nu köpt hus och blivit sambo igen.
Kunde inte riktigt låta bli att fundera över hur länge det förhållandet pågått eftersom vi separerade i februari förra året och han flyttade ut i maj Men visst, en del har mer bråttom än andra..
P finns fortfarande med i mitt liv och allt fungerar bra. Vi försöker pussla ihop 2 hektiska vardagar och träffas i regel ett par gånger i veckan iaf Jag stormtrivs, både med livet i stort och med P
Fast det är ett år sedan. På ett år kan mkt hända.Appropå ex så berättade fb för mej häromdagen att ex-sambon nu köpt hus och blivit sambo igen.
Kunde inte riktigt låta bli att fundera över hur länge det förhållandet pågått eftersom vi separerade i februari förra året och han flyttade ut i maj Men visst, en del har mer bråttom än andra..
P finns fortfarande med i mitt liv och allt fungerar bra. Vi försöker pussla ihop 2 hektiska vardagar och träffas i regel ett par gånger i veckan iaf Jag stormtrivs, både med livet i stort och med P
Men precis! Själv lärde jag mig inte förrän vid 30 att man inte shottar en större mängd Finlandia när man bara käkat sallad Men inte sjutton hade jag gjort det om jag haft planer dagen efter heller, det är ffs bara att prioritera. Kunde jag som liten skitunge prioritera mellan att lägga veckopengen på lördagsgodis eller en serietidning så borde en 39-åring kunna prioritera om han vill ligga eller supa tycker jag.Jag är helt på din sida! Tycker det ringer starka varningsklockor att inte kunna hantera alkohol på ett bättre sätt. Självklart kan det gå över styr, men det är liksom inget man planerar för!
Hänger lite i luften gör det oavsett, vi bokade just preliminärt då jag konstaterade på en gång att jag kan behöva dra med kort varsel - men att jag då hojtar till senast dagen innan (snubben åker från Stockholm till Borlänge, så det är inte direkt nåt att boka av en halvtimme innan om man säger så). Han säger sig absolut vilja ses på söndagen "men..." helt enkelt. Så det vete fasen faktiskt. Får se vad han svarar härnäst, själv är jag inte sugen alls som det ser ut nu utan det lutar åt att jag letar vidare.@gul_zebra Men jag fattar inte, vad är hans tanke? Vill han att era planer ska hänga i luften tills han vet om han blir bakis eller inte? Det låter ju fett respektlöst. Som du säger, är man en vuxen människa borde det inte vara svårt att hålla igen eller boka om.
Jag är en sån som kan bli ruggigt bakis av måttligt med alkohol men jag skulle aldrig få för mig att låta det avgöra om jag ska träffa någon eller inte. Har jag något att göra dagen efter dricker jag ett glas vin eller inte alls. Eller också bokar jag om.
Det behöver inte betyda något.
Min exman blev sambo igen någon månad efter att vi sålt huset.
Nu, drygt ett år senare ska de gifta sig.
Jag är 100% säker på att de inte hade något innan även om de kände varandra.
Fast det är ett år sedan. På ett år kan mkt hända.
Ja jag tror det är olika för folk. Vissa är klara att gå vidare direkt. Jag bröt upp i somras och det är först nu jag är redo på riktigt så det är olika.Ett år kanske inte är så kort tid iaf. Men för mej är det det. Iofs så var det han som lämnade mej och hade processat det mesta och var "klar" när han släppte bomben för mej. Det som han jobbat med innan separationen har jag gått igenom efteråt så att säga..
Ett år kanske inte är så kort tid iaf. Men för mej är det det. Iofs så var det han som lämnade mej och hade processat det mesta och var "klar" när han släppte bomben för mej. Det som han jobbat med innan separationen har jag gått igenom efteråt så att säga..
Spring, fort som f-n åt andra hållet!
Han säger sig absolut vilja ses på söndagen "men..." helt enkelt. Så det vete fasen faktiskt. Får se vad han svarar härnäst, själv är jag inte sugen alls som det ser ut nu utan det lutar åt att jag letar vidare.
Kunde jag som liten skitunge prioritera mellan att lägga veckopengen på lördagsgodis eller en serietidning så borde en 39-åring kunna prioritera om han vill ligga eller supa tycker jag.