Hund

[Lusse]

Hej!
Jag är ny här så testar att göra ett inlägg.

 

[Sel]

Hej!
Jag är ny här så testar att göra ett inlägg.

Välkommen!
Vad vill du diskutera/fråga om?

 

[Lusse]

Vad tycker ni? Jag har ett hundintresse, mannen har det inte men accepterar att jag har hund och gillar även denna. Jag tar allt ansvar då det är mitt intresse. Dock stör det mig lite då mannen ganska ofta går långpromenad utan att ta med hunden. Hunden hade älskat att få en extrapromenad någon gång ibland och jag hade tyckt det varit skönt med lite avlastning någon enstaka gång. Vad säger ni, är jag helt fel i hur jag tänker?

 

[Luff]

Ja och nej. Har du frågat honom om han kan ta med hund? Är hund trevlig att gå med? Och han är i sin fulla rätt att gå utan hund.

 

[Sel]

Vad tycker ni? Jag har ett hundintresse, mannen har det inte men accepterar att jag har hund och gillar även denna. Jag tar allt ansvar då det är mitt intresse. Dock stör det mig lite då mannen ganska ofta går långpromenad utan att ta med hunden. Hunden hade älskat att få en extrapromenad någon gång ibland och jag hade tyckt det varit skönt med lite avlastning någon enstaka gång. Vad säger ni, är jag helt fel i hur jag tänker?

Jag säger som @Luff: Har ni pratat om det och är hunden en avslappnande, trevlig promenadkamrat, eller kräver hen mycket "promenadenergi"? Beror väl också på var man bor och går kan jag tänka mig.
Själv tycker jag att promenad utan hund är vansinnigt tråkigt, men å andra sidan kanske mannen tar den där promenaden just för att komma ifrån hundägandet.
Vad säger mannen?

 

[Lusse]

Hunden är väluppfostrad och enkel att gå med. Mannen går ofta promenad i naturområde i närheten av där vi bor. Jag har frågat många gånger genom åren, han säger att hunden är mitt intresse. Vi har haft flera hundar och det har alltid varit det samma. Jag menar inte att han alltid måste ta med hunden men kanske någon gång ibland???? Åker jag iväg och inte själv kan ta ut hunden ber jag min mamma gå med hunden istället då mannen är så motvillig.

 

[Red_Chili]

Hunden är väluppfostrad och enkel att gå med. Mannen går ofta promenad i naturområde i närheten av där vi bor. Jag har frågat många gånger genom åren, han säger att hunden är mitt intresse. Vi har haft flera hundar och det har alltid varit det samma. Jag menar inte att han alltid måste ta med hunden men kanske någon gång ibland???? Åker jag iväg och inte själv kan ta ut hunden ber jag min mamma gå med hunden istället då mannen är så motvillig.

Din hund, ditt ansvar.
Bara för att ni är partners behöver ni inte tycka lika om allt eller dela lika på allt, framförallt inte om det är en hund som du valt att skaffa för att du har ett intresse för den. Det går inte att skaffa hund och sedan kräva att andra tar hand om den, oavsett vad du har för relation till andra.

Vissa personer gillar att gå promenader med hundar, andra gillar att gå promenader utan hund. Själv har jag en partner som förvisso älskar mina hundar, men som inte vill känna sig låst av hundägandet. Hundarna är och förblir helt och hållet mina och han hjälper till med det han vill. Det gör att han ibland kan ta ut dem på rastning utanför dörren och ge dem middag om jag jobbar kväll och att han tagit hand om dem när jag legat sjuk.

Inte ens när jag skaffade valp för snart ett år sedan så räknade jag med hans hjälp. Han har ett jobb där han många dagar i veckan kan jobba hemifrån. Valpen skaffades när jag pluggade på distans. Jag tog med andra ord inte för givet att han skulle sitta valpvakt bara för att han hade möjlighet till det. Sedan gjorde han det då och då i alla fall, av egen vilja. Då framförallt så att han kom hem till mig en stund efter att jag åkt till jobb (jobbade deltid som timanställd) för att vi enkelt skulle kunna påbörja valpens ensamhetsträning. Så snart valpen kunde vara ensam under de timmar jag jobbade så slutade han hålla hundarna sällskap.

 

[Vovve]

Här e de också bara jag som har hundintresset o jag skulle aldrig ens komma på tanken o tycka att min sambo ska gå ut med min hund. Han accepterade att jag ville köpa en högaktiv hund o gjorde klart att han vill inte behöva känna att han måste träna, gå ut promenader osv med den. De e min hund o mitt ansvar o då får jag sköta den själv precis som jag hade fått göra om jag va singel. Planerar dessutom en till högaktiv hund o även där e de 100% mitt ansvar

 

[Nepenthe]

Jag har intresset och hundarna är mina men jag hjälper till med hans barn, städar efter dem, lagar mat åt alla mm så jag tycker han kan ta någon hundpromenad ibland och det gör han

Öppen dialog. Ibland är jag hemma när han vill åka iväg och då tar jag ansvar för barnen t.ex men sen förväntar jag detsamma av honom någon gång (även om jag nästan alltid har hundarna med mig)

 

[AbCdE]

Jag tycker det låter lite mysko att aldrig ta med sig hunden om han ändå bara ska ut och gå. Jag hade verkligen inte krävt den, men tycker det vore konstigt. Och som @Nepenthe skriver så gör säkert du annat som underlättar för honom

 

[Tonto]

Jag tycker det låter lite mysko att aldrig ta med sig hunden om han ändå bara ska ut och gå. Jag hade verkligen inte krävt den, men tycker det vore konstigt. Och som @Nepenthe skriver så gör säkert du annat som underlättar för honom

Fast det är inte alls samma sak att gå promenad med hund som utan. Om man går för att få avkoppling skulle jag aldrig ha med en hund.

 

[AbCdE]

Fast det är inte alls samma sak att gå promenad med hund som utan. Om man går för att få avkoppling skulle jag aldrig ha med en hund.

Ok, jag kan ha olika mål med mina hundpromenader Hur som, tycker jag det är märkligt att aldrig ta med sig hunden om partnern frågar.

 

[Fruentimber]

Fast det är inte alls samma sak att gå promenad med hund som utan. Om man går för att få avkoppling skulle jag aldrig ha med en hund.

Same. Vill jag verkligen koppla av på min promenad så blir det utan hund.

 

[AbCdE]

Same. Vill jag verkligen koppla av på min promenad så blir det utan hund.

Där ser man! Mina skogspromenader med hundarna är en av de bästa avkopplingsmetoderna för mig

 

[Lusse]

Jag tänker lite så som du Nepenthe. Att hunden absolut är mitt ansvar och som jag tar fullt ansvar för, jag gillar ju våra promenader/träning osv och det är jag som sköter det eftersom jag valt det. Men att man i en relation ju hjälps åt och att mannen då någon gång även kan hjälpa mig med hunden precis som jag ju hjälper honom om han kanske skulle behöva tex skjuts eller något annat. Ett exempel på då jag skulle uppskatta lite hjälp är då jag kanske hittar på ngn aktivitet med våra gemensamma barn och då hade det varit skönt med någon som ändå går en promenad hade tagit med hunden så jag inte direkt måste springa ut när jag kommer hem. Detta är alltså ngn enstaka gång, inte alls varje dag eller varje vecka. Jag har nästan alltid hunden med mig så det händer väldigt sällan.
Jag förstår att jag inte kan kräva det men jag kan som sagt tycka att man i en relation hjälper varandra.

 

[Fruentimber]

Där ser man! Mina skogspromenader med hundarna är en av de bästa avkopplingsmetoderna för mig

Det är det för mig också, men vill jag koppla av helt och bara kunna sjunka in i min egna värld så vill jag inte behöva ha koll på hundarna.

 

[Bison]

Är man inte intresserad av hundar förstår jag att man inte vill gå med hund. Även om hunden är väluppfostrad så vill den nosa, stanna och kissa/skita osv.
Gör mig är promenader utan hund pest och plåga men jag förstår verkligen dem som tycker tvärtom
Din hund, ditt ansvar.

 

[Nepenthe]

Jag tänker lite så som du Nepenthe. Att hunden absolut är mitt ansvar och som jag tar fullt ansvar för, jag gillar ju våra promenader/träning osv och det är jag som sköter det eftersom jag valt det. Men att man i en relation ju hjälps åt och att mannen då någon gång även kan hjälpa mig med hunden precis som jag ju hjälper honom om han kanske skulle behöva tex skjuts eller något annat. Ett exempel på då jag skulle uppskatta lite hjälp är då jag kanske hittar på ngn aktivitet med våra gemensamma barn och då hade det varit skönt med någon som ändå går en promenad hade tagit med hunden så jag inte direkt måste springa ut när jag kommer hem. Detta är alltså ngn enstaka gång, inte alls varje dag eller varje vecka. Jag har nästan alltid hunden med mig så det händer väldigt sällan.
Jag förstår att jag inte kan kräva det men jag kan som sagt tycka att man i en relation hjälper varandra.

Det är ingen lätt sak men jag hade nog inte valt att vara ihop med någon som ändå inte gillar hundarna och vill engagera sig i dem med. Men det beror på hur snacket gick när man väl ville skaffa hund med
Min pojkvän hade redan barn sen innan och jag har sagt att jag vill inte vara med på träningar t.ex men jag har ju skjutsat dit ibland..
Ja vet inte, de är inte svart eller vitt tänker jag

Som hästen var en annan sak för den bor inte hemma men åkte jag bort en helg åkte han ändå dit o gav vatten/mat men skulle aldrig be han ta in henne för det vill han inte.

 

[Sofie.S]

Jag har levt i mitt förhållande i 11 år och jag kan nog räkna på en hand när maken frivilligt tagit med hunden på promenad.
Jag försökte få maken att ta med hunden när han löptränar men han tyckte att det var frustrerande att hunden skulle stanna och kissa. Trots att jag förklarade att det bara är att smacka när man ser att hunden är påväg att kissa - så låter han bli.

Men ja, det är något man bara får acceptera. Hunden är mitt intresse även om maken också tycker om hunden.
Är jag sjuk tex så är det klart att han ser till att hundens grundläggande behov tillgodoses.

 

[LaMagia]

Om man bor ihop under äktenskapliga former (alltså är mer än bara inneboende som av ekonomiska orsaker delar lägenhet) så innebär ju det också att man måste kunna kompromissa. Är man så egoistisk att man inte fixar att vara en del av sin partners liv, så bör man kanske bo själv?
När jag växte upp så hade min mamma ett brinnande hundintresse, medan min pappa inte alls delade detta. Mamma hade en liten uppfödning, hon tränade och tävlade hundarna, var aktiv inom föreningslivet. Vi hade som mest 4-5 hundar. Även om pappa inte delade mammas intresse, så tillhörde ju hundarna familjen. Om det var pappa som åkte hem på lunchen så var det han som matade och rastade hundarna (släppte ut dem i trädgården). Om mamma åkte bort över helgen, så tog pappa självklart hand om hundarna. Det var liksom inget hon behövde fråga honom om.

För mig låter det otroligt märkligt att behöva skaffa utomstående hundvakt om man ska åka bort och ens partner, som är hemma, vägrar lyfta ett finger för hunden. Personligen hade jag aldrig kunnat leva ihop med en person som visade så extremt lite respekt för mig. Att han inte vill ta med hundarna på sina promenader är ju hans val och inget jag skulle lägga någon värdering i. Varför inte hänga med mannen på promenad och ta med hunden ibland? Det är ju jättetrevligt att göra saker tillsammans. Annars så är kanske dessa promenader något han brinner för, på samma sätt som du brinner för att ha hund. Någonstans där emellan bör ni ju kunna mötas och ha hunden som en familjemedlem. Även om du tar huvudansvaret i vardagen, så bör han ju kunna ta hand om er gemensamma familjemedlem om du ska åka bort.