Om man ska bort t ex över en helg så kommer inte hunden dö eller ens må dåligt av att under den helgen kanske ha lite andra rutiner än vad den har till vardags. Jag tänker, att om mannen inte vill promenera med hunden, men man bor så att man kan släppa ut den i trädgården, så skulle jag tycka att det är tillräckligt att hunden rastas på det sättet medan jag är borta en eller ett par dagar.
När jag åker bort över en helg (är iväg och jobbar på hundutställningar flera helger under sommaren) så ger jag inte min man några instruktioner om hur hundarna ska skötas (om det inte är någon hund som t ex äter medicin, som måste ges på rätt sätt), när de ska ha mat, vem som äter var etc. Det där fixar han och om det inte blir som jag brukar göra så är hundarna så anpassningsbara att de lätt fixar detta ändå.
 
Vill bara förtydliga en sak som verkar försvinna här i tråden, jag förväntar mig inte att mannen tar hand om hunden. Jag älskar min hund och att spendera tid med den och tar fullt ansvar för den. Detta gäller någon enstaka gång, kanske jag frågat mannen om hjälp drygt en handfull gånger under alla år vi varit gifta.
Undrar lite om hur ni tänker om en partner har barn sedan tidigare. Ska man inte heller hjälpa till med dessa? 😊😊
Hade aldrig träffat en man som har barn i tidigare relation eftersom att jag inte vill hjälpa till med någon annans barn.
 
Vill bara förtydliga en sak som verkar försvinna här i tråden, jag förväntar mig inte att mannen tar hand om hunden. Jag älskar min hund och att spendera tid med den och tar fullt ansvar för den. Detta gäller någon enstaka gång, kanske jag frågat mannen om hjälp drygt en handfull gånger under alla år vi varit gifta.
Undrar lite om hur ni tänker om en partner har barn sedan tidigare. Ska man inte heller hjälpa till med dessa? 😊😊
Det låter verkligen på dina svar som att du förväntar dig det, eller åtminstone att du tycker att han borde, vilket för mig är samma sak.

Att jämföra med barn är väldigt märkligt då det är en helt annan sak. Men nej. Jag har inga barn men om en vän som har barn ventilerade till mig och sa att hennes nya partner BORDE hjälpa henne med dem skulle jag sagt åt henne att hon BORDE fundera över vad hon förväntar sig och vems barn det är.

Om det är viktigt för en att ha en partner som hjälper till med barnen så får man ju hitta en partner som är intresserad av att hjälpa till med barn. Inte anse att någon BORDE göra det bara för att han gillar att umgås med dig. Om man drömmer om familjeliv och har familj men ens partner inte är intresserad är det läge att byta.

Samma sak, om man har en hund och det verkligen är viktigt för en att partner hjälper till med hunden, byt partner till en hundintresserad partner! Kanske en med egen hund så kan ni byta hundtjänster med varandra. Vill du ha kvar din nuvarande får du acceptera att han inte vill.
 
För mig som inte har eller vill ha barn är mina djur de viktigaste i mitt liv.
Det är inget jag kan eller vill välja bort.
Djur följer med mig, precis som barn följer mer en förälder.
Passar det inte med djur i sängen och på bordet och anpassa liv och semester efter djuren så ska man inte leva med mig.
Helt enig. Man behöver tänka lite längre än näsan räcker.

Funkar inte det livet jag lever med det liv partner vill leva så passar vi inte ihop. Vill man inte vara bonusförälder så ska man inte dejta nån med barn.
 
Det låter verkligen på dina svar som att du förväntar dig det, eller åtminstone att du tycker att han borde, vilket för mig är samma sak.

Att jämföra med barn är väldigt märkligt då det är en helt annan sak. Men nej. Jag har inga barn men om en vän som har barn ventilerade till mig och sa att hennes nya partner BORDE hjälpa henne med dem skulle jag sagt åt henne att hon BORDE fundera över vad hon förväntar sig och vems barn det är.

Om det är viktigt för en att ha en partner som hjälper till med barnen så får man ju hitta en partner som är intresserad av att hjälpa till med barn. Inte anse att någon BORDE göra det bara för att han gillar att umgås med dig. Om man drömmer om familjeliv och har familj men ens partner inte är intresserad är det läge att byta.

Samma sak, om man har en hund och det verkligen är viktigt för en att partner hjälper till med hunden, byt partner till en hundintresserad partner! Kanske en med egen hund så kan ni byta hundtjänster med varandra. Vill du ha kvar din nuvarande får du acceptera att han inte vill.
Hrm...
Barn är ju en del av hushållet. Personer som man lever med. Om än kanske på deltid. Precis som jag hjälper en vän med praktiska saker så antog jag att men behandlar barnen precis som andra personer i hushållet.

Men kanske är det udda?

Men jag är helt enig med dig att om en möjlig partner inte vill leva med hund så väljer man en annan partner.
 
Hrm...
Barn är ju en del av hushållet. Personer som man lever med. Om än kanske på deltid. Precis som jag hjälper en vän med praktiska saker så antog jag att men behandlar barnen precis som andra personer i hushållet.

Men kanske är det udda?

Men jag är helt enig med dig att om en möjlig partner inte vill leva med hund så väljer man en annan partner.
Jag håller med om att man så klart måste behandla barnen som andra personer i hushållet. Man bor ju ihop. Men andra personer i mitt hushåll måste plocka undan efter sig och får inte skjuts till olika aktiviteter. De behöver inte heller ständigt sällskap av en vuxen ansvarig så jag blir aldrig lämnad ensam med ansvaret över personer i mitt hushåll.
Alltså, man kan ju inte låtsas att barnen inte finns och måste ta hänsyn till dem, oavsett vad man har för deal i övrigt.
Man kan också hjälpa till med dem precis som man hjälper en vän med praktiska saker. Mina vänner tjaftsar dock aldrig över att jag borde hjälpa dem mer än vad jag gör utan det är alltid upp till mig.

Så kanske tänker vi lika ändå?

Om jag själv hade partner med barn och vi bodde ihop så hade jag hjälpt till med barnen. På en nivå att partnern började utgå ifrån att jag skulle göra det och så att det vore rimligt att jag själv måste säga ifrån om jag inte skulle ta hand om dem en dag. Men den dagen partnern började tjafsa om att jag borde göra mer med barnen hade jag lackat ur totalt.
 
För mig handlar det inte ens om hunden utan att man hjälper till om man kan. När jag hjälper vänner att promenera deras hundar är det inte för att jag tycker det är skitkul utan för att de (och hunden) behöver hjälp. Ska jag enbart se till min bekvämlighet är mina mycket enklare att bara gå med mina.

Sen ska jag spendera helgen med att bära flyttkartonger, inte heller min favoritsysselsättning men självklart ställer jag upp när det går.

Om jag av någon anledning behöver vara borta en längre period utgår jag från att min sambo vattnar blommorna, även fast det enbart är mitt intresse. Tveksamt om de skulle överleva men han skulle försöka för min skull.
 
För mig handlar det inte ens om hunden utan att man hjälper till om man kan. När jag hjälper vänner att promenera deras hundar är det inte för att jag tycker det är skitkul utan för att de (och hunden) behöver hjälp. Ska jag enbart se till min bekvämlighet är mina mycket enklare att bara gå med mina.

Sen ska jag spendera helgen med att bära flyttkartonger, inte heller min favoritsysselsättning men självklart ställer jag upp när det går.

Om jag av någon anledning behöver vara borta en längre period utgår jag från att min sambo vattnar blommorna, även fast det enbart är mitt intresse. Tveksamt om de skulle överleva men han skulle försöka för min skull.

Givetvis kan man ställa upp för varann utan att njuta av det. Men kan man kräva det av någon annan? Vad hade du gjort om en vän till dig hade ett snack med dig och förklarade att du borde hjälpa till mer med hens hund? Efter allt hen gjort för dig? Rimligt?
 
Om man innan hunden införskaffades pratade om det och mannen sa att han kan gå med på att bo med en hund men att ansvaret inte är hans, tycker jag att det skaver lite om man inte tar honom på orden utan ändå hade förväntningar på att han skulle delta i omvårdnaden. Ibland kan det också vara så att ens partner gör en massa saker för en som man inte ser eller värderar, då man bara ser att man inte får det man förväntar sig.

Själv har jag häst och det har aldrig ens slagit mig att någon partner skulle vara någon del i ansvaret kring omhändertagandet. Det är mitt och behöver jag hjälp ordnar jag det på annat sätt. Jag tycker att det är tillräckligt att en partner har förståelse för att intresset tar tid och pengar (har haft partners som tyckt jag ska sälja hästen och satsa på honom istället, hästen blev kvar inte mannen).
 
Givetvis kan man ställa upp för varann utan att njuta av det. Men kan man kräva det av någon annan? Vad hade du gjort om en vän till dig hade ett snack med dig och förklarade att du borde hjälpa till mer med hens hund? Efter allt hen gjort för dig? Rimligt?
Om hen hjälper mig med mina hundar men jag aldrig har lust när hen frågar mig om hjälp då tycker jag det är fullt rimligt. Med min sambo tycker jag det är rimligt att han går med hundarna om jag inte har möjlighet. Eller något annat som inte har med hundarna alls att göra. Han fick följa med mig till gynekologen, jag hade en jobbig upplevelse sist och behövde stöd. Om han sagt att han inte hade lust utan hellre tog en avslappnad promenad hade jag blivit väldigt besviken.
 
Om hen hjälper mig med mina hundar men jag aldrig har lust när hen frågar mig om hjälp då tycker jag det är fullt rimligt. Med min sambo tycker jag det är rimligt att han går med hundarna om jag inte har möjlighet. Eller något annat som inte har med hundarna alls att göra. Han fick följa med mig till gynekologen, jag hade en jobbig upplevelse sist och behövde stöd. Om han sagt att han inte hade lust utan hellre tog en avslappnad promenad hade jag blivit väldigt besviken.

Fast följa med till gynekologen får ju inte att jämföra med att ha hund 😅
Att ställa upp för sin partner när den har det svårt är ju inte alls samma sak som att sköta om sin partners intresse.

Jag skulle aldrig tvätta sambons mc bara för att jag ändå ska tvätta min bil.
Den får han sköta själv.
Hunden och katterna hjälper han till med eftersom han tycker väldigt mycket om djuren. Sen har han inget intresse av att gå på kurser och träna hund, det ligger på mig.
 
Kanske är en fråga om uppväxt? När min moster hade hästar så var min mamma uppe ibland när det körde ihop sig och tog in eller släppte ut hästarna. Min mamma har noll hästintresse och hade helt klart inte valt att skaffa häst. Förra veckan passade mammas sambo min mosters ex. sambos hund en vecka när han skulle iväg. Man hjälper till om man kan.
 
Kanske är en fråga om uppväxt? När min moster hade hästar så var min mamma uppe ibland när det körde ihop sig och tog in eller släppte ut hästarna. Min mamma har noll hästintresse och hade helt klart inte valt att skaffa häst. Förra veckan passade mammas sambo min mosters ex. sambos hund en vecka när han skulle iväg. Man hjälper till om man kan.
Men att själv välja att hjälpa till när man kan är en helt annan fråga än om man har rätt att kräva att någon annan ska hjälpa till på något specifikt sätt.

Om din kille följde med dig till gynekologen och sedan sa att nu får du mata mina gebriler denna veckan för jag är så trött och jag följde ju med dig till veterinären så det är väl inte mer än rätt?

Jag har vänner som jag hjälps åt med i vardagen. Men om jag inte ville/kunde prioritera dem vid något tillfälle och de sa Trasten, så mycket som jag har hjälpt dig med xx så tycker jag att du borde ställa upp nu. Då kommer jag aldrig låtit den vännen hjälpa mig någonsin igen. Förstår du skillnaden på att hjälpas åt och att anse att någon annan är skyldig att ställa upp?
 
Fast följa med till gynekologen får ju inte att jämföra med att ha hund 😅
Att ställa upp för sin partner när den har det svårt är ju inte alls samma sak som att sköta om sin partners intresse.

Jag skulle aldrig tvätta sambons mc bara för att jag ändå ska tvätta min bil.
Den får han sköta själv.
Hunden och katterna hjälper han till med eftersom han tycker väldigt mycket om djuren. Sen har han inget intresse av att gå på kurser och träna hund, det ligger på mig.
Fast vem har sagt något om att sköta om sin partners intresse? TS säger själv att hon inte begär att sambon tar något vardagsansvar utan det handlar om en handfull gånger under flera år av giftemål som hon hade behövt avlastning. Det är väl själva definitionen av att ställa upp.

Jag erbjöd mig att hänga med sambon till gymmet för att han skulle komma igång. Helt och hållet hans intresse men jag kan utan problem svänga förbi och hämta hans proteinpulver om han inte har möjlighet. Eller köpte hem några träningströjor jag vet han behöver när jag ändå är på stan. Jag försöker underlätta hans liv när jag kan och vice versa.
 
Fast vem har sagt något om att sköta om sin partners intresse? TS säger själv att hon inte begär att sambon tar något vardagsansvar utan det handlar om en handfull gånger under flera år av giftemål som hon hade behövt avlastning. Det är väl själva definitionen av att ställa upp.

Jag erbjöd mig att hänga med sambon till gymmet för att han skulle komma igång. Helt och hållet hans intresse men jag kan utan problem svänga förbi och hämta hans proteinpulver om han inte har möjlighet. Eller köpte hem några träningströjor jag vet han behöver när jag ändå är på stan. Jag försöker underlätta hans liv när jag kan och vice versa.

Och han har sagt att han inte vill, då får man ju respektera det.
Klart man hjälper varandra i vardagen men gå med en hund man inte har något intresse av kan jag förstå att man inte vill göra. Det är stor skillnad att gå en promenad själv och gå med en stor hund.

Vi hämtar också paket åt varandra när vi ändå åker förbi osv.
Tycker fortfarande inte att det är jämförbart.
 
Men att själv välja att hjälpa till när man kan är en helt annan fråga än om man har rätt att kräva att någon annan ska hjälpa till på något specifikt sätt.

Om din kille följde med dig till gynekologen och sedan sa att nu får du mata mina gebriler denna veckan för jag är så trött och jag följde ju med dig till veterinären så det är väl inte mer än rätt?

Jag har vänner som jag hjälps åt med i vardagen. Men om jag inte ville/kunde prioritera dem vid något tillfälle och de sa Trasten, så mycket som jag har hjälpt dig med xx så tycker jag att du borde ställa upp nu. Då kommer jag aldrig låtit den vännen hjälpa mig någonsin igen. Förstår du skillnaden på att hjälpas åt och att anse att någon annan är skyldig att ställa upp?
Jag förstår skillnaden. Förstår du att gränserna är inte så tydliga som du vill få dem till?

Självklart kan man inte alltid hjälpa men om man aldrig har lust att hjälpa sina vänner med de saker de behöver hjälp med så är man nog ingen vidare vän. Sen ser jag det inte som att gör jag X måste du höra Y. Men om sambon behöver hjälp att mata sina gerbiler så är det ju det han behöver hjälp med, inte att jag vattnar blommorna, och är jag ändå hemma och han ska iväg är jag helt okej med att han utgår från att han ställer upp.
 
Och han har sagt att han inte vill, då får man ju respektera det.
Klart man hjälper varandra i vardagen men gå med en hund man inte har något intresse av kan jag förstå att man inte vill göra. Det är stor skillnad att gå en promenad själv och gå med en stor hund.

Vi hämtar också paket åt varandra när vi ändå åker förbi osv.
Tycker fortfarande inte att det är jämförbart.
Och jag tycker att det beror på varför man inte vill hjälpa och stötta någon man har en relation med. Att man inte har lust är en helt okej anledning om vi talat om att ta med hunden på varje promenad, varje gång sambon går ut. Jag har noll lust att hänga på gymmet. Men när ens partner behöver hjälp en kortare period eller enstaka gånger så borde man kunna lägga sin egen bekvämlighet åt sidan.

Men vi tycker olika där. Det är okej.
 
Jag förstår skillnaden. Förstår du att gränserna är inte så tydliga som du vill få dem till?

Självklart kan man inte alltid hjälpa men om man aldrig har lust att hjälpa sina vänner med de saker de behöver hjälp med så är man nog ingen vidare vän. Sen ser jag det inte som att gör jag X måste du höra Y. Men om sambon behöver hjälp att mata sina gerbiler så är det ju det han behöver hjälp med, inte att jag vattnar blommorna, och är jag ändå hemma och han ska iväg är jag helt okej med att han utgår från att han ställer upp.

Vilken gräns syftar du på?
Gränsen mellan att ställa upp och hjälpa någon av fri vilja och att ngon sägerbatt man borde hjälpa dem för att man är skyldig dem det?
För mig är gränsen solklar.

Gränsen mellan hund och hushållsbestye är för mig även den solklar.

Resten av ditt inlägg känns lite som att du inte förstår vad jag menar. Men det är okej, tur att folk är olika. Du och jag hade aldrig kunnat vara sambos dock!

Fast vem har sagt något om att sköta om sin partners intresse? TS säger själv att hon inte begär att sambon tar något vardagsansvar utan det handlar om en handfull gånger under flera år av giftemål som hon hade behövt avlastning. Det är väl själva definitionen av att ställa upp.

Jag trodde tråden handlade om det som står i TS, dvs att trådstartaren stör sig på att sambon inte tar med sig hunden när han ändå ska promenera. Och att hon inte accepterar hans förklaring till varför han inte vill utan istället ser det som småsint.

Det har ju också framkommit att sambon hjälper till att rasta hunden när det behövs och trådstartaren ber om det.

Ts vill se lite initiativ. Men jag kanske missat npgra inlägg du har läst..
 
Och jag tycker att det beror på varför man inte vill hjälpa och stötta någon man har en relation med. Att man inte har lust är en helt okej anledning om vi talat om att ta med hunden på varje promenad, varje gång sambon går ut. Jag har noll lust att hänga på gymmet. Men när ens partner behöver hjälp en kortare period eller enstaka gånger så borde man kunna lägga sin egen bekvämlighet åt sidan.

Men vi tycker olika där. Det är okej.

Fast sambon tar ju med hunden enstaka gånger.
Tydligen inte så ofta som ts vill dock.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej, Jag och min sambo skaffade hund i mars, en springer spaniel hane. Vi har sen innan pratat om att vi gärna skulle ha två hundar. Vi...
2
Svar
25
· Visningar
1 900
Hundhälsa Hej! Jag har en ung hund ca 4.5 år med artros i både ena armbågen och ena höften. I armbågen är det måttlig artros medan i höften bara...
Svar
2
· Visningar
705
Senast: Lyan
·
Övr. Hund Hej Min Corgi gick bort för ca 3år sedan och saknar en hund i mitt liv Bor på landet med barn 5,9,11 varannan vecka och några katter som...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
3 777
Senast: Maniac123
·
Övr. Hund Min dotter vill ha en tax, och jag är skeptiskt. De är suveräna, men jag ser det mer som en jakthund än sällskapshund. Mentalitet och...
2
Svar
23
· Visningar
1 857
Senast: Tantan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp