Hjälp!

[Trasten]

Men vattenflaska brevid sängen kanske kan va nått?

 

[SaraMara]

Men det är väl ingen i tråden som menar att partnern gör det här uppsåtligen, om det nu sker helt i sömnen. Tvärtom är det många som har uttryckt förståelse för det komplicerade i det, även för partnern själv.

Där ansvaret framför allt kommer in i bilden i det här fallet är ju hur situationen hanteras. De är i en relation tillsammans där TS känner obehag och otrygghet p.g.a. detta, känner att den specifika situationen är ohållbar.

Jag tror heller inte att det är någon i tråden som tror att parterapi rent konkret skulle kunna lösa partnerns sömnhandlingar, men kanske däremot kunna vara en hjälp att hantera relationen och känslorna i det som sker. Som ett nämnt förslag.

Om partnern avsäger sig allt ansvar för att det bara är något hen ”gör i sömnen” lämnar hen ju TS ensam i en väldigt utsatt position.

Jo, det är det ju, men det är inte vad jag hänger upp mig på egentligen utan att enda sättet att slippa agerandet på är fysisk distans. Annars tycker jag man hamnar i att ts tvingas hitta strategier för att hantera situationen, vilket jag tycker leder tanken fel. Terapin kan ju inte hindra personen från att göra så igen, bara lära ts hantera risken för upprepat beteende tänker jag. Och då hamnar ju ansvaret hos ts likt förbaskat. Och ska man då få den vägen, vilket känns som upplagt för besvikelse, så kanske det är bättre att ts får eget stöd utan att partnern tar upp tid?

 

[Grazing]

Det där är ju precis det avgörande momentet jag försökt utgå från. Antingen sover mannen eller så ”sover” (alltså påstått sover, men är vaken) han. Och det är för mig den alltigenom avgörande frågan. Huruvida ta partner sover eller ”sover” har jag ingen aning om, Jag kan bara utgå från vad ts uppfattat och redovisat. Om han bara ”sover” hade jag gått och inte tittat tilllbaka, då är han ju omöjligen den fina person som ts anger.

Det är lite mer komplicerat än så, en person kan faktiskt vara både och. Det är det som är så otroligt svårt med sånt här. Och det är också därför det är lätt att borste från sådana övergrepp för trots allt så sover dom bara.

Män ser ofta inte något fel i det dom gör verkar det som när det gäller sådant, är min uppfattning. Att påstå att dom sover är bara en dum ursäkt till att börja hålla på.

Det är definitivt värt tycker jag att göra en stor sak av det, kanske slutar personen när den märker att man faktiskt agerar och inte accepterar sådant beteende.

 

[Return_to_the_moon]

Har jag i något inlägg lagt ansvar på Ts menar du?
Jag menar bara att jag inte kan se några förutsättningar för att genom parterapi komma åt någons sömnmönster. Skilda sovrum/boenden/sängar däremot, vilket ju är en enormt enkel åtgärd. Man måste ju inte sova ihop bara för att man har en relation.

Fast de har ett stort problem tillsammans som jag antar att de båda vill lösa. Detta påverkar såklart hela relationen och då är parterapi ett vettigt sätt att ta itu med problemet. De måste ju prata om det ordentligt.

Sedan vill jag också föreslå skilda sängar. Din sömn är viktig ts! Du ska inte ligga halvvaken och orolig på natten.

 

[aiquen]

Jo, det är det ju, men det är inte vad jag hänger upp mig på egentligen utan att enda sättet att slippa agerandet på är fysisk distans. Annars tycker jag man hamnar i att ts tvingas hitta strategier för att hantera situationen, vilket jag tycker leder tanken fel. Terapin kan ju inte hindra personen från att göra så igen, bara lära ts hantera risken för upprepat beteende tänker jag. Och då hamnar ju ansvaret hos ts likt förbaskat. Och ska man då få den vägen, vilket känns som upplagt för besvikelse, så kanske det är bättre att ts får eget stöd utan att partnern tar upp tid?

Det är ju svårt och inte heller rätt för någon här inne att uppge en enda bestämd lösning på problemet. Vi vet inte exakt vad som sker eller om TS och partnern (!) kan finna någon annan gemensam lösning än att TS första reaktion ska behöva vara sådant obehag att känslan leder till att ta till våld eller att de för alltid ska behöva sova i skilda sovrum med lås på dörrarna. En praktiskt konkret lösning för att hindra att situationen uppstår men är den hållbar för relationen i övrigt? Det kan ju bara TS och partner känna. Däremot verkar det ju som om faktiskt båda påverkas av situationen, men att om det är så partnern åtminstone inte kan samtala om problemet skjuter hela ansvaret på TS för något de i praktiken båda är inblandade i och där en av dem blir utsatt av den andre.

 

[Lingon]

Det är förvånande många som accepterar övergrepp sålänge det sker "i sömnen" måste jag säga. Lite tragiskt faktiskt. Förstärker dock min bild av män och att ja definitivt inte vill sova med någon igen, speciellt inte när deras övergrepp accepteras för att dom "sover". Kanske iofs därför dom håller på för att dom tror att det är ett helt okej beteende i sängen..

Jag ser det inte som ett övergrepp om min man som jag älskar, har valt att gifta mig med och leva mitt liv med rör mig i sömnen. Varför skulle jag göra det?

 

[Lingon]

Alltså vad man vill tro och vad man faktiskt tror är jättesvårt att avgöra. Självklart så vill man tro att personen faktiskt är ärlig och sover men samtidigt så begår personen ett övergrepp om den är vaken och har en hel del brist på respekt.

Väljer man att tro att personen är vaken så står man inför en väldigt jobbig situation.

Om man misstänker det och är i TS situation tycker jag att man borde lämna förhållande direkt då ingen tillit finns. Jag har fullt förtroende för att min man inte medvetet gör något som får mig att må dåligt. Hade jag inte haft det förtroendet för honom hade jag ju inte fortsatt vara ihop med honom.

 

[Lingon]

Du tex gör det tycker jag, att det är "bara" att inte sova i samma säng som löser problemet. Problemet är att personen är galet respektlös och begår ett övergrepp. Vill man verkligen dela livet med någon som begår övergrepp och tar för sig när man sover? För att kunna leva ihop så måste man kunna somna och slappna av och lita på sin partner.

Fast nu är det ju partnern som sover. Hade en vaken partner börjat hålla på med TS när hon sov trots att han visste att hon inte ville hade situationen varit en HELT annan!!

 

[MissFideli]

Jag tror inte för ett öre att man gör sådana saker i sömnen. Har sex i sömnen helt omedvetandes, kör upp fingrar i någons underliv, tafsar trots att den andra säger nej och flyttar bort händer osv.
Jag tror helt enkelt inte på att man gör sådant och tycker inte alls att det går att likställa med att gå i sömnen, vifta med armarna eller ta tag i något.

Att liksom målinriktad ta på en person under en längre stund trots att personen flyttar sig, säger nej och flyttar undan händer kan bara inte ske omedvetet, tycker jag. Har ingen koll på dock vad det finns för studier på ämnet.

Jag tycker väldigt synd om TS, men hade i hens ställe tagit mig en ordentligt funderare på om jag kan vara kvar i förhållandet.

För övrigt har jag aldrig någonsin varit med om att en kvinna (hetero eller annan sexualitet) tagit på mig ”i sömnen”, däremot en hel del män (ej partners) som försökt, tyvärr.
Ingen partner oavsett kvinna eller man har heller kladdat på mig i sömnen. Tycker att det skulle kännas sjukt att acceptera det bara för att man är i en relation.

Fast att sexsomni existerar, verkar det finnas studier som bekräftar. Däremot verkar det väldigt ovanligt. Ovanligare än vad våldtäktsdomar visar på, troligen.

https://arkiv.kit.se/2016/11/03/658...om-sexsomni-lange-vad-kan-vi-lara-oss-av-det/

 

[the_connemara]

Det är alltid den som är utsatt som bestämmer hur något uppfattas, inte den som utsätter. Att ts har ett bagage får inte användas emot henne och hennes reaktioner. Mår hon dåligt får den som utsätter henne backa, det är inte hon som ska ändra sin uppfattning på grund av sin historia, det är partnern som behöver sluta utsätta henne för något hon inte vill.

Tack Man mår ju redan skit och har säkert på tusen olika vis försökt hantera sitt bagage. Min kille svarade bara något så simpelt men ändå bekräftande "Du får ha känslor" när jag även för mig själv reagerade ganska orimligt på en väldigt liten sak. Då är det så mycket lättare att hantera att det kommer bli gupp på vägen framåt till tryggare relationer.

 

[Fruentimber]

Jag ser det inte som ett övergrepp om min man som jag älskar, har valt att gifta mig med och leva mitt liv med rör mig i sömnen. Varför skulle jag göra det?

Om man blir tagen på sexuellt trots att man säger nej är det givetvis ett övergrepp oavsett om man är gift eller ej. Med TS bagage så förstår jag att hon reagerar som hon gör.

 

[the_connemara]

Jag tror inte för ett öre att man gör sådana saker i sömnen. Har sex i sömnen helt omedvetandes, kör upp fingrar i någons underliv, tafsar trots att den andra säger nej och flyttar bort händer osv.
Jag tror helt enkelt inte på att man gör sådant och tycker inte alls att det går att likställa med att gå i sömnen, vifta med armarna eller ta tag i något.

Att liksom målinriktad ta på en person under en längre stund trots att personen flyttar sig, säger nej och flyttar undan händer kan bara inte ske omedvetet, tycker jag. Har ingen koll på dock vad det finns för studier på ämnet.

Jag tycker väldigt synd om TS, men hade i hens ställe tagit mig en ordentligt funderare på om jag kan vara kvar i förhållandet.

För övrigt har jag aldrig någonsin varit med om att en kvinna (hetero eller annan sexualitet) tagit på mig ”i sömnen”, däremot en hel del män (ej partners) som försökt, tyvärr.
Ingen partner oavsett kvinna eller man har heller kladdat på mig i sömnen. Tycker att det skulle kännas sjukt att acceptera det bara för att man är i en relation.

Det tror inte jag heller. För mig har i alla fall frekvensen tenderat att korrelera med verkligheten rätt väl. Intressant observation från dig och @parellikusken ang skillnad erfarenheter baserat på kön dessutom.

 

[Nahar]

Vi pratar uppenbarligen inte om samma sak. Att vara ledsen över vad han gjort visar visserligen på att hans värderingar är rätt, och hans omsorg om ts, men det kommer ju inte ändra hans omedvetna beteende med mindre än att han inte alls sover.

Och jag menar att det finns mycket en kan göra för att påverka sitt beteende i sömnen, eller förhindra det, utan att för den delen hålla sig vaken. Jag har redan tagit exempel på detta. Det spelar inte någon roll hur ledsen du blir över vad du gjort om du inte också ser till att det inte sker igen.

 

[ii-ssa]

https://www.coolstuff.se/intressen/halsa/somn/sleep-pod-sovkokong-pid-17466
Något sådant här kanske kan vara värt för partnern och testa? Ifall han inte slinker ur med armarna ur den, men då är ju iaf han "inslagen" i en kokong? Alt sovsäckar ifall men verkligen vill sova i samma säng tills man lyckats lösa det på annat sätt?

 

[Lingon]

Om man blir tagen på sexuellt trots att man säger nej är det givetvis ett övergrepp oavsett om man är gift eller ej. Med TS bagage så förstår jag att hon reagerar som hon gör.

Jag förstår också att TS reagerar mtp bagaget. Men, bara för att ts reagerar betyder det inte att partnern är ond och gör detta med vilje. När man sover har man dålig kontroll på sig själv. Han drömde kanske att de hade sex och "gick i sömnen".

Jag har gjort en massa saker i sömnen som jag fått veta i efterhand. Min man tycker att det är underhållande trots att jag en gång pratade i sömnen och sa att han var dum i huvudet. Han skrattade gott när han berättade det på morgonen. Han vet ju vad jag känner för honom och förstod att jag bara sa så för att jag sov och troligtvis drömde nåt konstigt.

I TS fall tycker jag att lösningen är självklar. Se till att aldrig hamna i den situationen. Sov inte i samma säng alt. väck honom försiktigt för att kunna säga till honom att sluta. Det är liksom ingen mening med att prata med en sovande person. Det man säger går inte in. Olika människor är olika lättväckta och en del återfår medvetenheten snabbt och andra tar längre tid på sig. Min man kan vara helt väck ett tag efter att han väckts om han väckts vid fel tillfälle i sin sömncykel. Man kan ha en konversation med honom men han minns inget av det efteråt. Jag vet ju att jag får ge honom tid för att hjärnan ska vakna ordentligt. Det är ingen mening med att prata med honom innan dess.

 

[Grazing]

Fast nu är det ju partnern som sover. Hade en vaken partner börjat hålla på med TS när hon sov trots att han visste att hon inte ville hade situationen varit en HELT annan!!

Ja, dom skyller som sagt ofta på att dom sover. Det är tydligen okej att begå övergrepp och sedan skylla på att man ju faktiskt sov.

Har varit med om själv och har vänner som varit med om det där alldeles för många gånger av olika personer för att tro på att dom sov. Dom tar för sig helt enkelt och märker dom att partnern inte vill så är det ju bara att skylla på sömnen.

 

[Lingon]

Ja, dom skyller som sagt ofta på att dom sover. Det är tydligen okej att begå övergrepp och sedan skylla på att man ju faktiskt sov.

Har varit med om själv och har vänner som varit med om det där alldeles för många gånger av olika personer för att tro på att dom sov. Dom tar för sig helt enkelt och märker dom att partnern inte vill så är det ju bara att skylla på sömnen.

Ja är det så så bör ju TS dumpa omedelbart. Då finns det ingen mening med parterapi eller nåt annat för då respekterar han inte henne. Om det nu är så att han vet om hennes bagage och att hon tycker att det han gör är obehagligt.

 

[nullo-modo]

Även om ts skriver att olika sängar inte är ett alternativ så rekommenderar jag att testa. Olika sängar i samma rum.

Du ska inte behöva vara nervös och ligga på spänn i egen säng.

 

[Lingon]

Även om ts skriver att olika sängar inte är ett alternativ så rekommenderar jag att testa. Olika sängar i samma rum.

Du ska inte behöva vara nervös och ligga på spänn i egen säng.

Ja, jag kan ju inte se nåt annat alternativ. Det är oerhört svårt att påverka vad man gör när man sover. Och om TS mår så dåligt av det att hon vill slå honom så borde de verkligen sova i olika sängar.

 

[Sel]

Det där är så svårt, faktiskt alla män jag sovit med har börjat hålla på så "i sömnen" och menar på att dom inte har kontroll på det. Jag har alltid sett det som något män gör helt enkelt. Alla väldigt trevliga och förstående och faktiskt bra människor i vaket tillstånd så att säga. Dock så är det dom gör inte rätt oavsett, det vet jag. Men vad man gör åt det vet jag inte.

Jag har helt enkelt gett upp och sover inte med män bredvid mig längre.

Men så gräsligt äckligt! Det är INTE så män bara "är" eller beter sig i sömnen, jag kan bara beklaga att du delat säng med flera sådana.