Beror ju lite på vad som anses vara "bra tv". Det är ju något konstigt i att åberopa "experternas expertis" och sedan para ihop folk hej vilt, tänker jag. "Bra tv" skulle ju också kunna vara att paren inte är helt uppenbart helt fel från början.
Jag har funderat på om matchningen sker utifrån någon idé om "komplementaritet", som ju verkar vara en förståelseram när det gäller heterosexuella parbildningar i många sammanhang. Men även i det fallet tycker jag att överkonsumtion av kött inte direkt kompletteras av en vegan på något begripligt vis. Det ser för mig mer ut som en krock än som ett komplement. Det är för all del så jag ser även på könsrollerna, men där går det ändå att teoretiskt begripa vad kompletteringsförespråkarna är ute efter.
Jag läste en intervju med de som gjorde Meet the Patels, där de menar att i västerländsk kultur lägger vi störst vikt vid "gnistan", att personligheterna ska klicka. Medan i den indiska kulturen som de kommer ifrån, där är fokus på commitment och att man är kompatibel, vad gäller utbildningsnivå, familj, osv. Kärlek är inte viktigt, det kommer sen, efteråt.
I programmet verkar man ju i så fall ha gått lite bakvänt tillväga, behållit fokus på personlighet och att "klicka", och sen försökt förutspå det och litat på att om deras personligheter klickar kan de fixa det där med kompatibiliteten och viljan att committa på egen hand.
Sen verkar det också väldigt svårt att få till ett lyckat arrangerat äktenskap med folk som är uppvuxna i en kultur där modellen är romantisk kärlek och klick. I vår kultur anses det ju snarare att fint och ett bevis på äkta kärlek när väldigt omaka par som utifrån inte ser ut att ha något gemensamt blir tillsammans, då är det verkligen kärlek. Den finaste kärleken är blind, så att säga.
Och sen håller jag med dig om att det nog är en grundläggande skillnad om man tänker sig att kompabilitet eller komplementaritet är basen för en lyckad relation. Och det senare är mer könsrollsbaserat, man och kvinna som ofullkomliga halvor som tillsammans kan bli en hel människa. Utan dig är jag bara halv, och så vidare.