Jag tänker att en ferrari som BARA är just en ferrari är ju drömmen, dvs arbetsvillig kvick och lätt, dom växer ju inte på träd, är väldigt attraktiva och inte billiga. Speciellt inte hos ett proffs som vet hur attraktiva dessa hästar är... Därför tänker den cyniska delen av mig att jag skulle dra åt mig öronen lite om säljaren var villig till att pruta och försökte att pusha på (tex att råka nämna att xxx-proffsryttare är vääääldigt intresserad) det behöver naturligtvis inte vara ngt fuffens men tyvärr har man ju genom åren blivit lite skadad...
Att en ryttare som du Mooi skulle klara en lite tuffare Ferrari tvivlar jag inte på, men man bör ställa sig frågan om man tycker att det är värt det. Tänker också på att det kanske fanns ngt med din magkänsla som sa att de ev fanns ngt annat under huven på denna häst eftersom du trots allt funderade på om du skulle klara det?
En "riktig" Ferrari drar ju ofta med sig en hel del saker som kan bli väldigt trist för en hobbyryttare (och då menar jag i den bemärkelsen att man har ett vanligt jobb/liv och inte ett team med resurser kring sig). Jag har själv erfarenhet av en sådan häst och hade inte skaffat mig det igen. Några axplock:
Den klarar inte av att stå en dag och vad värre är att det finns ingen annan som du varken vill eller vågar att sätta upp på hästen.
Detta blir lätt en ständig ångest.
Det kan vara svårt eller omöjligt att dra iväg ensam på träning/tävling och om man ändå gör det så kommer man hem som en urvriden disktrasa...
Rida ut på mysig skogstur i vårvädret är inte tal om, det blir mera som "it´s a dirty work, but someone´s gotta do it"
och att få sällskap är är inte aktuellt då ingen vågar, eftersom din häst hetsar upp även den lugnaste kamel.
Du kan när som helst riskera att få hela din tävlingsdag spolierad då din häst flippar för ngt, tex dekorationer, domare, solkatter, fan och hans gamla mormor.
Varje ridpass är en överraskning det kan vara himmel eller helvete. Min erfarenhet är också att dom flesta unghästar blir ännu mera energiska när dom fått musklat sig och kommit ihop sig, även om dom kanske blir mognare på vissa sätt. Har oftare sett exempel på hästar som vare rätt lugna som unghästar men som blivit riktiga lokomotiv när dom kommit i kondition, än tvärt om.
Det kan bli mkt blod svett och tårar och har man bara en häst och rider för att det ska vara roligt, ska man iaf fundera över om man tycker att det är värt det.
Jag tycker precis som Amanda F skrev, åk och provrid fler ggr och var skeptisk, hellre safe than sorry. Efter all din otur så är du värd att få ha det bara roligt och trevligt med din nya häst
