Vad mysigt!Ska på dejt i helgen, elda och grilla vegokorv om inte vädret är för kasst. Vet inte om hen är min typ av person egentligen, men tror att vi kan bli vänner om det inte klickar på annat sätt.
Känns kul iaf och inte alls så nervöst, men det kommer väl antar jag..
Matchat med två på Facebook dejting. Blev så glad och tänkte nästan skriva nåt, men tänkte sen till. Den ena var alldeles för ung och den andra gillade jag nog egentligen bara pga att hon hade en häst på sin bild
Har rannsakat mig själv litegrann och vad jag faktiskt söker. Hoppas hon finns. Men en liiten längtan finns i alla fall där
Haha! Du tänker så…Ge det en chans och skriv till bägge
Alltså vilket trassel, och att inte veta exakt vad som är vad. Förstår att det är hemskt. Man har ju av det du skrivit verkligen fått känslan av hur mycket han betyder för dig.Sitter svårt chockad, gråtit, förvirrad och lätt förbannad.
Jag har öppnat mitt konto på HP igen, tänkte att jag skulle försöka gå vidare även om jag inte kände mig speciellt intresserad av någon alls när jag hittade en trevlig text tidigt i morse när jag inte kunde sova. Loggade in senare igen och den personen hade skickat en flirt och skrev till mig och jag svarade. Ett par meddelanden senare öppnar han sina bilder och ber att få se mina.
Jag kollar bilderna innan jag öppnar och vad ser jag? Jo, han som ligger för döden?! Samma jävla foton + några nya. Var allt bara fejk? Har han glömt vilka han haft kontakt på HP sedan tidigare? Hur i h-vete kan han vara döende och bryta kontakten för att han inte orkade mer för att sedan kontakta mitt nick på HP 3 månader efter vi sågs första gången?
Tårarna rann över när jag såg honom, kunde bara fråga om det var han på bilderna och svarade att jag redan lagt på vinterdäcken, sen loggade jag ut utan att vänta på svar ... Har jag gått och sörjt någon jäkla mytoman? Var allt, allt han berättade lögner? Han avreggade sitt konto förra gången så han har ingen tidigare konversation att läsa tillbaka och det här var ett helt nytt nick men delvis samma bilder ...
Betydde. Den man jag älskade existerar tydligen inte.
Vi kan bara spekulera men jag gissar att han råkade bli avslöjad av dig. Bättre fly osvJahapp, loggade in nyss och han har blockerat mig/avregistrerat sig/blivit avstängd. Tror att jag är blockerad alternativt att han avreggat sig igen.
Fan, det gör ont.
Ja, jag tror detsamma. Sen om han förstod att det var jag vet jag inte, men att någon kände igen honom.
Allt bra med dej i ruggvädret? Kram Pelle
Jag tänker; om han är så döende av cancer/obotligt sjuk som han påstått/ du fått till dig borde han ju vara ansluten till nån slags hemsjukvård?!? Har du aldrig träffat nån sköterska från det? Bara en tanke..
Nej, varför skulle jag gjort det? Han påstod att han fick sina behandlingar på sjukhus och var dit 2 - 3 ggr/vecka. Utifrån den erfarenhet jag tyvärr har av pankrea så går det fort utför utan att det syns utanpå. Han berättade även att han samlat på sig medicin för att själv kunna bestämma när han skulle dö när smärtorna blev för stora.
Det är nog det bästa men jag vet inte om jag kunnat låta bli!Nej, varför skulle jag gjort det? Han påstod att han fick sina behandlingar på sjukhus och var dit 2 - 3 ggr/vecka. Utifrån den erfarenhet jag tyvärr har av pankrea så går det fort utför utan att det syns utanpå. Han berättade även att han samlat på sig medicin för att själv kunna bestämma när han skulle dö när smärtorna blev för stora.
Jag har god lust att höra av mig och fråga varför han ljuger för mig, men det bästa är väl att helt enkelt släppa det.
Låter som en uppmärksamhetstörstig mytoman, munchausen syndrome kanske? Oavsett vad som sägs om du ställer mot väggen lär det inte vara sant, och det lär INTE vara en människa du vill ha att göra med.Nej, varför skulle jag gjort det? Han påstod att han fick sina behandlingar på sjukhus och var dit 2 - 3 ggr/vecka. Utifrån den erfarenhet jag tyvärr har av pankrea så går det fort utför utan att det syns utanpå. Han berättade även att han samlat på sig medicin för att själv kunna bestämma när han skulle dö när smärtorna blev för stora.
Jag har god lust att höra av mig och fråga varför han ljuger för mig, men det bästa är väl att helt enkelt släppa det.
Men varför? Det är med all sannolikhet en människa med rätt stora problem med sanningen -vad ska en konfrontation leda till?!
Ptja fungerar väl helt enkelt olika i landet. Här har vi lasarettsansluten hemsjukvård där alla cancersjuka i långt framskrider stadium får hembesök så gott som dagligen eller åtminstone veckovis beroende på tillstånd, därav min tankegång. Pankreas går som du säger ofta väldigt fort (endast en gång har jag stött på ett fall som faktiskt inte hade snabbt förlopp) men ofta kan de bli gulfärgade tex i huden...Samla på sig medicin..Hm ja jo. Men återigen här så om man har svåra smärtor blir man kopplad till morfinpump...Lustig situation verkligen.Nej, varför skulle jag gjort det? Han påstod att han fick sina behandlingar på sjukhus och var dit 2 - 3 ggr/vecka. Utifrån den erfarenhet jag tyvärr har av pankrea så går det fort utför utan att det syns utanpå. Han berättade även att han samlat på sig medicin för att själv kunna bestämma när han skulle dö när smärtorna blev för stora.
Jag har god lust att höra av mig och fråga varför han ljuger för mig, men det bästa är väl att helt enkelt släppa det.
Smygläst i tråden. Jag skulle känna mig som en galning om jag åkte dit för att spionera. Sen är det ju möjligt att vara döende och klara av att byta däck ändå, beror väl på hur långt det gått.
