Dejtingtråden 32

[_Taggis_]

Att jag hade gått ner så mycket i vikt att han inte kände igen mig. Kryper sakta men säkert uppåt i vikt....

Jag hade blivit vansinnig bara av det faktum att en man "raggar" genom att kommentera min kropp och FFA min vikt. Han hade diskvalificerat sig själv redan där. Lögn eller ej.

 

[MidnightSoul]

Jag hade blivit vansinnig bara av det faktum att en man "raggar" genom att kommentera min kropp och FFA min vikt. Han hade diskvalificerat sig själv redan där. Lögn eller ej.

Han var diskvalificerad redan innan.

 

[Nahar]

Så var dejt ett avklarad. Och jag vet inte. Det känns som att alla jag träffar är antingen jättepå eller inte alls, inget mellanting. Hon var ju jättefin på många sätt och vi kommer bra överens om det mesta, men vissa saker känns också mindre bra. Men hon verkar inte se så många problem. Nu vill hon hem till mig för dejt nr två trots att det för henne involverar minst 1,5 timmar kollektivtrafik och en promenad på 40 minuter. Jag menar, jag är ju smickrad, men också lite rädd? Men det kanske är obefogat?

 

[Scandi]

Så var dejt ett avklarad. Och jag vet inte. Det känns som att alla jag träffar är antingen jättepå eller inte alls, inget mellanting. Hon var ju jättefin på många sätt och vi kommer bra överens om det mesta, men vissa saker känns också mindre bra. Men hon verkar inte se så många problem. Nu vill hon hem till mig för dejt nr två trots att det för henne involverar minst 1,5 timmar kollektivtrafik och en promenad på 40 minuter. Jag menar, jag är ju smickrad, men också lite rädd? Men det kanske är obefogat?

0

 

[Eurydome]

Så var dejt ett avklarad. Och jag vet inte. Det känns som att alla jag träffar är antingen jättepå eller inte alls, inget mellanting. Hon var ju jättefin på många sätt och vi kommer bra överens om det mesta, men vissa saker känns också mindre bra. Men hon verkar inte se så många problem. Nu vill hon hem till mig för dejt nr två trots att det för henne involverar minst 1,5 timmar kollektivtrafik och en promenad på 40 minuter. Jag menar, jag är ju smickrad, men också lite rädd? Men det kanske är obefogat?

Jag tänker att det viktiga är magkänslan och kemin snarare än sakomständigheterna. Vad är du rädd för?

 

[Nahar]

Jag tänker att det viktiga är magkänslan och kemin snarare än sakomständigheterna. Vad är du rädd för?

Att hon vill gå för fort fram. Jag behöver tid för att lära känna innan jag får känslor/vill vara nära och min erfarenhet är att jag alltid behöver såra folk som känner mer än jag.

 

[starcraft]

Att hon vill gå för fort fram. Jag behöver tid för att lära känna innan jag får känslor/vill vara nära och min erfarenhet är att jag alltid behöver såra folk som känner mer än jag.

Det bästa är i så fall att förmedla just det, om du vill träffa henne igen och då på en mer neutral aktivitet eller plats. Jag trodde att min nuvarande ville gå fram för fort, så föreslog en annan plats och aktivitet och det gick jättebra. Vi har pratat om det i efterhand och han tyckte inte att det var något konstigt alls att jag föreslog något annat istället för häng hemma hos. Så testa tycker jag, förutsatt att du vill träffa henne igen.

 

[cirkus]

Hjärtat övertalade hjärnan att skriva till fina kollegan. Jag bladdrade lite om sånt vi brukar snacka om och även lite jobb iom att jag såg i vårt system att det är extremt mycket. Fick svar med vändande post inklsive bild (för första gången jag har skickt en hel del) om läget och vad han pysslat med. Jag blir glad sådär fånigt glad att han läser och svarar (så snabbt). Sen hade jag nog inte räknat med ngt mer. Nån timme senare kommer en bild på boken Händelserna på Hästgården liggande på hans bord - som många av er vet är jag med i den med eget namn och jag är Annas bästa vän. Jag blev så jävla glad att han läser den, han vet att det är en stor del av min historia.

 

[Nahar]

Det bästa är i så fall att förmedla just det, om du vill träffa henne igen och då på en mer neutral aktivitet eller plats. Jag trodde att min nuvarande ville gå fram för fort, så föreslog en annan plats och aktivitet och det gick jättebra. Vi har pratat om det i efterhand och han tyckte inte att det var något konstigt alls att jag föreslog något annat istället för häng hemma hos. Så testa tycker jag, förutsatt att du vill träffa henne igen.

Bra tänkt. Ska bara komma på något som känns rimligt att göra istället, nu när alternativen är så få. Eller så låter jag henne komma hit men är tydlig med innan att det inte blir mer än skogspromenad och fika.

 

[Ramona]

Jag är så trött på han jag gillar. Total radiotystnad i 2 dygn. Jag skickade igår kväll sent och frågade hur han mår. Får se om jag får svar på det. Varför, varför kan jag inte bara släppa denna killen? Varför tycker jag att han är så speciell? Varför blir jag så töntigt glad över att han skickar någonting till mig för ärligt talat är det liksom för lite och för långsamt.

 

[Nahar]

Efter att ha funderat lite mer på gårdagens dejt är jag ännu mer velig. Jag kommer på mig själv med att tänka tankar som "men hon kanske utvecklas på den punkten" eller "det här är kanske inte optimalt men det kan ju bli bättre", och så ska en ju inte tänka. Vilket får mig att fundera på om det är jag som inte kan möta henne i stunden eller om det faktiskt är så att vi nog inte passar ihop.

Och tjejen som bad om ursäkt för att ha gjordarna mig har ghostat mig igen, verkar det som. Efter att hon själv började konversationen.

Jag vet inte, jag ger kanske upp på dejtandet. Verkar inte fungera för mig som upplägg, även om jag gärna vill träffa någon.

 

[ii-ssa]

Jag och herrn har iaf ev pratat om att åka iväg senare i sommar över en helg, men vart har jag ingen aning. Vi utgår från Stockholm, så inte allt för långt bort. Någon som har tips?

 

[Malibu_Stacy]

Jag och herrn har iaf ev pratat om att åka iväg senare i sommar över en helg, men vart har jag ingen aning. Vi utgår från Stockholm, så inte allt för långt bort. Någon som har tips?

Övernattning i skärgården?
Annars tycker jag trosa är jättetrevligt. Bomans är underbart för övernattning men även stadshotellet är trevligt. Finns mycket att titta på i den lilla staden, flera bra restauranger och nära till hav.
Vill ni göra en dagsutflykt är stendörrens naturreservat väldigt vackert med hav och natur

 

[Kiwifrukt]

Efter att ha funderat lite mer på gårdagens dejt är jag ännu mer velig. Jag kommer på mig själv med att tänka tankar som "men hon kanske utvecklas på den punkten" eller "det här är kanske inte optimalt men det kan ju bli bättre", och så ska en ju inte tänka. Vilket får mig att fundera på om det är jag som inte kan möta henne i stunden eller om det faktiskt är så att vi nog inte passar ihop.

Och tjejen som bad om ursäkt för att ha gjordarna mig har ghostat mig igen, verkar det som. Efter att hon själv började konversationen.

Jag vet inte, jag ger kanske upp på dejtandet. Verkar inte fungera för mig som upplägg, även om jag gärna vill träffa någon.

Det är lite det jag har problem med när det gäller nätdejtande, och det är i princip 60 procent därför jag inte gör det (resterande 40 att jag inte alls känner mig redo för att involvera mig i något överhuvudtaget). De personer jag verkligen blivit kär i, är personer jag träffat i verkliga livet genom helt andra sammanhang, och en enda gång har jag känt ett intresse redan första gången jag såg personen. Jag vet med mig att jag 1) mycket väl skulle kunna döma ut bra personer på ett tidigt skede för att det inte känns helt hundra, men samtidigt så är jag 2) inte intresserad av att "slösa tid" på att träffa en person jag inte är säker på att jag vill träffa igen = en ond spiral.

Är det enbart att hon ska vilja gå för fort fram som du är rädd för? Eller är det andra saker som skaver också? Jag är numera ganska restriktiv med andra saker som skaver efter mitt ex som inte alls var särskilt charmig på vissa punkter redan från start men där jag tänkte just "det kanske bara är nu i början" eller "det kanske inte blir så sen", men han var absolut inte intresserad av att ändra sig. Jag har fortfarande honom på Facebook och vad det verkar så lever han på precis likadant fortfarande, trots att det är sju år sen, så han hade uppenbart aldrig ändrat sig. Jag ville ju inte ändra mig för honom heller, så vi passade helt enkelt inte ihop.

 

[Tonto]

Har haft en jättetrevlig helg hos O även om jag totalt kraschade hälsomässigt på lördagen och mått dåligt sedan dess. Men var lite mysigt att bli ompysslad och att det märktes tydligt att han ville att jag skulle vara hos honom ändå. Träffade en hel del av hans vänner och det känns som om dom välkomnat mig och så bjöd dom med mig på aktiviteter längre fram. Jag vet att O varit lite orolig över det för att hans vänner kan vara sjukt kräsna med att acceptera folk man dejtar, så tror det var himla skönt för hans skull. O frågade även om jag ville komma och ”bo” hos honom ett tag senare i sommar vilket var himla rart och jag tror det skulle vara trevligt.

 

[Nahar]

Det är lite det jag har problem med när det gäller nätdejtande, och det är i princip 60 procent därför jag inte gör det (resterande 40 att jag inte alls känner mig redo för att involvera mig i något överhuvudtaget). De personer jag verkligen blivit kär i, är personer jag träffat i verkliga livet genom helt andra sammanhang, och en enda gång har jag känt ett intresse redan första gången jag såg personen. Jag vet med mig att jag 1) mycket väl skulle kunna döma ut bra personer på ett tidigt skede för att det inte känns helt hundra, men samtidigt så är jag 2) inte intresserad av att "slösa tid" på att träffa en person jag inte är säker på att jag vill träffa igen = en ond spiral.

Är det enbart att hon ska vilja gå för fort fram som du är rädd för? Eller är det andra saker som skaver också? Jag är numera ganska restriktiv med andra saker som skaver efter mitt ex som inte alls var särskilt charmig på vissa punkter redan från start men där jag tänkte just "det kanske bara är nu i början" eller "det kanske inte blir så sen", men han var absolut inte intresserad av att ändra sig. Jag har fortfarande honom på Facebook och vad det verkar så lever han på precis likadant fortfarande, trots att det är sju år sen, så han hade uppenbart aldrig ändrat sig. Jag ville ju inte ändra mig för honom heller, så vi passade helt enkelt inte ihop.

Men precis så, det känns så dumt att slösa tid på att träffa en människa som det är ganska säkert att jag i slutändan inte är intresserad av ändå, särskilt då när det i min erfarenhet blir så att den jag dejtar fattar tycke för mig och tror att jag är lika intresserad eftersom jag ändå fortsätter ses, och det känns ju nästan elakt för mig då att fortsätta så det blir att jag får avsluta tidigt för allas bästa.

Så ja, definitivt en rädsla för att hon ska gå för fort fram, men den har jag alltid. Det är andra saker som skaver också, olika referensramar/allmänbildning, väldigt olika livssituationer, och sen lite grejer som hon nämnde från sitt förflutna som jag egentligen inte vill döma henne för men som ändå ger mig lite varningsklockor. Samtidigt vill vi ha samma livsstil på många sätt, har liknande intressen, och hon har bra värderingar och rätt energinivå. Men liksom, efter en dejt (och tydligen har vi chattat i nästan ett år enligt henne, inte sex månader) kan jag inte avgöra om det positiva väger upp det negativa - men som du sa vet jag inte om det känns värt att fortsätta träffas.

Jag är nog mer en sån som behöver träffa folk i andra sammanhang än regelrätt dating. Får väl komma ut lite mer och vara social och hoppas på det bästa

 

[Gotthard]

Men precis så, det känns så dumt att slösa tid på att träffa en människa som det är ganska säkert att jag i slutändan inte är intresserad av ändå, särskilt då när det i min erfarenhet blir så att den jag dejtar fattar tycke för mig och tror att jag är lika intresserad eftersom jag ändå fortsätter ses, och det känns ju nästan elakt för mig då att fortsätta så det blir att jag får avsluta tidigt för allas bästa.

Så ja, definitivt en rädsla för att hon ska gå för fort fram, men den har jag alltid. Det är andra saker som skaver också, olika referensramar/allmänbildning, väldigt olika livssituationer, och sen lite grejer som hon nämnde från sitt förflutna som jag egentligen inte vill döma henne för men som ändå ger mig lite varningsklockor. Samtidigt vill vi ha samma livsstil på många sätt, har liknande intressen, och hon har bra värderingar och rätt energinivå. Men liksom, efter en dejt (och tydligen har vi chattat i nästan ett år enligt henne, inte sex månader) kan jag inte avgöra om det positiva väger upp det negativa - men som du sa vet jag inte om det känns värt att fortsätta träffas.

Jag är nog mer en sån som behöver träffa folk i andra sammanhang än regelrätt dating. Får väl komma ut lite mer och vara social och hoppas på det bästa

Kom ihåg att du inte behöver eller ska ta ansvar över hennes känslor Har träffat flera killar som gjort den bedömningen på mig, som tror att jag är superintresserad och kär - fast jag bara är så som person. Tycker jag att någon är intressant och har bra energi så blir jag engagerad, bubblig, fnissig och sprudlande. Kan inte stoppa det Spelar ingen roll om det är en kollega, en vän, en väns partner eller nån random på stan.
Det är jättetråkigt att bli "dissad" bara för att jag visar engagemang på mitt sätt.

Hade någon sagt till mig typ "jag träffas gärna fler gånger så att vi kan lära känna varandra bättre, men det är för tidigt för mig att säga mer än så" så hade det känns bra, då får jag en chans med är medveten om läget Min pojkvän sa nog det flera gånger i början när vi dejtade

 

[Nahar]

Kom ihåg att du inte behöver eller ska ta ansvar över hennes känslor Har träffat flera killar som gjort den bedömningen på mig, som tror att jag är superintresserad och kär - fast jag bara är så som person. Tycker jag att någon är intressant och har bra energi så blir jag engagerad, bubblig, fnissig och sprudlande. Kan inte stoppa det Spelar ingen roll om det är en kollega, en vän, en väns partner eller nån random på stan.
Det är jättetråkigt att bli "dissad" bara för att jag visar engagemang på mitt sätt.

Hade någon sagt till mig typ "jag träffas gärna fler gånger så att vi kan lära känna varandra bättre, men det är för tidigt för mig att säga mer än så" så hade det känns bra, då får jag en chans med är medveten om läget Min pojkvän sa nog det flera gånger i början när vi dejtade

Sant. Jag kan inte göra mer än vara ärlig! Jag har dock blivit lite bränd på det planet med tidigare dejter som blivit ledsna/arga trots att jag sagt att jag behöver tid. Som menat att jag skickat dubbla signaler och så. Men jag kan ju inte vara annorlunda än jag är

 

[Gotthard]

Sant. Jag kan inte göra mer än vara ärlig! Jag har dock blivit lite bränd på det planet med tidigare dejter som blivit ledsna/arga trots att jag sagt att jag behöver tid. Som menat att jag skickat dubbla signaler och så. Men jag kan ju inte vara annorlunda än jag är

Precis! Nej det är aldrig kul att göra någon besviken eller ledsen, men så länge man är ärlig och försöker kommuncera så har man gjort så gott man kan tänker jag. Delat ansvar på kommunikationen liksom, den andra kan även fråga hur du känner om dom är osäkra

Min pojkvän drog sig undan lite i början och jag skrev nått i stil med "det kanske verkar som att jag tror och hoppas massor men jag är bara sprallig som person, tycker bara att det är kul att träffas och vill lära känna dig bättre så du vet".
Men det är svårt att inte bli engagerad när man har bra diskussioner och tycker att nån är fin

 

[Fruentimber]

Sant. Jag kan inte göra mer än vara ärlig! Jag har dock blivit lite bränd på det planet med tidigare dejter som blivit ledsna/arga trots att jag sagt att jag behöver tid. Som menat att jag skickat dubbla signaler och så. Men jag kan ju inte vara annorlunda än jag är

Jag vill nog sätta upp en mild protest här?

Jag menar inte att man ska ändra sig eller vara annorlunda, men ibland är det ju minst sagt behövligt och nyttigt att få vissa beteenden påpekade för sig. På så vis går det ju faktiskt att ändra sig.

Du skriver att flera tidigare dejter blivit ledsna på grund av att du skickat dubbla signaler. Det är väl absolut något i ditt beteende som du då kanske ska fundera över hur väl det funkar? Hade det varit din tidigare dejt som skrivit i tråden istället och som blivit ledsen och bränd för att snubben hon träffar skickat dubbla signaler och sen vill ha "tid" så hade det nog klingat ganska samstämmigt i inläggen - dumpa och move on, han vet inte vad han vill/är för omogen/vill säkert bara ligga etc etc.

Så jo. Nog kan man väl vara annorlunda än vad man är? Huvudsaken är väl att man alls vill ändra på sitt beteende, om nu någon tycker det blir problematiskt i vissa situationer. Men att rätt och slätt avskriva det som att "man är som man är", är i mitt tycke många gånger en ansvarsförskjutning.

/Slut på rant

OBS det är mer av ett sidospår än direkt riktad till din aktuella dejtingsituation