Beståndsdelar i förhållanden...

Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

För mig handlar ett förhållande om tre liv. Jag har ett, han ett och så har vi ett ihop.

Frihet att göra vad man vill. Att leva sitt liv.

Jag har ett jobb, liksom min partner har. Att alltid, alltid höja den andre. Aldrig sänka. Ingen destruktivitet what so ever.

Problem löser man tillsammans.

Min tidigare tyckte att jag skulle sluta med hästar och vi skulle "göra som alla andra par" dvs sitta i soffan o hålla handen. Jag skulle enbart ägna mitt liv till honom...

Min nuvarande vet att hästarna är en stor del av mitt liv och jag måste få hålla på med dem för att trivas. O han måste få pyssla med sin musik, sina teknikprylar, sin joggning, etc, etc etc.
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Om det inte går att prata man kan testa att skicka ett mail. Eller skriva ett brev.

Men jag tror att man måste vara extremt rak på sak och inte hinta en massa saker, utan skriva/säga de rakt ut.

Och som jag alltid brukar skriva när det gäller sådana här grejer: Om du inte ens kan prata med sin partner, vem kan du prata med då? Det är ju han som du ska kunna prata med om allting i ditt liv.
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Jag är 29 och han två år yngre. Ja, det känns mer omoget än nonchalant och beräknande. Men hur länge ska man i denna ålder vänta på att någon ska lägga av med sina tonårsfasoner? Jag är less på att vara förstående och moderlig :meh:
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Jag har skrivit ett mejl omd etta för över ett halvår sedan. Det gick väl in vissa delar men sedan har det ått väldigt långsamt framåt. Just detta om vad jag anser vara viktigt i en relation samt hur jag ser på förutsättningarna för att ha nån sexlust, var något som var väldigt konkret och med betoning. Vi diskuterade det efteråt så jag vet att han verkligen försökt ta ill sig. Ändå kör vi fast just där gång på gång, han förstår inte mig och jag inte honom.

Prata gör jag med mina vänner, och jag har inte brist på folk att prata med. Men man vill ju göra det med sin partner också... dock tycker han att jag kan prtata med mina vänner för att täcka upp hans ickeintresse för att prata. Han har inget behov.
 
Senast ändrad:
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Men orka hålla på att fixa och trixa, det låter som din sambo är rätt nöjd med tillvaron om han slipper tjat från dig och en lagom mängd sex? Vad ska du med den här killen till egentligen? Du får ursäkta att jag låter krass, men du verkar ju ha noll utbyte av er relation, eller snarare att du bara blir irriterad och sur. Varför ska du nöja dig med det?
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Jag är 29 och han två år yngre. Ja, det känns mer omoget än nonchalant och beräknande. Men hur länge ska man i denna ålder vänta på att någon ska lägga av med sina tonårsfasoner? Jag är less på att vara förstående och moderlig :meh:

Men varför är du ihop med någon som du passar så dåligt ihop med att du känner dig sådan?
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Jag och min sambo kommer från extremt olika bakgrunder, han är betongbarn med trasig missbrukarfamilj som mycket tidigt lärde sig ta ansvar och alltid jobbar hårt, jag är från övre medelklass som blivit curlad och glidit fram här i livet och bryter ihop om jag måste anstränga mig.

Det har gjort att det har krävts MYCKET jobb. Och fortfarande krävs det att vi bråkar, backar av och funderar, diskuterar, reflekterar, helt enkelt använder våra hjärnor för att förstå hur vi ska göra för att fungera bra ihop.

Om det inte vore för att vi har stort utbyte från varandras hjärnor, och våra kroppar bestämde sig från dag 1 att dom ville vara ihop, så hade det aldrig funkat. Vi VILL vara ihop, är vad vi kommer fram till efter varje kris. Men sen får vi jobba på resten.

För det är inte lätt inte. Men det blir lättare och lättare. Vi har bland annat upptäckt att vi har HÄSTAR gemensamt (det trodde varken han eller jag!). Och när vi för två år sen började spela ett online-rollspel tillsammans så djupnade både gemenskap och förståelse för varandra.

Du måste prata med din partner. Och du måste prata med dig själv. Vill du vara ihop med han, om det är såhär det kommer vara? Vill ni vara ihop, om det krävs mycket arbete för att få ett bra förhållande?
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Min partner har för övrigt inte heller förstått vitsen med gemensamma middagar, att prata om saker, etc etc. Och jag har behövt jobba hårt med att förstå att det är faktiskt inte alla som tycker att det tillexempel är viktigt vad man har för tapeter etc, eller att man alltid äter middag tillsammans (eller ens äter middag). Sånt som för mig varit fullständigt normalt, grundläggande, har han helt enkelt saknat. Han har inte fått med sig dom värderingarna från sin uppväxt. Och det kan jag ju inte bli arg på han för, det är helt ologiskt och det förtjänar han inte. Istället så har jag helt enkelt försökt göra mitt bästa för att förklara varför det är viktigt för mig, och understrukit att om man vill att vårt förhållande ska funka så får han bjuda till lite på vissa punkter. Och då har han kontrat med krav som jag helt har saknat förståelse för, tillexempel så har han alltid blivit jättearg över att jag lånar hans saker helt utan att fråga - något jag aldrig någonsin ens reflekterat över att jag skulle behöva fråga om.

Och det här med att sitta vid datorn och istället för att umgås med mig, han gör det för att 1. han använder det som flykt när han mår dåligt, 2. det är ett sätt att umgås med hans kompisar som bor i andra städer, 3. det är hans stora fritidsintresse. Jag har valt att också börja spela datorspel, och därmed fick vi ett till gemensamt intresse (och jag fick ett till utvecklande intresse, trodde faktiskt inte att det kunde vara så rewarding att spela).

Och han började följa med mig till stallet, och han gillade det!

Är man väldigt olika, men vill leva ihop, så måste allt upp till ytan. Det här är jag. Det där är han. Och i mitten ska vi mötas.
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Jag och min sambo är två totalt olika personligheter med en extremt stark egen vilja som ska försöka samsas under samma tak. ;) Vi drogs dock till varandra och våra kroppar har helt klart valt varandra. Sexet är fantastiskt.

Vårt förhållande går runt på en stor dos passion, tillit och en förståelse för att vi båda behöver få leva våra egna liv. Gemensamma intressen är en liten del av vårt liv.

Det är definitivt inte alla kvinnor som skulle stå ut med min envisa karl. Men det är heller inte alla karlar som skulle kunna leva med någon som självständig som jag. Som är borta och jobbar varannan vecka vilket lämnar honom ensam med markservice och hundskötsel, som har tidskrävande intressen när jag är hemma.

Jag har nog aldrig bråkat så mycket i ett förhållande som jag bråkar med honom. Vi har haft våra kriser. Men vi kommer alltid fram till att vi vill vara med varandra. Men det är lite arbete på att få det att fungera. Jag upplever dock att det går bättre och bättre.

För mig är det viktigt att känna mig fri i ett förhållande och det gör jag med honom. Han håller mig aldrig tillbaka och skulle aldrig hindra mig från att göra något jag vill. och givetvis är det likadant åt andra hållet. Vi har en enorm tillit, men det krävs med det liv vi lever. Hade jag inte litat på honom eller om han inte litat på mig så hade vårt förhållande tagit slut för länge sen.
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Du måste prata med din partner. Och du måste prata med dig själv. Vill du vara ihop med han, om det är såhär det kommer vara? Vill ni vara ihop, om det krävs mycket arbete för att få ett bra förhållande?

Den avgörande skillnaden mellan dig och TS är väl att du pratar om att mötas, och att arbeta rejält med sig själv för att klara av att mötas och dela livet, om så krävs.

TS pratar i stort sett om att uppfostra sin partner samt att vänta på att partnern mognar (på det sätt som TS hoppas på).
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Den avgörande skillnaden mellan dig och TS är väl att du pratar om att mötas, och att arbeta rejält med sig själv för att klara av att mötas och dela livet, om så krävs.

TS pratar i stort sett om att uppfostra sin partner samt att vänta på att partnern mognar (på det sätt som TS hoppas på).

Mm, det var där jag var för 2 år sen också ^^. Sen växte jag upp litegranna.

Samma som med hästarna, hehe...
För två år sen: Hästen gör inte en framdelsvändning. Jävla häst!!

Nu: Hästen gör inte en framdelsvändning. Vad kan jag göra för att bättre kommunicera vad det är jag vill att hästen ska göra?
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Viktigast är att ta sig tid att mötas.
Och att försöka ordna tillvaron så att den blir trevlig för alla inblandade.
Min sambos fädernegård är en stor del av vårt liv, den kräver ett genuint engagemang av oss alla.
Attraktionen till sambon gör att jag trivs med att bo under de omständigheterna.
Men det hela förutsätter ju att jag också är intresserad av att bo på landet med mark och maskiner.
Det går inte att bo så här utan ett eget intresse för det.
För det är på ett helt annat vis.
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Jag är less på att vara förstående och moderlig :meh:
Sluta vara det då!!

Sluta upp med att ta hand om honom och er relation. Se vad som händer ifall du inte bryr dig i låt säga 30 dagar. Skit totalt i honom och kör ditt eget race i 30 dagar. Spendera alldeles för mycket tid i stallet. Fråga honom gärna ifall han vill hänga med på någonting, tex plocka svamp, men tjata inte och säger han nej så åker du ut själv eller med någon kompis utan att fråga honom om han är säker eller säga att du verkligen vill ha med honom. Låt honom sitta hemma och spela dataspel och så får vi se hur lång tid det tar innan han reagerar. Om han ens reagerar på att du inte verkar bry dig längre.

30 dagar fixar du med detta. Se det som ett socialt experiment. Och ha en plan för vad som händer. Om han upptäcker att du inte verkar så intresserad längre är det ju jättebra och ni kan snacka om vilken typ av relation ni vill ha. Om han inte märker någonting så vet du ju att han liksom inte riktigt bryr sig om det hela och då kan du med gott samvete gå vidare i livet.
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Jag är gift med min tvillingsjäl, vi är inte så lika utan vi kompletterar varandra. Vi är starkt sammansvetsade och så länge vi har varandra och våra barn känns inget speciellt jobbigt. Familjen i centrum för oss. Vi delar hästintresset men har även olika intressen.
Jag känner mig hundra procent trygg med min man i alla situationer och litar lika mycket på honom som mig själv. Vi bär varandra. Han är mitt livs kärlek
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Det var mer ett uttryck som inte är riktad direkt mot honom, utan en reflektion över mina tre senaste relationer. Jag har alltid fått vara så förstående, har det inte varit psykisk ohälsa så har det varit total ovana av att ha en relation och nu känns det lite som att jag är trött på att väga in vilka faktorer som kan ha påverkat och påverkar att han är som han är dvs som en bortskämd och omogen tonåring. Varför hamnar jag alltid i relationer där jag på nåt vis ska "lära" min partner hur livet går till? En intressant aspekt som inte direkt handlar om min pojkvän utan mer om mig själv. Nog om det.

Jag tror att vår arbetssituation helt enkelt gjort att jag inte vågat ta i problemet och känslorna kring våra totala olikheter. Vi jobbar väldigt tajt ihop och jag vill inte ens tänka tanken på hur det skulle bli om det tog slut. Därför har det väl på nåt vis varit skrivet i sten att vi ska vara ihop nu när vi är det :crazy:
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Du måste prata med din partner. Och du måste prata med dig själv. Vill du vara ihop med han, om det är såhär det kommer vara? Vill ni vara ihop, om det krävs mycket arbete för att få ett bra förhållande?

Tro mig, jag har försökt. Prata är ett ständigt pågående projekt här.
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Det rejset har jag kört. Jag är ingen curlare av naturen utan jag kör mitt rejs, nån stolthet i kroppen har jag. Problemet är nog att jag med tiden kommit fram till att han är nöjd som det är, det gör honom inget om jag är borta länge eftersom det ger honom mer tid med datorn. Förvisso vill han väl att vi ska vara mer ihop men det har vi också börjat vara. Vi har börjat ta nån skogspromenad ibland osv, men oftast är han helt nöjd med att bara kramas och spendera tiden ihop så. Det är inte jag, mitt liv kretsar inte kring att ha sex. Det är just känslan av att vi är så olika, han är fullständigt nöjd med en konstellation som tråkar ut mig. Han inser problemet men där slutar också spåren - vi lyckas inte kommunicera om hur vi ska ta tag i problemen.
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Varför hamnar jag alltid i relationer där jag på nåt vis ska "lära" min partner hur livet går till?
För att du tillåter det. Och en stor bidragande faktor till det är att de som behöver hjälp i livet antagligen drar sig till dig som klarar av att lära ut och hjälpa.

Jag tror att vår arbetssituation helt enkelt gjort att jag inte vågat ta i problemet och känslorna kring våra totala olikheter. Vi jobbar väldigt tajt ihop och jag vill inte ens tänka tanken på hur det skulle bli om det tog slut. Därför har det väl på nåt vis varit skrivet i sten att vi ska vara ihop nu när vi är det :crazy:
Då får du byta jobb också! Se det som en helt ny start på livet. ;) :p
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Det ena. Stabilitet, trygghet, vänskap, ömhet och kärlek. Innebandykille som pensionsparat sedan tonåren och är reko och gör rätt jämt. Pedant. 3 splittnya fordon. Vill ej bo med djur. Introvert. Sportfåne. Snobb.
Det andra. Hysterisk kärlek. Min livskamrat.Närhet trygghet samhörighet kommunikation passion sex utveckling och humor. Bohem. 20 skrotbilar. Extrovert. Extrem djurvän. Sporthatare som avskyr snobbar.
Båda är snygga och väldigt trevliga. Ingen som träffat dem tycker det är konstigt att jag har båda.
 
Sv: Beståndsdelar i förhållanden...

Men orka hålla på att fixa och trixa, det låter som din sambo är rätt nöjd med tillvaron om han slipper tjat från dig och en lagom mängd sex? Vad ska du med den här killen till egentligen? Du får ursäkta att jag låter krass, men du verkar ju ha noll utbyte av er relation, eller snarare att du bara blir irriterad och sur. Varför ska du nöja dig med det?

Bra formulerat!:D
 

Liknande trådar

Relationer Vad är hemligheten bakom att lyckas i långa relationer? Alltså inte att bara vara i en långvarig relation utan att faktiskt trivas i...
13 14 15
Svar
287
· Visningar
37 860
Senast: monster1
·
Relationer Jag tror jag har drabbats av en tidig 40-års kris eller liknande och behöver hjälp att bena lite i vad livet egentligen går ut på ;)...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
17 204
Senast: LenaH
·
Relationer Jag skriver här dels för att jag behöver få ur mig vissa tankar/funderingar (ska försöka att inte göra inlägget för rörigt) plus att jag...
2 3 4
Svar
71
· Visningar
6 749
Senast: monster1
·
Relationer Jag har valt att skapa en anonym användare för detta ämne. Jag har hamnat i kris, kan inte tänka klart och behöver lite utomståendes...
2 3 4
Svar
68
· Visningar
5 561
Senast: Hemlignu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp