Arvsrätt

[Saigon]

Men visst ärvs enskild egendom av kvarlevande makan vid gemensamma barn?

Ja

 

[jarakamandan]

Hänger på den här tråden.
Om mannen står som ägare på huset, paret är gifta och har gemensamma barn.
Inget testamente, inget äktenskapsförord, inga särkullbarn.
Finns det någon anledning att skriva in frun som delägare till huset? (hur funkar det skattemässigt om man gör det?) Finns det någon anledning att skriva testamente?

Kanske inte arvsrättsligt, men mina föräldrar gjorde så för några år sedan, för pappa ansåg att om det skulle bli så att han blir dement eller av annan anledning får en god man så är det bra om mamma kan bestämma över fastigheten hon bor på.

 

[Alexandra_W]

Hänger på den här tråden.
Om mannen står som ägare på huset, paret är gifta och har gemensamma barn.
Inget testamente, inget äktenskapsförord, inga särkullbarn.
Finns det någon anledning att skriva in frun som delägare till huset? (hur funkar det skattemässigt om man gör det?) Finns det någon anledning att skriva testamente?

Det beror helt på vad man vill ska hända om det är mening med att skriva testamente.

Skattemässigt så skattar (om du menar fastighetsavgift, det som förr var fastighetsskatt) fastighetens ägare utefter sin ägandeandel. Hur frun blir delägare i huset kan utlösa skatteeffekter med, både direkt och senare.

Så. Vad vill man resultatet ska bli är avgörande.

 

[Alexandra_W]

Kanske inte arvsrättsligt, men mina föräldrar gjorde så för några år sedan, för pappa ansåg att om det skulle bli så att han blir dement eller av annan anledning får en god man så är det bra om mamma kan bestämma över fastigheten hon bor på.

Du får som gift inte sälja en fastighet som är giftorättsgods utan make/makas samtyckte. Bor make och maka tillsammans får du inte ens sälja utan samtycke om det är enskild egendom enligt äktenskapsförord. Enda undantagen är om alltså om bostaden är enskild egendom och makarna inte gemensamt bor i den, eller om det via arv (testamente)/gåva angetts vara enskild egendom - då går det även om de bor samman.

Så en god man/förvaltare/liknande kan inte "bara" avyttra fastigheten etc.

 

[Snurrfian]

Du får som gift inte sälja en fastighet som är giftorättsgods utan make/makas samtyckte. Bor make och maka tillsammans får du inte ens sälja utan samtycke om det är enskild egendom enligt äktenskapsförord. Enda undantagen är om alltså om bostaden är enskild egendom och makarna inte gemensamt bor i den, eller om det via arv (testamente)/gåva angetts vara enskild egendom - då går det även om de bor samman.

Så en god man/förvaltare/liknande kan inte "bara" avyttra fastigheten etc.

Det där ställer till en hel del problem när det blir en part som blir dement och den andra då sitter fast med ett hus som denne inte kan avyttra men kanske inte heller har råd att ha kvar. Jag har sett några såna fall och där önskar man verkligen att det fanns enklare lösningar, samtidigt så förstår jag att det inte går att hitta en generell lösning som fungerar i alla situationer.

 

[Alexandra_W]

Det där ställer till en hel del problem när det blir en part som blir dement och den andra då sitter fast med ett hus som denne inte kan avyttra men kanske inte heller har råd att ha kvar. Jag har sett några såna fall och där önskar man verkligen att det fanns enklare lösningar, samtidigt så förstår jag att det inte går att hitta en generell lösning som fungerar i alla situationer.

Om man är dement kan man ju få en förvaltare utsedd och de brukar vara vettiga i sådana frågor. Egentligen tror jag generellt värsta sitsen är i "mellanläget". När personen inte är tillräckligt dålig för insatser men samtidigt inte tillräckligt klar :/

 

[ginnies]

Så en god man/förvaltare/liknande kan inte "bara" avyttra fastigheten etc.

Jag blev god man för en av mina föräldrar då huset inte gick att sälja o den som bodde kvar önskade det o hade köpt annat boende.
Sen gav jag bort huset till mig o mitt syskon, sålde det, delade upp pengarna, (självklart efter den som bodde kvars önskan, och den delen gavs då också bort till oss) och tja , överförmyndaren blev ett halvår senare när jag skulle lämna in uppgifter inte särskilt glad, men hursom ...det gick .

 

[Saigon]

Det där ställer till en hel del problem när det blir en part som blir dement och den andra då sitter fast med ett hus som denne inte kan avyttra men kanske inte heller har råd att ha kvar. Jag har sett några såna fall och där önskar man verkligen att det fanns enklare lösningar, samtidigt så förstår jag att det inte går att hitta en generell lösning som fungerar i alla situationer.

Samtycke behövs inte om man med läkarintyg kan styrka att den andre är dement. Så det finns det en lösning på.

 

[Gimlan]

Du får som gift inte sälja en fastighet som är giftorättsgods utan make/makas samtyckte. Bor make och maka tillsammans får du inte ens sälja utan samtycke om det är enskild egendom enligt äktenskapsförord. Enda undantagen är om alltså om bostaden är enskild egendom och makarna inte gemensamt bor i den, eller om det via arv (testamente)/gåva angetts vara enskild egendom - då går det även om de bor samman.

Så en god man/förvaltare/liknande kan inte "bara" avyttra fastigheten etc.

Det är skillnad på god man och förvaltare. En god man kan också ha olika uppdrag. Så det borde bero lite på det. God man är frivilligt, förvaltare tvång.

 

[athena_arabians]

Det är skillnad på god man och förvaltare. En god man kan också ha olika uppdrag. Så det borde bero lite på det. God man är frivilligt, förvaltare tvång.

Med tillägget att det är enormt ovanligt ned förvaltarskap idag, det anses vara ett för stort ingrep i personens integritet.

 

[Gimlan]

Med tillägget att det är enormt ovanligt ned förvaltarskap idag, det anses vara ett för stort ingrep i personens integritet.

Finns ju något som heter framtidsfullmakt, vet inte exakt hur det funkar, men det ska vara till för att skydda den som blir kvar vid tex demens.

 

[athena_arabians]

Finns ju något som heter framtidsfullmakt, vet inte exakt hur det funkar, men det ska vara till för att skydda den som blir kvar vid tex demens.

Ja, jag har också hört om det men vet inte hur det fungerar. Det var ju för sent för det här, mamma har ju varit dålig länge (jag är god man för henne).

 

[Alexandra_W]

Jag blev god man för en av mina föräldrar då huset inte gick att sälja o den som bodde kvar önskade det o hade köpt annat boende.
Sen gav jag bort huset till mig o mitt syskon, sålde det, delade upp pengarna, (självklart efter den som bodde kvars önskan, och den delen gavs då också bort till oss) och tja , överförmyndaren blev ett halvår senare när jag skulle lämna in uppgifter inte särskilt glad, men hursom ...det gick .

Fast det du beskriver är inte samma sak. En förvaltare kan utan problem sälja OM make/maka till den som har förvaltare godkänner. Men MOT den icke-dementa maken/makans vilja är det inte bara att sälja.

 

[Snurrfian]

Samtycke behövs inte om man med läkarintyg kan styrka att den andre är dement. Så det finns det en lösning på.

Fast ofta kräver det ganska mycket jobb och det gäller att anhöriga vet vilka vägar de ska ta, allt för ofta blir den en ensam kvar som går på knäna som inte vet vart hen ska vända sig. Demens är en vidrig sjukdom på många sätt, vi är tacksamma att svärmor konstant har litat på maken och skrivit på när det har behövts. Maken är god man men det räcker inte alltid för att lösa problem som uppstår.

 

[Alexandra_W]

Med tillägget att det är enormt ovanligt ned förvaltarskap idag, det anses vara ett för stort ingrep i personens integritet.

Mja. att ha förvaltare i större ekonomiska frågor är rätt vanligt. Givet då att du är inkapabel att själv kunna sköta det. Jag mötte ett antal inom LSS. På gott och ont.

 

[Gimlan]

Mja. att ha förvaltare i större ekonomiska frågor är rätt vanligt. Givet då att du är inkapabel att själv kunna sköta det. Jag mötte ett antal inom LSS. På gott och ont.

De flesta hos oss har god man.

 

[athena_arabians]

Mja. att ha förvaltare i större ekonomiska frågor är rätt vanligt. Givet då att du är inkapabel att själv kunna sköta det. Jag mötte ett antal inom LSS. På gott och ont.

Jo, men är inte det oftast ett begränsat förvaltarskap just gällande en viss fråga? När jag gick utbildningen frågade jag om det här och de sa att förvaltarskap är väldigt ovanligt. Det skulle iofs inte förvåna mig om de hade fel, överförmyndaren här är inte imponerande om vi säger så...

 

[athena_arabians]

Jag kan tillägga att när pappa dog var jag glad över att de inte var gifta, nu var det knöligt ändå med bouppteckningen pga mammas demens men hade de varit gifta hade det varit ett helvete för mig att kunna ta över huset.

Hade mamma varit skriven på boendet hade det inte krånglat alls men vi fortsatte ha henne skriven här för att posten skulle komma hit, jag har ju skött hennes räkningar med bankfullmakt innan jag blev god man (jag blev det pga bouppteckningen). Det kändes också fel att hon inte skulle vara skriven på den adress som varit hennes hem större delen av hennes liv...

 

[Alexandra_W]

De flesta hos oss har god man.

Det hade i princip varenda en ja. Men det fanns ett antal som lyckades ställa till ekonomin ändå, och då blev det förvaltare för den ekonomiska biten. Var sällan det nekades faktiskt.

Men beroende på hur oförmågan yttrar sig räcker det ju långt med god man. Men oförmåga kombinerat med att ändå ingå en massa avtal så räcker god man inte utan då krävs mer kontroll.

 

[jarakamandan]

Du får som gift inte sälja en fastighet som är giftorättsgods utan make/makas samtyckte. Bor make och maka tillsammans får du inte ens sälja utan samtycke om det är enskild egendom enligt äktenskapsförord. Enda undantagen är om alltså om bostaden är enskild egendom och makarna inte gemensamt bor i den, eller om det via arv (testamente)/gåva angetts vara enskild egendom - då går det även om de bor samman.

Så en god man/förvaltare/liknande kan inte "bara" avyttra fastigheten etc.

Nä, men de tänkte ändå att det skulle bli enklare om hon ägde halva fastigheten själv, liksom.