Jag vet inte riktigt... Min pappa är djurälskare, även jag. När jag var liten ville jag gärna gå på alla djurparker som fanns. Han tog mig till en hel del djurparker och jag tyckte det var kul. Pappa brukade berätta om djuren och jag frågade en hel del.
Men jag minns att det hände något när vi var på Nordens Ark. Vi gick himla mycket, det var inte alls lika stimmigt och nöjesaktigt som på andra djurparker, och vi fick knappt se några djur.
Jag blev frustrerad på att jag inte fick se djuren lika bra som i de andra parkerna vi besökt, min pappa taggade till och såg det antagligen som en möjlighet till att lära mig något. Vi stod vid hägnet vid järven, alldeles knäpptysta och spanade medan han berättade att det är såhär järven bor. Att man i princip aldrig ser dem ute i naturen för de är så skygga, att man måste ha tålamod osv.
Vi såg ryggen på järven efter en halvtimme, det varade i en sekund kanske. Det tyckte jag faktiskt var hundra gånger mer kul än när man gick fram, såg djuret springa runt i sitt hägn, och sedan gick till nästa. Det gav lixom mer substans eller hur man skall säga.
Så jag lärde mig massor på att få besöka olika djurparker och se skillnaden på djuren som bor där. Pappa lade inga värderingar i någon av djurparkerna utan han lät mig bilda min egen uppfattning, och det tror jag är viktigt också.
Tycker absolut inte att det är elakt att inte vilja gå på djurpark eller cirkus, det gör man som man vill. Hade jag haft barn hade jag nog försökt avstyra besök till vissa djurparker som jag tycker är bedrövliga, men låtit dem gå och själv hängt med på de parker de vill gå på - och sett till att ta tillfället i akt att göra det till just en lärorik upplevelse, och inte bara för nöjes skull.
Cirkus vet jag inte riktigt. Jag har själv jobbat på cirkus och jobbade då främst med ponnyridningen, men även med showhästarna. Ponnyridningshästarna kan jag säga togs riktigt väl hand om, visade de minsta obehag fick de gå av ringen och man kontrollerade att inget var fel, sedan fick de minst en dags vila. Showhästarna mådde bra, sköttes bra, fick vara hästar, även om jag tyckte att deras ägare kanske ibland blev lite hårdhänta (av typen ryck i grimman, aldrig slag). Elefanterna har jag svårt att uttala mig om men jag såg en del stressbeteenden från dem, deras skötare såg dock ut att verkligen vilja dem väl och de slet som bara den för att göra allt så bekvämt som möjligt för dem. Kamelerna var det värst för, även om de fick sina behov tillgodosedda såg de aldrig ut att riktigt trivas i situationen, förutom när vi lyckades få till en stor hage där de kunde vandra runt mycket, då såg de mer tillfreds ut. Är dock inte heller kamelexpert.
Så jag är jättekluven när det gäller cirkus.
Lämnar mest en tår i ögat och bitter eftersmak. 
