Det tycker jag ingenting om.Men det är väl ingen som säger emot det du skriver nu? De flesta som är "rädda" för att bli svikna el vad som, verkar faktiskt ha koll på att det inte är en konstruktiv känsla och ger sig inte in i nya relationer fören de har jobbat med sig själva. Tycker du inte det?
Det jag försöker säga handlar mer om hur man överhuvudtaget förstår vad ett förhållande rimligtvis är för något, än om vad man känner. Mer en fråga för tanken än för känslan, alltså. Men jag märker att det inte går fram, och dina frågor för mig bara längre bort från vad jag vill säga än närmare.
Jag kan alltså inte riktigt avgöra om du säger emot eller inte, för du föser in mig på en spelplan där jag inte vistas på eget initiativ.