Akut sämre demens - vad göra?

[Sar]

Tror nog mer på märket av induktionshäll. Har stekpanna av riktig skitkvalitet inhandlad på större kedja för småpengar och inte hört lätet. Alternativt att jag inte uppfattar ljudet men det tror jag inte.

Vi har en Smeg och har aldrig hört något tjut. Däremot " brrrar" det när vi kör på max på en av kastrullerna.

 

[nickan1]

@Stereo hur går det för dig? Är din mamma fortfarande kvar hos dig? Har ni fått kontakt med biståndshandläggaren?

 

[Azalea]

Tänker på dig. Hoppas ni är ok!

 

[Mirre]

Hur går det @Stereo?

 

[Stereo]

Sorry folks, jag har bara inte orkat uppdatera.

Mötet med kommunen var visst inget möte utan ett telefonsamtal - jag som missförstått pappa där. Dessutom ringde hon inte förrän flera dagar senare.

Jag och mamma var hos läkaren på ett litet otydligt besök som mamma bokat själv, men där hon inte riktigt kom ihåg varför hon bokat det. Det gjorde ju dock jag, så det löste sig. Den fantastiska läkaren skulle också ringa biståndshandläggaren och höra om han kunde göra något för att få till ett boende, skriva något intyg eller så.

Att få till ett möte med biståndshandläggaren har dragit ut på tiden både pga att handläggaren är lite seg på att höra av sig och pga att pappa är en segpropp och "vill få lite ordning i huset" innan hon kommer på hembesök. Nu är i alla fall möte bokat till kl 14 i morgon torsdag, men tydligen MÅSTE mamma vara med och hon är högst ovillig. Jag jobbar på det... vi får se.

Mamma bor tillsvidare hos mig, det är lugnast så för oss alla. Jag har dragit ner på mina ambitioner rejält och gör inte många knop om dagarna, men då fungerar JAG i alla fall. Det jobbigaste är att jag inte kommer ut till hästarna så mycket som jag vill, för jag litar inte riktigt på min egen bilkörning faktiskt. Ni vet när man kör bil och ibland kan "zone out" en sträcka och bara inte minnas hur man tog sig från punkt A till punkt B? Jag har en dag när jag inte har några minnen alls från den 1,5 timmes körning det är tur och retur till stallet, och det känns ganska obehagligt. Har hållit mig till att köra till Ica 10 minuter bort, inga konstiga minnesluckor där.

På måndag går min sjukskrivning ut, så jag måste prata med läkaren nu i veckan. Vet inte riktigt hur jag ska göra - så länge mamma bor här fungerar ju inte så mycket. Vet att jag måste bråka mera, men just nu orkar jag bara inte.

 

[Mirre]

Sorry folks, jag har bara inte orkat uppdatera.

Mötet med kommunen var visst inget möte utan ett telefonsamtal - jag som missförstått pappa där. Dessutom ringde hon inte förrän flera dagar senare.

Jag och mamma var hos läkaren på ett litet otydligt besök som mamma bokat själv, men där hon inte riktigt kom ihåg varför hon bokat det. Det gjorde ju dock jag, så det löste sig. Den fantastiska läkaren skulle också ringa biståndshandläggaren och höra om han kunde göra något för att få till ett boende, skriva något intyg eller så.

Att få till ett möte med biståndshandläggaren har dragit ut på tiden både pga att handläggaren är lite seg på att höra av sig och pga att pappa är en segpropp och "vill få lite ordning i huset" innan hon kommer på hembesök. Nu är i alla fall möte bokat till kl 14 i morgon torsdag, men tydligen MÅSTE mamma vara med och hon är högst ovillig. Jag jobbar på det... vi får se.

Mamma bor tillsvidare hos mig, det är lugnast så för oss alla. Jag har dragit ner på mina ambitioner rejält och gör inte många knop om dagarna, men då fungerar JAG i alla fall. Det jobbigaste är att jag inte kommer ut till hästarna så mycket som jag vill, för jag litar inte riktigt på min egen bilkörning faktiskt. Ni vet när man kör bil och ibland kan "zone out" en sträcka och bara inte minnas hur man tog sig från punkt A till punkt B? Jag har en dag när jag inte har några minnen alls från den 1,5 timmes körning det är tur och retur till stallet, och det känns ganska obehagligt. Har hållit mig till att köra till Ica 10 minuter bort, inga konstiga minnesluckor där.

På måndag går min sjukskrivning ut, så jag måste prata med läkaren nu i veckan. Vet inte riktigt hur jag ska göra - så länge mamma bor här fungerar ju inte så mycket. Vet att jag måste bråka mera, men just nu orkar jag bara inte.

Det är för jävligt att du ska behöva bråka så mycket att du går under själv
Förstår inte att inte handläggaren ser hur solklart det är att din mamma får komma in på boende.
För både hennes och eran skull.

 

[cewe]

Sorry folks, jag har bara inte orkat uppdatera.

Mötet med kommunen var visst inget möte utan ett telefonsamtal - jag som missförstått pappa där. Dessutom ringde hon inte förrän flera dagar senare.

Jag och mamma var hos läkaren på ett litet otydligt besök som mamma bokat själv, men där hon inte riktigt kom ihåg varför hon bokat det. Det gjorde ju dock jag, så det löste sig. Den fantastiska läkaren skulle också ringa biståndshandläggaren och höra om han kunde göra något för att få till ett boende, skriva något intyg eller så.

Att få till ett möte med biståndshandläggaren har dragit ut på tiden både pga att handläggaren är lite seg på att höra av sig och pga att pappa är en segpropp och "vill få lite ordning i huset" innan hon kommer på hembesök. Nu är i alla fall möte bokat till kl 14 i morgon torsdag, men tydligen MÅSTE mamma vara med och hon är högst ovillig. Jag jobbar på det... vi får se.

Mamma bor tillsvidare hos mig, det är lugnast så för oss alla. Jag har dragit ner på mina ambitioner rejält och gör inte många knop om dagarna, men då fungerar JAG i alla fall. Det jobbigaste är att jag inte kommer ut till hästarna så mycket som jag vill, för jag litar inte riktigt på min egen bilkörning faktiskt. Ni vet när man kör bil och ibland kan "zone out" en sträcka och bara inte minnas hur man tog sig från punkt A till punkt B? Jag har en dag när jag inte har några minnen alls från den 1,5 timmes körning det är tur och retur till stallet, och det känns ganska obehagligt. Har hållit mig till att köra till Ica 10 minuter bort, inga konstiga minnesluckor där.

På måndag går min sjukskrivning ut, så jag måste prata med läkaren nu i veckan. Vet inte riktigt hur jag ska göra - så länge mamma bor här fungerar ju inte så mycket. Vet att jag måste bråka mera, men just nu orkar jag bara inte.

Håller tummarna för dig, din mamma och din pappa att allt löser sig

 

[nickan1]

@Stereo förstår att det är fruktansvärt jobbigt. Det är hemskt att man behöver slåss så mycket för något som borde vara självklart. Vill tipsa dig om Demensförbundet som har stöd för anhöriga om du känner att du behöver bolla och prata med andra. Det kan vara oerhört skönt. såg på din profil att du bor i Stockholm. Kolla in den här sidan: http://www.demensforeningen-sthlm.com/Ny-sida-2.htm Nu är detta tiderna för våren men det står ju att de startar nya grupper vår och höst. Själv tyckte jag det var skönt att bara få prata ut med andra som förstod under den värsta tiden. Dina minnesluckor visar att du är utsatt för enorm stress just nu och detta bör du nog ta upp vid förnyad kontakt med din läkare.

 

[Stereo]

Tack för tipset, @nickan1, ska absolut kolla in det!

I dag är det möte. Om två timmar. Försöker peppa lite här - har satt upp håret på mamma! Woohoo!

Igår åkte jag till stallet och tankade lite kärlek och energi. Hoppas den håller över mötet...

 

[Jen80]

Lycka till idag @Stereo ! Och du, glöm inte bort att du är fantastisk!!

 

[TinyWiny]

Håller tummarna för att mötet går bra och önskar er stort lycka till @Stereo

 

[athena_arabians]

Hoppas allt går bra @Stereo *kram*

 

[nickan1]

@Stereo hoppas mötet går så bra som det kan. Hästarna är det bästa som finns när man har jobbigt, dem bara finns där helt kravlöst, bästa stället att ladda energi på. Många kramar till dig och din familj.

 

[Stereo]

Nu är hon här. Mamma är pigg och lägger krokben för sig själv. Biståndshandläggaren förstår nog inte alls vidden av problemet för hon har sagt att mamma är för pigg för att få boende.

 

[Snurrfian]

Nu är hon här. Mamma är pigg och lägger krokben för sig själv. Biståndshandläggaren förstår nog inte alls vidden av problemet för hon har sagt att mamma är för pigg för att få boende.

Tala om hur det ser ut en vanlig dag, dvs att din mamma bor hemma hos dig eftersom hon inte klarar av att bo hemma hos sig, att hon försvann i förra veckan och inte visste var hon var, använd dig av vad du har skrivit i den här tråden! Skriv ut den och ge till handläggaren om det hjälper! Åh vad jag önskar att jag kunde vara vid din sida och hjälpa dig att strida!

 

[Magiana]

Nu är hon här. Mamma är pigg och lägger krokben för sig själv. Biståndshandläggaren förstår nog inte alls vidden av problemet för hon har sagt att mamma är för pigg för att få boende.

Biståndshandläggaren har bara en ögonblicksbild. Sådant kan man inte göra kvalificerade bedömningar på, vilket jag tycker du gott kan påpeka. Jag säger som @Snurrfian , tala om så mycket du bara kan om hur hon är, vad som har hänt och hur det påverkar dig och din pappa (att du t.ex. sjukskrivits p.g.a. det här).

 

[nickan1]

@Stereo vet biståndshandläggaren om att hon bor hos dig, att du är sjukskriven och att hon försvann vid ett tillfälle förra veckan? Det är ett helvete när personen visar upp en helt annan sida för biståndshandläggaren än annars. Ge så många detaljer du bara kan.

 

[kolblakkur]

Nu är hon här. Mamma är pigg och lägger krokben för sig själv. Biståndshandläggaren förstår nog inte alls vidden av problemet för hon har sagt att mamma är för pigg för att få boende.

Trams! Dementa kan vara hur pigga som helst, de är inga vårdpaket från början. Det är ju inte piggheten denne ska bedöma.

 

[ASKAPLASKA]

Nu är hon här. Mamma är pigg och lägger krokben för sig själv. Biståndshandläggaren förstår nog inte alls vidden av problemet för hon har sagt att mamma är för pigg för att få boende.

De kan väl inte ha möte med den dementa och göra en bedömning efter vad denne fabulerar ihop för dagen?
Alzheimer/demens är en anhörigsjukdom, det vet biståndshandläggaren får vi hoppas, därför att det viktigt att du och din pappa ger er bild också.
När min svärmor skulle göra sin demensutredning hade vi tur för hon kvittrade glatt i receptionen och meddelade med bestämdhet att hon var där för att kolla upp sin bröstcancer... Förövrigt var hon vid första anblick helt klar men som anhörig en riktig plåga att leva med tyvärr.

 

[chio]

Förlåt, men vad är det för ett stolpskott till biståndshandläggare?