Vinterföräldrar 2014/2015

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag funderar för fullt på det där med jacka. Just nu har jag typ en vindjacka som jag köpte i stor storlek vid förra graviditeten. Den funkar än så länge men är väldigt tunn. Kan inte heller låna av min sambo får precis på mig hans jackor som ogravid frågan är om det kommer hinna bli så kallt till mitten av december... Är inte jättesugen på att köpa ett stort hus till jacka som jag aldrig mer kommer använda...

Apropå sjukhus har vi ett här i stan så det får bli det, tar ca 5 min dit vilket är väldigt skönt.
 
Jag köpte en jacka på Ullared väldigt billigt strl 42. (Har 36/38 annars) och även nu i v 33 får jag plats i den. :)
Har inte lagt så mycket tid eller pengar på ytterkläder då jag är beräknad 13/12.
Har även två riktigt mysiga teddytröjor strl 48.

Kan tipsa om att hålla koll på Tradera! Där kan man göra fynd vad gäller jackor och mammakläder.
 
Hormonstormigt idag. Har lipat över barn och bebisar på TV (det trodde jag aldrig om mig själv!) samt över vinterdäcken. Det är ju inte jättekul att byta däck i vanliga fall och med magen ivägen, utomhus i snön.... Arg-gråt.
 
Den vilda bebisen i min mage har fler och fler vakna stunder för varje dag som går.

Jag jobbar på kontor, så jag är stilla en hel del på dagarna - då är hen vaken och sprattlar mest hela tiden känns det som. Nu har det även börjat röra sig på morgonen, så var det inte förra veckan.

Nästa vecka träffar jag specialistmödravården för samtal igen, ena dagen med barnmorskan och andra dagen med läkaren. Läkarbesöket handlar om den eventuella graviditetsdepressionen, jag är lite rädd för vad utgången blir där. Jag vill inte vara deprimerad, det känns så avlägset från min egen identitet - även om jag är väl medveten om hur jobbigt och mörkt det har känts genom hela graviditeten och att det bara fortsätter vara jobbigt och mörkt om jag blickar framåt. (Nästa jul tror jag att mitt liv kan bli roligt igen.)
 
Den vilda bebisen i min mage har fler och fler vakna stunder för varje dag som går.

Jag jobbar på kontor, så jag är stilla en hel del på dagarna - då är hen vaken och sprattlar mest hela tiden känns det som. Nu har det även börjat röra sig på morgonen, så var det inte förra veckan.

Nästa vecka träffar jag specialistmödravården för samtal igen, ena dagen med barnmorskan och andra dagen med läkaren. Läkarbesöket handlar om den eventuella graviditetsdepressionen, jag är lite rädd för vad utgången blir där. Jag vill inte vara deprimerad, det känns så avlägset från min egen identitet - även om jag är väl medveten om hur jobbigt och mörkt det har känts genom hela graviditeten och att det bara fortsätter vara jobbigt och mörkt om jag blickar framåt. (Nästa jul tror jag att mitt liv kan bli roligt igen.)
Det är ju superbra att ni tar tag i en eventuell depression redan nu! Såklart vill ingen vara deprimerad men det måste ändå vara bättre att få upp ögonen för det tidigt och ha möjlighet att göra något åt det innan det blir riktigt allvarligt.

Jag har en vän som mådde väldigt dåligt under graviditeten och som lider lite av duktig flicka syndromet. Allt ska vara glatt och effektivt och enkelt i vanliga fall. När det inte var så under graviditeten så fejkade hon istället. Det funkade tills bebisen kom och amningen inte funkade. Då kraschade hon.

Hon fick hjälp efter att hon kraschat. Hade sjukvården fångat upp henne tidigare så hade det kanske gått bättre och inte tagit så lång tid för henne att komma tillbaka. Men tillbaka är hon och nu mår hon bra :)

Jag tror att en av dina nästa "läxor" kan komma att bli att du tillsammans med din man ska försöka tänka ut hur det skulle kunna vara om allt är mysigt efter att bebisen kommer. Små tillfällen av lycka tillsammans med bebisen. Du och bebisen går en rask promenad i glittrigt frostigt vinterlandskap, du håller i bebisen och kollar på favoritserie med en kopp varm choklad, du tittar på bebisen och gör en knasig min så att den gurglar av skratt.

Jag fick den läxan igår men den var inte så jobbig för mej.

Mvh Miks
 
Hormonstormigt idag. Har lipat över barn och bebisar på TV (det trodde jag aldrig om mig själv!) samt över vinterdäcken. Det är ju inte jättekul att byta däck i vanliga fall och med magen ivägen, utomhus i snön.... Arg-gråt.
I know the feeling!

Fast jag är impad av att du skruvar på vinterdäck och dessutom gravid :eek: Jag hade arg-grinat i normalt tillstånd.

Själv tänkte jag be mannen att lägga mina vinterdäck i bagageluckan på min bil på onsdag så att jag kan lämna min bil hos tvättkillen som även byter däck i jobbets garage. Übersmidigt! :D

Mvh Miks
 
Det är ju superbra att ni tar tag i en eventuell depression redan nu! Såklart vill ingen vara deprimerad men det måste ändå vara bättre att få upp ögonen för det tidigt och ha möjlighet att göra något åt det innan det blir riktigt allvarligt.

Jag har en vän som mådde väldigt dåligt under graviditeten och som lider lite av duktig flicka syndromet. Allt ska vara glatt och effektivt och enkelt i vanliga fall. När det inte var så under graviditeten så fejkade hon istället. Det funkade tills bebisen kom och amningen inte funkade. Då kraschade hon.

Hon fick hjälp efter att hon kraschat. Hade sjukvården fångat upp henne tidigare så hade det kanske gått bättre och inte tagit så lång tid för henne att komma tillbaka. Men tillbaka är hon och nu mår hon bra :)

Jag tror att en av dina nästa "läxor" kan komma att bli att du tillsammans med din man ska försöka tänka ut hur det skulle kunna vara om allt är mysigt efter att bebisen kommer. Små tillfällen av lycka tillsammans med bebisen. Du och bebisen går en rask promenad i glittrigt frostigt vinterlandskap, du håller i bebisen och kollar på favoritserie med en kopp varm choklad, du tittar på bebisen och gör en knasig min så att den gurglar av skratt.

Jag fick den läxan igår men den var inte så jobbig för mej.

Mvh Miks

Ja, rent rationellt vet jag att det är bra.
Men det är skitjobbigt ändå. Jag är den sista personen jag känner som ens har haft tecken på depression tidigare i livet, men jag antar att det handlar om någon slags kemisk obalans i hjärnan – och det är svårt att reda ut det på egen hand. Däremot är jag lite rädd för eventuell medicin, och det var väl därför det kändes som en förträfflig lösning med B12-vitaminer...

Under veckan ska jag sätta mig och pyssla ihop "min vision", baserat på era berättelser. Det är fantastiskt att jag kan få så mycket hjälp och stöd här och att ni delar med er. :love:

Jag och min man hade en jättebra walk and talk när vi gick kvällspromenad med hundarna i går, vi pratade om just det här och om förra besöket och nästa besök och att det bra att reda ut och få svar på många frågor och gråta ut hos proffs redan nu.
 
Karlskrället jobbar i Norge 2 veckor (sen hemma 2) och det passade på att snöa-töa-frysa nu i helgen så jag hade inget val. Vilket såklart gjorde mig ännu argare (på mig själv), jag hade ju kunnat be han byta när han var hemma eller åtminstone gjort det själv tidigare i veckan innan snön.

Men nu är dom små äcklena på iaf :D!
 
Igår kväll hittade liten min blåsa, skitkul tyckte hon men jag va inte lika imponerad, fy va obehagligt när det sparkas neråt. Sambon tyckte däremot att det va lika kul som liten o skrattade när jag hoppade till, dom två har redan gaddat ihop sej mot mej.

Här blir det också endel tårar, mest när jag är trött av att ha ont, försöker bita ihop och undvika smärtstillande.

Ni som inte jobbar/sjukskrivna vad sysselsätter ni er med på dagarna?
 
Ni som inte jobbar/sjukskrivna vad sysselsätter ni er med på dagarna?
Jag jobbar i två veckor till men har börjat tagga ner rejält på tempot redan nu.

Förra gången jag var sjukskriven sov jag två gånger på dagen. Jag gick upp med mannen och duschade och fixade iordning mej. Sen sov jag mellan 8:30-10, kollade på en serie på tv, lärde mig att virka amigurumis, läste lite grann, sov sedan andra passet mellan 13-15 därefter förberedde jag och lagade mat eller kollade på film. Jag levde 8 veckor i soffan i Citodon-rus. Jag brukar skämta om att jag har en 8 veckor lång minneslucka men det är tyvärr inte så mycket skämt. Jag mådde förjävligt dåligt faktiskt.

Denna gång mår jag aningens bättre men nu känner jag att det går snabbt utför. Jag har laddat med serier, ska köpa vagn och alla andra bebisprylar på nätet, försöka peppa mej själv inför förlossning och sova på soffan. Det är min plan. Antagligen hänger jag en del på buke också :) . Jag har flera vänner som är hemma med sina småisar redan som gärna vill att vi hänger men jag har sagt att jag får se hur mycket jag orkar helt enkelt.

Mvh Miks
 
Ja, rent rationellt vet jag att det är bra.
Men det är skitjobbigt ändå. Jag är den sista personen jag känner som ens har haft tecken på depression tidigare i livet, men jag antar att det handlar om någon slags kemisk obalans i hjärnan – och det är svårt att reda ut det på egen hand. Däremot är jag lite rädd för eventuell medicin, och det var väl därför det kändes som en förträfflig lösning med B12-vitaminer...

Under veckan ska jag sätta mig och pyssla ihop "min vision", baserat på era berättelser. Det är fantastiskt att jag kan få så mycket hjälp och stöd här och att ni delar med er. :love:

Jag och min man hade en jättebra walk and talk när vi gick kvällspromenad med hundarna i går, vi pratade om just det här och om förra besöket och nästa besök och att det bra att reda ut och få svar på många frågor och gråta ut hos proffs redan nu.

Jag förstår att det känns som att depression inte hör ihop med din person, och det gör det ju inte heller. Håll fast vid de rationella tankarna, man kan stuka hjärnan lika lätt som man stukar foten. En stukad fot lindar man och lägger i högläge, en stukad hjärna balanserar man upp och ger näring och stimulans efter behov.
 
@pudsey , jag är hemma pga ryggskott och foglossning sedan någon månad. Jag går upp vid 6 för då vaknar djur och sambo. Tar en lugn morgon, frukost och morgontv.
Sedan vankar jag ut med hunden, brukar städa och diska. Plugga lite italienska, vila.
Ibland åker jag till sjukgymnastiken och mår jag bra så tar jag mig till stallet ( cyklar, enda motionen som inte gör tokont). Och så ut med hunden lite då och då eftersom jag inte kan gå långt tar vi många kortisar istället.

Nu har jag börjat packa ihop hemmet så gott jag kan, tar allt lite pö om pö.

Är otroligt uttråkad! Trivs inte alls med att sitta fast hemma.
 
Lite kvällspyssel här! :)

10724129_1551608005077057_2062697508_n.jpg


Någon annan som börjat sy saker inför bebisen? :)
 
Är i v 33 och känner mig rätt orörlig pga magen och smärta i fogarna. Hemma försöker jag överlåta de tyngre sakerna till sambon, men en sak är jobbig att inte kunna göra - hämta ved!

Rensar i skåp, tvättar sängkläder oftare än förut, tvättar bebiskläder, tittar på repriser och serier, tittar till hönsen och plockar ägg, försöker laga mat och spenderar mycket tid här på Buke ;)
Åker upp till stallet 6-7 dagar i veckan, där sitter jag mest på en pall och är social. Borstar lite på hästen och gör små saker som jag klarar av. Har en snäll mamma som gör allt tungt arbete i stallet.
Så otroligt skönt att få komma ur huset några timmar! :)

Idag har många tårar blivit fällda, mest för smärta och trötthet, tror jag. Är inte alltid lätt att tackla dessa hormoner!
 
Nu ska vi se om jag lyckas med ett smakprov. Måste till stan o handla lite små saker så jag kan göra klart spjälskyddet, morgondagens projekt måste hämta ut lite kläder jag beställt också alla tröjor är helt plötsligt för korta :p :D

babynest
20141006_140016.jpg.html


pyjamas
20141002_160821.jpg.html


fleeceoverall
20140922_171420.jpg.html


Body
2014-08-18150905.jpg.html
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Nu börjas det, tjatet om att åka och bada med kompisar. 🙈 Sonen är 11 år, fyller 12 i december. Varit/är sen i motoriken och väldigt...
2
Svar
36
· Visningar
2 963
Senast: Thaliaste
·
Relationer Eller rättare sagt, var och med vilka? Och hur planeras det? Samma varje år eller olika? Är alla nöjda med upplägget eller kan det...
6 7 8
Svar
144
· Visningar
7 130
Senast: Mirre
·
Övr. Barn Jag är lite rådvill... dottern vill ju ha ett husdjur, och jag har tittat på massor av olika djur som kanske kunde funka men jag vet...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 163
Senast: Amha
·
Skola & Jobb Som rubriken lyder - hur är kulturen angående AW på er arbetsplats? Har ni det? "Måste" man gå med på det? Om ni har det - går alla...
7 8 9
Svar
174
· Visningar
6 832
Senast: BernT
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Burkmat
  • Valet i USA
  • Vad gör vi? Del CCVII

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp