Sv: Vårmammor 2010 del 7
*kl*
Är det bara mitt barn som stannat i utvvecklingen eller till och med verkar gå bakåt?
Att ligga på mage och försöka ta sig framåt som tidigare var skojigt värre är nu klassat som tortyrmetod. Att äta mat är rent av vidrigt, ingenting intresserar damen längre. (och inte blir det bättre av att vi känner rejäl press från BVC som säger att vi MÅSTE börja introducera mat nu, gärna byta ut mål och ha amningen som frukost och/eller mellanmål...
)
Jag vet ju att hon inte stannat av, men det känns så.
Just nu sitter hon på filten bakom mig och pratar med sina leksaker. Men det är samma sak där - inga nya läten på evigheter, och det verkar som att de allra flesta barn här jollrar rätt nyanserat nu, med tanke på ma-ma-ma osv?
Jag vet egentligen inte varför det gör mig så upprörd, men det gör det.
Oroar mig för hur S egentligen mår, om det är något fel på henne. Oroar mig över om vi (läs jag) gör något fel som föräldrar eftersom hon inte intresserar sig får nåt längre...
Blä, nu gråter jag igen också - bra dag det här var då.. (och sorry för mitt oerhört neggiga inlägg, inte direkt så att jag tillför något skoj till den här tråden.. Ang. Örebro så vore det jättekul, bor ju i närheten. Vet dock inte om jag kommer kunna ta mig dit, tåg är ett alternativ men då hamnar jag "mitt i smeten" som ni ville undvika va?)