Det där med att jag sa en sak och menade en annan var mest på skoj, han förstod att jag inte tyckte att det var en så bra idé. De åker på skidresor med jobbet minst en gång om året så om han missar det den här gången för att jag inte vill riskera att föda ensam, mjaa, det känns ändå okej för oss båda. Tror inte att han själv skulle riskera att missa något heller, det är inte en så stor grej tror jag. Han har redan tackat nej, men tog upp det för att höra om jag tyckte det var rätt.
Men om vi får fler barn så kanske jag är lugnare då, när man vet lite mer hur det funkar? Just nu känner jag mest att "aldrig i LIVET att jag tänker göra det här ensam!"
Nervigt!
Men du har ett barn redan va? Tänker att du kanske är lugnare inför allt än jag? Men det borde väl gå bra om han håller sig i Sverige (?) och i nödfall kan kasta sig in i bilen och köra hem (det får dvs vara alkoholfritt så att han är körredo) om det behövs?
Jag kände mest att min sambo ju inte kan sitta insnöad på nån fransk alptopp när det är dags, då är det ju verkligen kört...