Varför är inte alla feminister?

Status
Stängd för vidare inlägg.

Om inte Wikipedia duger, vilket jag förstår:

1) åskådning som hävdar o. rörelse som arbetar för kvinnans fulla (ekonomiska, sociala o. politiska) likställighet med mannen, kvinnoemancipation(en), kvinnorörelse(n). SD 1896, nr 157, s. 5. Den svenska feminismen daterar sig från Fredrika Bremers verksamhet. Kleen Kvinn. 210 (1910).
 
För mig är det en självklarhet att vara feminist. Något som jag ser som sunt förnuft och något som jag anser att alla borde vara. Men nu ser ju samhället inte ut så (annars hade det ju varit jämställt). Och även om det inte är ofta, så stöter jag ändå på vissa personer som absolut inte vill förknippas med feminism och än mindre vill kalla sig för feminist. Fine, folk får göra som dom själva vill. Vill någon inte kämpa för ett jämställt samhälle så behöver den inte.

Så det här är väl mest riktat till er som inte vill kalla er för feminister. Varför? På vilket sätt anser du att feminism är dåligt? (för jag antar att det är något en tycker, om en inte vill kalla sig för feminist). Jag är uppriktigt nyfiken varför vissa helt enkelt inte vill ha något att göra med feminism.

Jag förstår inte varför man måste stämpla sig med en etikett bara för att man tycker att jämställdhet är bra.
En del personer som kallar sig feminister, uttrycker så extrema åsikter och förslag att det känns kontraproduktivt för mig.
 
Alla? Nej. Men flera stycken, ja. Det har varit både skrikande med plakat och mensblodiga trosor och samtal som spårat ur till att precis allting är patriarkatets fel. Säger absolut inte att alla feminister är sådana men ungefär där tappade jag allt personligt intresse för feminismen:crazy:.

Vad är det för fel att visa öppet att en har mens? Alltså, det är väl klart att det är ofräscht att trycka upp en använd tampong i någons nylle likväl som det är att trycka upp någon annan kroppsvätska. Men det blir sånt ramaskri när det gäller just mens. Varför?

Lite allmänt till alla: Ni som har en negativ bild av feminism har alltså det pga folk i er omgivning som beter sig dåligt/matade av medias vrida syn på feminism. Det är snart 2018. Alla har mer eller mindre tillgång till internet. En snabb googling och en kan läsa vad feminism står för :) så himla svårt är det inte att vara källkritisk.
 
Jag skulle kunna skriva en uppsats om detta, men vill bara flika in att feminismen är en global rörelse. Ni som säger att feminismen inte behövs kan ju fundera på om ni är nöjda med läget Afghanistan, Indien, Niger, Kongo och Pakistan också. Unga flickor gifts bort, våldtas, dör i förlossningsskador, dör av illegala aborter, ses som mäns egendom, får inte gå i skolan, våld i hemmet är lagligt, våldtagna kvinnor drivs iväg av sina familjer, omskärs mm mm. Det här en en fråga om kvinnors rättigheter och kvinnosyn. Patriarkatet och könsmaktsordningen kan inte bli tydligare. Känns det fortfarande lika göttigt att inte vilja kalla sig feminist för att det skaver lite att vissa kvinnor i media är lite skrikiga och inte rakar sig under armarna?
 
Det jag inte förstår är varför så många (men givetvis inte alla) barrikadstående feminister känner ett sådant enormt behov av att klistra på feministetikett på omvärlden?

Antingen eller, svart/vitt verkar vara vad som gäller och den stora gråskalan där emellan ignoreras totalt och tas för givet vara kolsvart.
 
Det jag inte förstår är varför så många (men givetvis inte alla) barrikadstående feminister känner ett sådant enormt behov av att klistra på feministetikett på omvärlden?

Antingen eller, svart/vitt verkar vara vad som gäller och den stora gråskalan där emellan ignoreras totalt och tas för givet vara kolsvart.

Personligen är jag nog inte den som ser "kolsvart" när någon inte vill kalla sig feminist. Det finns absolut gråskalor. Det jag ställer mig emot är motviljan att vilja se kvinnorelaterade problem och ge dessa utrymme. Det är samma sak som när begreppet "black lives matter" kom för att uppmärksamma rasism, och möttes av massan som kontrade med "all lives matter". Ja, självklart är alla människors liv viktiga. Men nu uppmärksammade vi rasism här, så varför flytta fokus till "alla"? I synnerhet när det pratas om ett problem som inte drabbar vita. Jag tänker att det är samma med feminism. Feminismen arbetar (främst) med kvinnors jämställdhet, på grund av att det finns problem där. Att då säga att "jag är för allas jämlikhet" och vill därför inte kalla mig feminist. Det blir lite.. jaha? Ja, vi alla är för allas jämlikhet, hoppas jag. Men varför flytta fokus från de viktiga kvinnofrågorna?

Därför är det viktigt för mig att kalla min feminist. För att visa att jag ser ett specifikt problem, och ställer mig bakom en viktig rörelse.
 
Det jag inte förstår är varför så många (men givetvis inte alla) barrikadstående feminister känner ett sådant enormt behov av att klistra på feministetikett på omvärlden?

Antingen eller, svart/vitt verkar vara vad som gäller och den stora gråskalan där emellan ignoreras totalt och tas för givet vara kolsvart.
Jag kan ju bara svara för mig själv, men jag tycker att det är väldigt synd när jag träffar människor som liksom bara blivit rädda för feminismen eller bara inte förstått vad det faktiskt innebar, och samtidigt uppvisar tankar osv som ryms därinom. Då kan jag försöka prata om vad feminism egentligen är osv i hopp om att personen ska våga kalla sig feminist.

Däremot har jag inget behov av att människor som inte eftersträvar jämställdhet fullt ut ska kalla sig feminister. Då kan jag, ibland, föra diskussioner i hopp om att de ska få syn på samma problematik som jag ser ute i världen. Men inte i syfte att de ska få någon slags etikett.

Min sambo är ett exempel på första stycket. Kommer från en liten ort och har liksom haft bilden att feminister bara är skrikande aktivister som mest verkar lite otäcka. Är väldigt öppen och tycker egentligen mestadels som jag när vi diskuterar jämställdhet. Med honom kan jag argumentera för att han också skulle kunna kalla sig feminist och att det finns ett viktigt ställningstagande i den "etiketten".

Sen har jag andra människor i min omgivning som absolut inte vill kalla sig feminister, och där deras tankar om jämställdhet också är lite väl ytliga i mina ögon. Varför skulle jag övertala dem om att de egentligen är feminister?
Däremot kan jag, om jag har lust, diskutera olika kringliggande områden där vi har olika åsikter. Exempelvis genus och socialisering.
 
Flera beskriver också att de känner sig på olika sätt illa bemötta av feminister. Jag ska ärligt säga att jag ibland tröttnar rejält i vissa diskussioner. Har tex en bekant som är fullt övertygad om att män och kvinnor faktiskt är biologiskt jätteolika, för han har nämligen sett en film på youtube. Suck.
Hur mycket jag än argumenterar med fakta och hänvisar till forskning så vill inte han lyssna, för han har sett på youtube. Då orkar fan inte jag anstänga mig längre. Till saken hör att det ofta är han som lyfter diskussionen med mig, dessutom på fest när jag inte direkt är nykter. Jag hade liksom inte bara flugit på någon random och börjar kasta arga argument.

Jag diskuterar gärna feminism och jämställdhet, när jag är på humör. Jag kan diskutera med någon som vägrar ta in mitt perspektiv, ibland när jag är på humör. Ibland blir jag bara jävligt irriterad och känner typ "fuck you, ditt perspektiv kommer förhoppningsvis dö ut när nya och klokare generationer växer upp. Åt helvete med dina sunkiga jävla föreställningar".
 
Om inte Wikipedia duger, vilket jag förstår:

1) åskådning som hävdar o. rörelse som arbetar för kvinnans fulla (ekonomiska, sociala o. politiska) likställighet med mannen, kvinnoemancipation(en), kvinnorörelse(n). SD 1896, nr 157, s. 5. Den svenska feminismen daterar sig från Fredrika Bremers verksamhet. Kleen Kvinn. 210 (1910).

Igen, vad är källan? SD? (Och vad är det, i så fall)
 
Personligen är jag nog inte den som ser "kolsvart" när någon inte vill kalla sig feminist. Det finns absolut gråskalor. Det jag ställer mig emot är motviljan att vilja se kvinnorelaterade problem och ge dessa utrymme. Det är samma sak som när begreppet "black lives matter" kom för att uppmärksamma rasism, och möttes av massan som kontrade med "all lives matter". Ja, självklart är alla människors liv viktiga. Men nu uppmärksammade vi rasism här, så varför flytta fokus till "alla"? I synnerhet när det pratas om ett problem som inte drabbar vita. Jag tänker att det är samma med feminism. Feminismen arbetar (främst) med kvinnors jämställdhet, på grund av att det finns problem där. Att då säga att "jag är för allas jämlikhet" och vill därför inte kalla mig feminist. Det blir lite.. jaha? Ja, vi alla är för allas jämlikhet, hoppas jag. Men varför flytta fokus från de viktiga kvinnofrågorna?

Därför är det viktigt för mig att kalla min feminist. För att visa att jag ser ett specifikt problem, och ställer mig bakom en viktig rörelse.
När jag menar alla är personer med funktionsnedsattning en grupp (kommer inte på något bättre ord än grupp) som jag bla inkluderar i alla, som oxå behandlas illa i värden.

Tog inte med folk med funktionsnedsättning för att förminska hur vidrigt kvinnor behandlas i olika delar av värden utan för att det finns så betydligt många fler än kvinnor som behandlas illa.
 
Varför är så stor andel av läemedlen och behandlingarna baserade på män?
Kan det vara för att den industri som skapar dessa resurser riktar sig mot den grupp som har bäst betalningsförmåga?

Att män och kvinnor svarar olika på vissa behandlingar/läkemedel är väl ngt som inte varit vetenskapligt belyst och bevisat så länge.
Med tanke på att den presumtiva kundgruppen består av ca 50% av den vuxna befolkningen så torde det finnas en lönsam marknad även där

I modern läkemedelsforskning (de senaste 25-30 åren) eftersträvas jämn könsfördelning i både försöks- och placebogruppen. Gruppernas könsfördelningar redovisas i resultaten.
De enda man ogärna forskar på /prövar läkemedel på (syftar nu alltså på forskning/utprovning av läkemedel innan godkännande) är gravida kvinnor (av mycket förståeliga skäl) och barn.

Ibland skulle det kunna vara intressant att redovisa resultaten separerat för biologiska kön, faktiskt.

Eftersom man ju kan se skillnader i respons vilket rimligen kan tänkas förklaras av olika hormonbild. Liksom det kan vara intressant att, gällande kvinnor, jämföra pre- och postmenopuasala kvinnor i vissa fall.

Dock är det ju ganska vanskligt att plocka in läkemedel i en diskussion om feminism.
Visserligen finns det forskning som visar att män som grupp får dyrare behandlingar jämfört med kvinnor som grupp, samtidigt som det verkar som om kvinnor har bättre långtidsprognos.
Så det verkar ju som om sjukvården har en benägenhet att ta större risker med män än med kvinnor???

Men om vi ser jämställdhetsproblem som fokus, och tar med könsroller och sådana stereotypier i diskussionen så riskerar ett biologiskt sidospår "bara" att krångla till begreppen för oss.
 
Gissar att även @Hyacinth

När jag menar alla är personer med funktionsnedsattning en grupp (kommer inte på något bättre ord än grupp) som jag bla inkluderar i alla, som oxå behandlas illa i värden.

Tog inte med folk med funktionsnedsättning för att förminska hur vidrigt kvinnor behandlas i olika delar av värden utan för att det finns så betydligt många fler än kvinnor som behandlas illa.
Ja, det är klart. Men det ena förtar ju inte det andra.

Man kan bry sig om kvinnor OCH funktionsnedsatta. T ex. Ungefär som att Black lives matter inte betyder att Only black lives matter.

Könsroller är ett gissel i samhället, så jag ser inte vad vi har att förlora på att bli av med dem.
 
Det jag inte förstår är varför så många (men givetvis inte alla) barrikadstående feminister känner ett sådant enormt behov av att klistra på feministetikett på omvärlden?

Antingen eller, svart/vitt verkar vara vad som gäller och den stora gråskalan där emellan ignoreras totalt och tas för givet vara kolsvart.
Det jag inte fattar är varför det ens är en fråga. För mig är frågan "är du feminist?" ungefär lika kontroversiell som "tror du att människors hudfärg påverkar deras egenskaper?". Det är liksom inte så mycket gråskala att snacka om. Nä, jag tror inte att svarta av naturen är annorlunda i huvudet än vita. Och nä, jag tror inte män av naturen är annorlunda i huvudet än kvinnor.

Det är rätt enkelt. Och det förvånar mig att det ännu är så många människor som gärna vill glida runt på gråskalor när det gäller sånt här.
 
Ja, det är klart. Men det ena förtar ju inte det andra.

Man kan bry sig om kvinnor OCH funktionsnedsatta. T ex. Ungefär som att Black lives matter inte betyder att Only black lives matter.

Könsroller är ett gissel i samhället, så jag ser inte vad vi har att förlora på att bli av med dem.
Feminist är för smalt område för mig, vill ha allas rättigheter och skyldigheter, inte bara en viss grupp.
 
Lite allmänt till alla: Ni som har en negativ bild av feminism har alltså det pga folk i er omgivning som beter sig dåligt/matade av medias vrida syn på feminism. Det är snart 2018. Alla har mer eller mindre tillgång till internet. En snabb googling och en kan läsa vad feminism står för :) så himla svårt är det inte att vara källkritisk.
¨

Allmänt:
Dessvärre är din argumentationsteknik, och @FrauleinLeo s, av just den typen som gör mig avståndstagande.

Det är bra att ni är övertygade om det ni vill framföra.
Det är inte lika positivt att framföra att alla andra har fel eller bemöter andra tankegångar på ett föraktfullt sätt.
Trist dessutom att ni inte verkar kunna se att det är så ni gör: fördummar andra.

Ditt sista stycke: Det är ju ungefär som med kommunismen. Läser man definitioner och ideologi så är det vackert. Associationerna till Stalin och Mao gör dock att den spontana reaktionen på ordet kommunism blir lite ... färgad.
 
Tog inte med folk med funktionsnedsättning för att förminska hur vidrigt kvinnor behandlas i olika delar av värden utan för att det finns så betydligt många fler än kvinnor som behandlas illa.

Det förstår jag att du inte gör, men tyvärr blir ju resultatet sådant. Om någon säger "Hej! Kolla här vilka allvarliga kvinnofrågor vi måste prata om!" och någon svarar "Absolut! Men gruppen X då?" så flyttar man fokus och för mig blir det tyvärr då att man förminskar en fråga genom att ständigt flytta fokus ifrån den. Det betyder inte att gruppen X och frågor kring gruppen X också är jätteviktiga, som bör pratas om och kämpas för. Men varför göra det genom att sno uppmärksamhet från en annan viktig fråga?
 
Det jag inte fattar är varför det ens är en fråga. För mig är frågan "är du feminist?" ungefär lika kontroversiell som "tror du att människors hudfärg påverkar deras egenskaper?". Det är liksom inte så mycket gråskala att snacka om. Nä, jag tror inte att svarta av naturen är annorlunda i huvudet än vita. Och nä, jag tror inte män av naturen är annorlunda i huvudet än kvinnor.

Det är rätt enkelt. Och det förvånar mig att det ännu är så många människor som gärna vill glida runt på gråskalor när det gäller sånt här.
Ny studie har visat att hjärnorna är olika på kvinnor och män, frågan är om det har någon betydelse.
www.dh.se/studie-sa-skiljer-sig-man-och-kvinnors-hjarnor-at/%3Famp=1
Studien är gjord av en grupp forska på Stuart Ritchie vid Edinburgh University .
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
711
Senast: miumiu
·
Hundhälsa 2018 tog jag lite hastigt och lustigt emot en liten omplacering som for illa i dåvarande hem. Hunden var och är trots det relativt glad...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
4 830
Senast: Tonto
·
Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 461
Senast: Grazing
·
  • Låst
Samhälle Jag har funderat en hel del på svenskars relation till religion och speciellt kristendom. Jag vill först säga att jag inte lägga några...
68 69 70
Svar
1 380
· Visningar
45 408
Senast: Mineur
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp