Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

[Centaur]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

PRECIS!!! Jag har ALDRIG försökt övertala någon som vill ha barn att ändra sig och jag tycker jag borde kunna förvänta mig samma respekt tillbaka!

Exakt så, det är ett personligt val som andra inte har någonting med att kommentera! Oavsett vad valet är!!

Ang att frivillig barnlöshet ses ner på, så beror det knappast på att man gör ett annorlunda val. Kommentarer som "du är inte en riktig kvinna innan du fått barn", "ett liv utan barn är tomt och meningslöst", "du kommer ändra dig när du blir mer mogen" etc etc är vanligt förekommande när barnomanerna försöker övertala andra att få barn.

Det är med andra ord enl vissa ett stort fel att inte yngla och ett tecken på att man har ett tomt liv och inte ens är någon riktig kvinna.

Jag har däremot aldrig hört någon säga till en mamma att hon är en idiot som skaffat barn.

 

[Centaur]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Och ingen jag känner som sa att de inte vill ha barn vid 18 har fått det som 30 åringar. Jag har tydligen mer bestämda vänner än du har.

De som ville ha ungar har fått det.

Det är extremt nedvärderande att säga till någon "lilla vännen du kommer ändra dig när du blir vuxen ser du". Undertext, du är så liten och dum ännu att du inte har förmåga att ta ett sånt beslut.

 

[sjoberga]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag har däremot aldrig hört någon säga till en mamma att hon är en idiot som skaffat barn.

Det har jag. Och det är lika illa.

 

[Hedinn]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

En dag kanske du ändrar dig och bestämmer att du ska trots allt ska begå ett självmordsdåd i Jultomtens namn på Åhlens i Stockholm. Tills dess verkar det onödigt att begå dådet i förebyggande syfte.

Du kan väl alltid kontra med att de själva kanske ångrar sig snart att de har skaffat barn...... Fast det är nog meningslöst att försöka ta den diskussionen.

Haha men eller hur? Om en 18-åring säger att den vill bli lärare eller att den inte vill ha en katt så är det ju knappast någon som säger "Du kan ju ändra dig när du blir äldre". Det är ju trots allt vad man vill NU som man säger i de lägena, så varför det är annorlunda när det gäller barn förstår jag inte.

Jag har faktiskt en gång dragit upp att jag inte vill sätta barn till världen som den ser ut nu och hur den utvecklas, för att jag tycker det vore elakt mot barnet och då tog det hus i helvete... Det är tydligen mer okej att andra har åsikter om mina val än att jag säger min åsikt om val andra har gjort (trots att det handlar om varför JAG inte gör det valet, inte att jag tycker de gjort fel).

 

[No1]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Och ingen jag känner som sa att de inte vill ha barn vid 18 har fått det som 30 åringar. Jag har tydligen mer bestämda vänner än du har.

De som ville ha ungar har fått det.

Det är extremt nedvärderande att säga till någon "lilla vännen du kommer ändra dig när du blir vuxen ser du". Undertext, du är så liten och dum ännu att du inte har förmåga att ta ett sånt beslut.

Jag kan förstå att äldre är skeptiska mot ungas definitiva beslut men jag förstår däremot inte behovet av att lika definitivt säga till unga att de kommer ändra sig när de blir äldre.

Jag fick som yngre höra att jag både skulle ändra mig i barnfrågan och hästfrågan. Nu är så icke fallet, känslan jag hade när jag yttrade mig som ung är minst lika stark idag, både gällande barn och hästintresset.
Rent generellt har jag nog alltid varit mer bestämd och snäv än yvig och förvirrad dvs jag har haft god kontakt med mig själv och sett världen med hyfsat klar blick.
I skrivande stund kan jag inte komma på en enda (konstig) framtidsvision som fått revideras på vägen.

 

[sjoberga]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Det är tydligen mer okej att andra har åsikter om mina val än att jag säger min åsikt om val andra har gjort (trots att det handlar om varför JAG inte gör det valet, inte att jag tycker de gjort fel).

Jag tror att den meningen egentligen säger allt. De som vi pratar om i den här tråden har nog aldrig uppfattat den signifikanta skillnaden.

Hur ett val kan vara helt rätt för person 1 och samtidigt vara helt fel för person 2, även om man utifrån ser samma förutsättningar. Och framförallt att person 1 och person 2 faktiskt har makten över sina egna liv, sina egna livsval och den enda som kan definiera vad som känns rätt är personen själv - som dessutom får ta konsekvenserna av valen.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Det har jag. Och det är lika illa.

Jag med. Vet inte hur många gånger jag hört folk komma med sina åsikter när (unga) kvinnor berättar att de har barn.

 

[lil-sis]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Man behöver verkligen inte påpeka det, det var inte så jag menade

 

[pluskvamperfekt]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag tror att den meningen egentligen säger allt. De som vi pratar om i den här tråden har nog aldrig uppfattat den signifikanta skillnaden.
Hur ett val kan vara helt rätt för person 1 och samtidigt vara helt fel för person 2, även om man utifrån ser samma förutsättningar. Och framförallt att person 1 och person 2 faktiskt har makten över sina egna liv, sina egna livsval och den enda som kan definiera vad som känns rätt är personen själv - som dessutom får ta konsekvenserna av valen.

Så är det nog.
Och en till anledning till att vilja ändra på en som inte vill ha barn kan vara att själv lever via sitt eller sina barn, att barnen är ens allt, ens liv och karriär, så hotas ens person och allt man står för. Vem är man då, om omvärlden inte ser världen likadant som en själv?

 

[sjoberga]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Så är det nog.
Och en till anledning till att vilja ändra på en som inte vill ha barn kan vara att själv lever via sitt eller sina barn, att barnen är ens allt, ens liv och karriär, så hotas ens person och allt man står för. Vem är man då, om omvärlden inte ser världen likadant som en själv?

Man är helt enkelt alldeles trygg i sina egna val oavsett vilka val andra människor gör. Jag är jag. Andra är inte jag.

Fast jag vet vad du menar - det finns personer som går i de tankebanorna. De behöver jobba lite med sig själva och bli lite mer vuxna.

 

[pluskvamperfekt]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Vem vill inte ha barn - en studie/magisterupps från Sthlm Uni:

http://www.suda.su.se/yaps/Fahl%E9n_thesis.pdf

Skummat igenom. Besvarar och sammanfattar en stor del av frågan varför vissa är tveksamma eller inte vill skaffa barn.
Kanske man skulle sträcka fram denna lunta till dem som är vansinnigt intresserade över de val man gör? Så att de själva kan bilda sig en uppfattning?

 

[pluskvamperfekt]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Att kunna särskilja sig själv från andra. Var man tar slut och omvärlden börjar.

 

[sjoberga]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Fast jag tyckte utgångspunkten var lite skev. Det mesta gick ut på att barnaviljan var alltigenom beroende på hur lätt det var att ha barn i samhället.

Jag tror att många av de som väljer bort barn helt enkelt inte väljer barn därför att de inte vill ha barn. Oavsett hur lätt det hade varit att ha barn i ett utopiskt samhälle.

 

[No1]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Skummat igenom. Besvarar och sammanfattar en stor del av frågan varför vissa är tveksamma eller inte vill skaffa barn.
Kanske man skulle sträcka fram denna lunta till dem som är vansinnigt intresserade över de val man gör? Så att de själva kan bilda sig en uppfattning?

Varför inte, tydligen är vi iaf så pass många skeptiker numer att det gick att göra en studie

Personligen har jag fått uppfattningen att jag som valt bort barn ändå verkar komma lindrigt undan jämfört mot dem som väljer att "bara" skaffa ett barn?
Då handlar det iaf om en person som har erfarenhet av att vara förälder och utifrån den erfarenheten avstår flera barn. Dvs man vet mycket väl vad man tackar nej till.
DET verkar barnvurmarna anse än mer obehagligt.

 

[pluskvamperfekt]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Varför inte, tydligen är vi iaf så pass många skeptiker numer att det gick att göra en studie

3 av 10 tveksamma till barn i barnafödande/alstrande ålder. Båda könen inräknade tror jag. Är inte så lite...

 

[Migo]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Är det inte till och med så att i ett välfungerande och jämställt välfärdssamhälle är det fler som väljer att inte skaffa barn? Ju osäkrare leverne desto fler barn.

 

[pluskvamperfekt]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Fast jag tyckte utgångspunkten var lite skev. Det mesta gick ut på att barnaviljan var alltigenom beroende på hur lätt det var att ha barn i samhället.

Jag tror att många av de som väljer bort barn helt enkelt inte väljer barn därför att de inte vill ha barn. Oavsett hur lätt det hade varit att ha barn i ett utopiskt samhälle.

Den fria viljan.
Men vad jag väljer utgår om jag benar upp alla delar jag kan se, och navelskådar en smula, inte bara om vad jag vill utan också om till vilken värld detta barn skulle komma. Och om hur pass jag skulle kunna tillgodose dess behov. Till det kommer samhällelig, social och kulturell kontext. Det går inte att bortse från.
Världen blir trots materiell lyx för oss i västvärlden, mer kall och karg och fattig på andra vis. Men här tror jag vi skiljer oss. Här är jag cynisk, medan jag har för mig att du inte riktigt såg det som så hopplöst (min uppfattning från en tidigare liknande tråd) och därmed ser du det som betydligt mer meningsfullt och har en annan framtidstro, vilket kanske gör att du är benägen att skaffa barn. Och det skulle stämma med studien.

(Heder åt dem som groomar fram fina trygga, empatiska och kärleksfulla människor. Det är en stor konst i sig att lyckas någorlunda med och är inget jag vill ta från dem som har eller vill ha barn).

 

[pluskvamperfekt]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Fast jag tyckte utgångspunkten var lite skev. Det mesta gick ut på att barnaviljan var alltigenom beroende på hur lätt det var att ha barn i samhället.

Jag tror att många av de som väljer bort barn helt enkelt inte väljer barn därför att de inte vill ha barn. Oavsett hur lätt det hade varit att ha barn i ett utopiskt samhälle.

Flummade iväg lite. Så jag preciserar mig lite.
De som är tveksamma, kanske skulle välja att skaffa barn om det kändes tryggare socioekonomiskt. Men de som inte vill oavsett yttre förhållanden kommer inte vilja mer för det.

Det skeva kan ju komma sig av vad man tänkt sig studien från för utgångspunkt. Om man kanske utgår från det samhälle man tycker sig se, eller i vissa fall från vem beställaren är. Denna studie ingick vad jag kan se i demografi/sociologi-studier på sociologisk institution. Hade studien varit gjord av en psykologistuderande hade den kanske haft annan utgångspunkt.

 

[kopur]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Nej nu får du ge dig. Jag säger att jag aldrig hört någon ifrågasätta någon annans val att inte skaffa barn, annat än att det är något jag bara sett på buke. Jag pratar om min erfarenhet, eller brist på beroende på hur man vill se det.

Fräckt och fult att förutsätta att jag skulle ljuga om det i syfte att klanka ner på någon i en diskussion, och dessutom skapar du halmdockeargument, lågt kopur, lågt.

Jag förutsätter inte att du ljuger, jag reagerar på detta uttalande:

Ibland känns det som de som är frivilligt barnfria, känner sig mer provocerande än att andra känner sig provocerade av det.

 

[pluskvamperfekt]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

KL
Från Anderssons artikel:
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/framling-pa-moderskeppet/
"Även sagorna lyder emellertid under naturens lagar fast i kulturell skepnad. Berättelserna överlever för att de skapar den känsla av mening som inte finns, för att de fyller en funktion och tilltalar tillräckligt många. Men inte alla. Somliga ger kontraorder och accepterar inte genernas exploatering av människans oro, deras manipulationer av vårt signalkänsliga medvetande, deras finter, trick och knep för att ta sig vidare mot evigheten genom att använda bebis- hull, stora ögon och värnlösheten i en oskyddad ny varelse.

Generna skapar, för att sedan utnyttja, människans längtan efter att få slippa sig själva och gå upp i någon annan, att få till synes äga och ägna sig åt en beroende varelse. En del vägrar ge efter för detta genernas mixtrande med oss, det som får oss att lida av och frukta ensamheten så mycket att vi intalar oss att med ett barn blir vi aldrig mer ensamma.

Men avkomman lämnar en, det är det sorgliga om man trodde något annat, den lämnar för att skapa ny avkomma, en ny av generna skapad och använd människomaskin för att de ska kunna ta sig vidare mot evigt liv för egen del. Oss struntar de i. Oss kastar de oblitt i en grav medan de själva seglar bort mot nya spännande äventyr. Liv, liv, mera liv. Det är inte vi som längtar efter barn, det är generna som längtar efter en ny farkost att driva framåt över oceanerna. Allt för att deras liv ska upprätthållas. Till vilken nytta? Ingen alls. Till vilket syfte? Inte något som helst. Liv handlar inte om nytta och syfte.

Men om människan härmed verkar ha degraderats finns tröst att få. Som de enda djuren på Jorden, skriver Dawkins, kan vi vända oss mot våra skapare generna. ”We, alone on earth, can rebel against the tyranny of the selfish replicators.”

Jisses. Ja denna tanke har jag tänkt. Detta om att vara kidnappad av gener och biologi. Underbyggd och beskyddad och förklarad i annan form under årtusenden. Sägner och sagor och senare vetenskap.
För övrigt välskriven artikel. Tar upp det mångfacetterade kring frågan.