Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

[GotAsecret]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Nu har jag inte läst tråden...men är det någon som fått det omvänt, typ så här:
"Men det är ju BRA att du inte skaffar barn, för det skulle du ju ALDRIG klara av " ?
Det är ju fortfarande upp till MIG att avgöra! Nu är förvisso barn inte aktuellt what so ever, just p.g.a mina problem - men det är likförbaskat ingenting som någon har något att säga till om!

De enda som varit neutrala (d.v.s. inte tjatat åt något håll) är läkare av olika slag.
Det enda de krånglar över är själva steriliseringen som jag väntat/hoppats på sedan jag var 23.
Kanske får ta en sväng och tjata lite så det blir av...

För övrigt är det bannemig ingen som har någon som helst rättighet att döma någon efter de val man gör i livet! Morr.

 

[Mia_R]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Det vore intressant att veta om det är vanligare (rent statistiskt) idag att människor väljer att leva sina liv utan barn, eller om det är ungefär detsamma som tidigare? Jag menar, idag ÄR vi väl ändå öppnare för alla tänkbara livsstilar och folk gör lite som dom vill med sina liv utan att bli fördömda och utstötta?? Hoppas jag!

Jag har ingen statistik men jag tror det är betydligt vanligare nu än när vi var små, för att inte tala om våra föräldras generation! Nu när det finns så många alternativa preventivmedel och möjlighet att göra abort + kvinnor kan försörja sig själva är det enklare att välja bort barn än vad det var för 50 år sedan. Att åldern för förstföderskor stiger finns det gott om statisktik som pekar på, jag tror det är väldigt mycket vanligare att en kvinna är över 30 än under 20 numera och det tror jag beror på att kvinnor väljer att bli gravida istället för att de blir det som en konsekvens av sex.

 

[norpan]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag lever i ett förhållande där jag tidigt informerade honom om att det inte blir några barn med mig. Har frågat honom hur han känner inför min sterilisering, han säger varken bu eller bä. Vet att han kan tänka sig barn, men det blir iaf inte med mig. Har fått många pikar (mestadels från hans bekanta) att jag bara tänker på mig själv som inte vill skaffa barn.
Operationen gjorde jag för min egen skull, för mig innebär det frihet.

 

[MidnightSoul]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Hur kommer det sig egentligen att folk ska pika angående detta. Fattar verkligen inte. Vänder man på det blir det ju likadant där. Om han skulle bestämma sig för att göra dig gravid så skulle det egentligen vara han som bara tänker på sig själv. Men på något underligt viss så är det socialt godkänt.

Ursäkta om jag använder din situation som exempel nu.

 

[Modest]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Enligt hans bekanta är det ju då ok att skaffa barn mot sin vilja.
Inte så najs värderingar.

 

[Hedinn]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Har fått många pikar (mestadels från hans bekanta) att jag bara tänker på mig själv som inte vill skaffa barn.

Alltså, jag fattar inte sånt. Alls. Vem menar folk att man borde tänka på? Det är väl ändå enbart för sin egen skulle man ska skaffa barn, nåt annat vore ju idiotiskt!

 

[Centaur]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Absolut, det är lika illa!

Att inte folk kan sköta sitt.....

 

[Centaur]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag blev kallad det.. Av en äldre kvinna som va barnfri. Hon målade även upp att jag inte va mogen, jag va ju bara barnet själv (25 år). Sen att min sambo va oansvarig och jag skulle få göra allt själv. Jag skulle gå upp i vikt och förfalla som alla andra tragiska morsor.. Ja jag kan fortsätta... Jag bröt med henne efter den attacken.. Min sambo är en fantastisk pappa för övrigt som absolut tar sin del av ansvaret och mer därtill!

Även när jag va gravid med nr två kom en ung tjej och ifrågasatte mitt val. Hon va inte lika grym men hon dumförklarade mej absolut. För henne fanns inte barn på kartan någonsin.
Jag svarade nog något med att det är svårt att säga det när man är 20 men är det hennes vilja med livet så är det kanonbra.
Jag struntar helt i vem som tänker ha eller inte ha barn. Jag beundrar de som vet tidigt vad de vill. Jag skulle heller aldrig komma och pika den som ändrar sej.

Otroligt hur okänsliga och elaka folk kan vara.

För mig har en graviditet varit en mardröm, så jag är nöjd nu som jag vet att jag inte kan få barn. Och jag måste medge att min första tanke när någon säger att hon är gravid är "ohnej, stackars dig" för det är hur jag skulle känna. Men det säger jag såklart inte högt när min vän strålar av glädje! Då säger jag "Åh vad roligt!" och visar vänligt intresse, jag ser ju att det är något som är viktigt och väldigt fint för henne.

Man måste inte påtvinga andra sin åsikt hela tiden, och det gäller åt båda håll!

 

[sthu]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Ja, vi har pratat om det rätt mycket. Och både han och jag är rörande överens om att det är min kropp (och hur man än vänder och vrider på det är det ju ändå jag som får bära och föda barnet, det kommer man inte ifrån). Jag vill inte ha några barn, varken för hans eller någon annans skull.
Han respekterar mitt beslut och kommer inte tvinga mig att skaffa några barn. Vårt största problem ligger i hur man fortsätter med en sån stor "spricka" mellan sig, det finns ju inget mellanting.. Det är det som river i själen just nu, även om det inte är ett problem just i dagsläget. Vill ju inte att det ska ta slut för något sånt.

Jag är nyss fyllda 25, så sterilisering har inte varit ett alternativ tidigare. Kopparspiralen sitter där den sitter ett par år till, sen ska jag ta tag i hela steriliseringscirkusen tänkte jag.


Det här åt andra hållet, med folk som verkar stressade att skaffa barn innan en viss ålder. Har en kompis som blev så deprimerad när han inte hade en flickvän att skaffa barn med när han var 23 att han tänkte begå självmord.
Den stressen.. Usch, det måste vara bra mycket värre än när flyktiga bekanta påpekar att man borde skaffa barn bara för man varit tillsammans i snart 10 år!

 

[lady_mike]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

En graviditet är en mardröm. Och jag tänker oxå "stackars dej" varje gång jag ser en gravid eller när någon berättar att de väntar smått

Jag råder folk att inte fråga mej innan de skaffar barn hur jag upplevde det för då vill de nog inte ha barn sen.
Men ungarna tycker jag ju om och hade gärna haft nån till om det inte vore för att man måste vara gravid.

Men i slutändan handlar det om respekt. Alla måste respektera andras val att leva.

 

[Badger]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag är 25 år, har en relation sedan 8 år tillbaka med en härligt snäll kille. Vi är förlovade och har pratat om att gifta oss. Det är bara en sak som står "i vägen": jag vill inte ha barn. Han vill (inte nu, men sen).
Dessutom har jag en svärmor som längtar efter barnbarn, hon har tjatat på oss i flera år om att vi ska skaffa barn (hon är bara 50).

Undrans hur psykologin går egentligen, men jag kan inte låta bli att ha en känsla av att tjat, just tjat -inte en vänlig fråga (från annan än partnern möjligen) minskar chansen/risken att offret (för tjatet) skaffar barn snarare än ökar den. Så de kunde lika gärna hålla klaffen. (Frågan är hur man skulle kunna framställa det utan att säga kanske.)

Däremot ska jag erkänna att jag ofta är intresserad av varför folk valt bort barn, av ren nyfikenhet. Lite som för att samla egna argument kan man säga. Men jag har faktiskt aldrig frågat någon rakt ut, det slog mig nu

Nu har jag barn, men sent. När jag tänkte över barn så tänkte jag aldrig -välja bort och argument. Jag tänkte snarare -mitt normaltillstånd är utan barn (uppenbarligen, jag hade ju inga) vad ska till för att jag ska förändra det normaltillståndet till ett liv med barn?

 

[norpan]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

+Mulberry

Vet inte ifall jag umgås i en väldigt konservativ krets, för det är min verklighet att kvinnor förväntas vilja ha barn och ska dessutom ta största ansvaret för dem. Har dessutom jobbat inom hemtjänsten många år och att försöka förklara att man inte vill ha barn för någon 70+ are är väldigt svårt.

Vissa här påstår sig aldrig varit under förökningspress, för mig låter det helt osannolikt. Jag har accepterat att folk tror att det är något allvarligt fel på mig pga mitt ställningstagande, vissa tror tom att jag hatar barn (vilket jag inte gör) och de som inte tar avstånd försöker vända ut och in på sig själva för att få mig att ändra mig. Tack och lov har jag mina närmsta vänner som känner mig och respekterar vad jag vill och den jag är.

Till dem som envist menar att jag en vacker dag vaknar upp och känner för att skaffa barn brukar jag svara:

-Eller så kanske jag plötsligt vaknar upp och vill äta bajs, man vet aldrig...

Önskar att verkligheten vore lika vis som buke

 

[MidnightSoul]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Tycker samhället över lag verkar förvänta sig att kvinnor ska vilja ha barn.

Dom äldre har tjatat på mig, dock så upplever jag att folk i min egen ålder inte har samma förväntningar. Iaf inte bland mina egna vänner, där är det tillochmed några till som inte vill ha barn. Dock har ju en vän till mig fått höra av svärmor sin att hon och sambon borde gå isär för hon vill allt ha barnbarn.

 

[Badger]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Alla här pratar om vuxen ålder, hur var det med pressen mellan 7 och 16 (passa lille Putte så lär du dig för framtiden)? (Senare har man ju mer sofistikerat försvar)

 

[kamomillo]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

*knapplån*

Jag har nog inte brytt mej ett dugg om folk vill ha barn eller inte. Har nog inte ställt frågan till någon heller...
Men en reflektion är att i min "hästvärld" är det 6 barnlösa, 2 som inte kan få barn, men som inte tycker att det är katastrof, dom andra har aktivt valt bort barn. 2 av tjejerna är verkligen dunderegoister... Ser bara till sig själv, och sitt eget mående. Så att välja bort barn är säkert väl genomtänkt.

I min "hundvärld" är det endast en som valt bort barn, Mest pga sjukdom.
Och i min "dagisfrökenvärld" är det 5 par som inte fått barn "plättlätt" 3 har adopterat, en fick hjälp av sjukvården och fick tvillingar, och en som accepterat sin barnlöshet.

Det känns som om livsstil styr barnlängtan lite?
Förövrigt så är det väl skönt att vi oftast har valet? vill vi ha barn? eller väljer vi bort det? Jag kan tycka syynd om de av mina vänner som fått kämpa så hårt för sina barn, men jag tycker samtidigt synd om de som ofrivilligt blir gravida, och tvingas till ett svårt beslut.
Jag kan också tycka synd om de "mor och farföräldrar" som inte får de efterlängtade barnbarn... Har själv barnbarn som är otroligt viktiga för mej, men jag skulle nog inte ha tjatat om dom, om föräldrarna inte velat ha barn...

De här är inte plättlätt, enklast är nog att sköta sig själv, och skita i hur andra väljer. Att barn är meningen med livet för mej, betyder inte att andra inte kan vara lika lycklig utan barn.

* Jenny *

 

[Dandylinn]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag håller med...fast jag blir fortfarande utsatt för det..

Eftersom att min bror är myycket äldre än mig och vi inte har samma pappa så var vi aldrig de där "riktiga" syskonen som umgicks osv och idag har vi sporadisk kontakt. Pga det så är det då självklart att jag ska "lära" mig då på andras småbarn för att jag inte hade något syskon som var yngre än mig/inte har lärt mig eller att det inte är naturligt för mig för att jag inte hade syskon att umgås med på samma sätt som andra

Såfort sambons syskonbarn tex är i närheten så är det altså ett uuutmärkt tillfälle för mig att passa på att lära mig..när hela kroppen skriker neeej..varför ska det vara så viktigt att lära sig på andras barn?
Och vaddå lära sig brukar jag tänka..så jäkla förbannat svårt kan det inte vara att man inte kan få lära sig själv alternativt ta hjälp om man vill ha hjälp. Barn har liksom funnits lika länge som människans existens..och ja, man fixade det då också. Bara den saken äcklar mig ibland, att allt kring barn ska vara så fruktansvärt uppförstorat och speciellt..alla mammor är som att de är de första mammorna i världen, eh?

Jag kan absolut vara i samma rum och umgås någorlunda med dem..men altså, nej jag vill inte lära mig sköta barn utan jag anser att det är en förälders uppgift och jag är ingen förälder och allra minst vill jag automatiskt klassas som barnpassare bara för att jag råkar befinna mig i samma rum. Och ibland får man höra "meen ser du inte att h*n vill att du lyfter upp h*n???" Man får inte ens umgås som man vill..men jag tycker det funkar utmärkt att umgås med barn utan att lyfta, bära och prata bäbisspråk med (brukar tänka att man behöver inte bete sig som om de vore totalt handikappade jämt).

Jag tycker det är skitjobbigt, för jag ska antas tycka barn är det bästa som finns och det är konstigt när jag inte blir helt salig..och är skiträdd för att förolämpa dels föräldrarna men faktiskt barnen också..så jag försöker i den mån det går, men bekväm är jag inte för fem öre..att fejka kan liksom aldrig bli bekvämt.

Jag tror lite så också, att många älskar sina barn men hatar andras..så jag förstår verkligen inte grejen med att jag eller andra måste hålla på med andras barn.

Alla gillar inte katter eller hundar osv..skulle kännas rätt absurt att kasta upp en hund i knät på nån som tycker hundar är obehagliga eller rentav bara inte vill ha dem klättrandes på en.
Eller för egen del..att jag ska kräva att alla ska lära sig sköta hästen..men å andra sidan så varför inte? Skulle vara rätt praktiskt

 

[Hedinn]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Klart vi måste kasta upp katter och hundar i deras knän, de måste ju lära sig OM de ändrar sig en dag och får för sig att skaffa hund eller katt själv!

 

[Dandylinn]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Hm, ja nu har jag inte hund eller katt, men häst har jag.

Kanske ska jag börja kräva att de ska lära sig sköta honom och kräva att de måste ge honom uppmärksamhet och gulligulla..annars kanske han känner sig förolämpad och det är precis som du säger..en dag kanske de vill ha häst och då måste de ju givetvis lära sig!!


Det värsta, absolut värsta jag vet är..gulligull " meeen lilla gumman/gubben, vem ska byta blöjjan på dig idag då" och så givetvis säger barnet att jag ska..neeej tack!
Reaktionen är givetvis totalchockad förälder, som dessutom ser startberedd ut till att vilja kasta sig över barnet i förväg för att trösta det för att barnet måste givetvis ha tagit det som en förolämpning..och med piken "men så hemskt är det inte och det är ju bra du kan träna"..jo visst..men torka bajs kan aldrig ses som ett nöje och är det ett absolut måste så är det, men det är inte heller någon rocket science direkt..

 

[Björk]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Personligen har jag fått uppfattningen att jag som valt bort barn ändå verkar komma lindrigt undan jämfört mot dem som väljer att "bara" skaffa ett barn?
Då handlar det iaf om en person som har erfarenhet av att vara förälder och utifrån den erfarenheten avstår flera barn. Dvs man vet mycket väl vad man tackar nej till.
DET verkar barnvurmarna anse än mer obehagligt.

hahaha, ja, du kan ju avfärdas och ursäktas med att du inte förstååååååår det underbara med egna barn. Ungefär som 18åringen; "lilla gumman"....
Den som HAR ett barn har ju liksom INSETT det underbara och väljer ÄNDÅ bort det! *ironi*

 

[Björk]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Är det inte till och med så att i ett välfungerande och jämställt välfärdssamhälle är det fler som väljer att inte skaffa barn? Ju osäkrare leverne desto fler barn.

Det stämmer ju helt klart med i-land kontra u-land. Mycket förenklat kan man ju säga att de som behöver barn som kan försörja dem när de blir för gamla för att arbeta själva; de skaffar barn; ofta många i och med att man inte ens vet hur många som överlever till vuxen ålder. De som inte behöver barn för sin egen överlevnads skull skaffar dem av andra skäl; därmed blir det färre barn.

Så syns också skillnader i befolkningspyramiderna i fattiga kontra rika länder.