Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

[DarkInNight]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag förstår inte varför jag förväntas tycka att bebisar är söta och gulliga och luktar gott? Mina egna barn sniffade jag på konstant och på missbrukarvis, men andras barn? NO! Klappa gravida på magen och skrocka - NO!

Jag har inte heller förstått det där med att bebisar ska vara något extra ordinärt söta?
Kattungar är söta.

Jag har aldrig gillat andras barn , däremot har jag alltid vetat att jag ville ha egna.

 

[moiran]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Men VAD är det som är så infekterat?
För min egen del är det samma sak som för dig, även om det lugnat sig de senaste åren, och jag är snart, om inte redan, förbi barnafödande ålder. Dvs det som gör det infekterat för mig är känslan av att mina egna erfarenheter av livet, tankar, känslor inte är relevanta. Framförallt är det bara som jag fått för mig, då jag inte vet vad jag missar.

För min del är jag i mångt och mycket less på att behöva försvara mitt ställningstagande. Att utgångspunkten "alltid" måste vara att jag är ett ufo som tagit ett oupplyst och omoget beslut.

Jag hade blivit lika provocerad om jag varje gång jag blev tillfrågad var jag bor skulle bli bemött med förskräckta ansikten och motfrågor i stil med "I SKÖVDE?? Det finns ju flera städer i Sverige med mycket bättre utbud! Jag bor i Götet och har tjugosju restauranger inom 5 minuters avstånd med vagnen, det borde du också vilja ha!?", "Du flyttar nog in till storstan sen när du blir äldre ska du se." eller bara helt enkelt "Där kan man väl inte bo? "

Jag skiiiiiiiter i att Skövde har en massa nackdelar som inte London har. Jag skiter i att väldigt många fler personer har valt att bosätta sig i Calcutta än i Skövde och aldrig skulle vilja byta. Jag skiter i att det finns folk hatar, hatat eller kommer hata Skövde. Jag skiter i att det finns folk som bor i Skövde och som inte vill annat än att flytta därifrån men saknar möjligheterna. Jag kan motivera varför jag valt att bo här om någon skulle vara nyfiken, det stör mig inte. Men jag vill inte behöva försvara staden Skövde, behöva intyga att jag vet vad livet i storstan kan erbjuda mig eller få konstaterat att jag prioriterar fel saker i livet om jag trivs med att bo här.

Helt kort: Jag blir provocerad av att folk försöker skriva mig på näsan när det kommer till mina egna livsprioriteringar. Sannolikheten att jag kommer skaffa barn för att kollegans partner tycker det är underbart och att alla borde skaffa är... inte jättestor. Så varför?

 

[Lena Furberg]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Ja, jag har barn? Och? Jag har aldrig....aldrig haft den diskussionen med någon, jag har aldrig med mina öron hört någon ifrågasätta någon annans val att inte ha barn - det är bara här på buke jag sett den debatten. Jag lovar, jag har aldrig hört någon ifrågasätta sån sak. Då har jag ändå en syster som gjort valet att inte skaffa sig barn. Däremot har jag hört många så kallade oombedda ursäkter och förklaringar till varför vissa valt att vara barnfria.

Jag måste instämma! Eftersom jag själv inte fick barn förrän vid 43 och därmed gått genom praktiskt taget hela min fertila ålder som frivilligt utan barn, borde jag ju bombarderats med propaganda i decennier! Men - jag tror inte någon enda person någonsin ifrågasatt eller velat diskutera mitt val. Den enda gången jag hörde något överhuvudtaget, var via min mamma, som vid en sjukhusvistelse träffade en sköterska som var skolkamrat med mig, och som sa att det var tragiskt att mammas dotter inte fick några barn.

Däremot höjdes x antal ögonbryn när jag var gravid vid 43 - jag fick ofta höra hur komiskt det var att jag gick där med stor mage medan "deras" barn redan var vuxna och utflugna och de var "fria" igen.

Jag tvivlar nu inte alls på att propaganda förekommer, det måste det ju göra efter allt jag läser här, men själv var jag definitivt förskonad. Och själv skulle jag aldrig någonsin propagera heller. Lika lite som jag skulle propsa på att folk bör skaffa hund.

 

[Niceperson]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Nej, fast när man läser dessa trådar, blir man lite förvånad över vad vissa av de som är frivilligt barnlösa egentligen tror är anledningarna till att andra vill ha barn. Det verkar ibland finnas en ganska ömsesidig oförståelse....

Varför kan man inte istället bara lugna sig i beskedet att var och en tar beslut om sitt eget liv och får ta konsekvenserna av det, helt oavsett anledningar till beslutet?

Varje val man gör innebär ju att man samtidigt väljer bort någonting annat och det är väl dom konsekvenserna du menar, antar jag.

Men inte skulle jag anklaga mig själv och tycka att "det här är mitt fel" om ett val visade sig vara "felaktigt". I så fall så skulle man ju inte våga ta några egna beslut.

Det är ju alltid så att människor försöker påverka en. Det finns alltid någon som vill lära en någonting, övertyga en om att köpa en pryl, övertala en om att rösta eller hålla med om en viss version av vad som är rätt, sant eller vackert. Från det att man slår upp ögonen på morgonen till att man somnar på kvällen så utsätts man för en oändlig ström av försök till övertalning och påverkan.

 

[sjoberga]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Det är ju alltid så att människor försöker påverka en. Det finns alltid någon som vill lära en någonting, övertyga en om att köpa en pryl, övertala en om att rösta eller hålla med om en viss version av vad som är rätt, sant eller vackert. Från det att man slår upp ögonen på morgonen till att man somnar på kvällen så utsätts man för en oändlig ström av försök till övertalning och påverkan.

Ja, så är det väl. Fast då är det i frågor då den övertalande har ett intresse av att valet blir på ett visst sätt, och det finns ju olika sätt för exempelvis en säljare att bete sig. Jag tycker bara att man borde vara lugn i att den som fattar beslutet i sitt liv gör det på ett bra sätt utifrån vad denne vill, och att det jag har att tillföra liksom kanske är helt irrelevant.

 

[No1]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Ja, de flesta som skaffar sig barn ju det frivilligt då också förstås.

Jag är en väldigt osentimental person i mitt förhållande till bebisar. Mina barn är nästan vuxna, jag har inget behov av att gulla med andras bebisar, än mindre med andras barnbarn. Jag förstår inte varför jag förväntas tycka att bebisar är söta och gulliga och luktar gott? Mina egna barn sniffade jag på konstant och på missbrukarvis, men andras barn? NO! Klappa gravida på magen och skrocka - NO!

Är du då kanske personen som tvångsmässigt måste tala bebisspråk med okända småbarn som du exempelvis råkar dela hiss med?

Jag hamnar alltid i fokuserat studieläge när jag hamnar med okända människor på liten yta (ex hiss) där en vuxen (oftast en äldre kvinna) börjar gullegullegulla med någons okända småglin.
Alla tittat på ungen som blir gullegullegullad medan jag stirrar på den vuxna som pratar bebisspråk med den okända ungen.

Mycket fascinerande och helt främmande beteende för egen del, både grejen i sig och att tala bebisspråk? Vilken vuxen normalbegåvad människa talar bebisspråk och varför?

 

[Niceperson]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jo, säkert! I själva verket så sitter du bara och väntar på "katastrofen"!

 

[honung]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Är du då kanske personen som tvångsmässigt måste tala bebisspråk med okända småbarn som du exempelvis råkar dela hiss med?

Vad i hela friden av mitt inlägg får dig att tro det? (jamen vad fan, nu borde jag lägga ner det här buke för gott känns det som. Tröstlöst! Hur übertydlig ska man behöva vara?)

 

[No1]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Vad i hela friden av mitt inlägg får dig att tro det?

Jag skrev TROR och så petade jag även dit en ->

Dvs vad är det som får dig att tro att jag verkligen tror det.

Jag SKOJADE Honung! Sug på den lite så kanske du inser det alldeles av dig själv

 

[honung]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Ren förolämpning, jag är inget socialt freak. Även om du la till en smiley - sån petas ofta och gärna in för att urskulda plumpheter.

 

[Teilani]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Apropå hiss...

Man känner sig som ett mycket stort bihang när man går omkring med en baby på magen kan jag säga. Och förväntas svara på om man ammar, om han sover och bajsar ordentligt till helt okända människor. Fascinerande minst sagt

 

[No1]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Ren förolämpning, jag är inget socialt freak. Även om du la till en smiley - sån petas ofta och gärna in för att urskulda plumpheter.

Inget jag någonsin behövt använda mig av - men - benämningen socialt freak känns ändock rätt tam. Jag skulle vilja etikettera dem med något vassare. Känner mig fantasilös, återkom om du har något bättre.

 

[escodobe]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Det verkar bero på vilka kretsar man rör sig i. Förfrågningar om varför jag inte skaffar barn har gått i vågor. Allra värst var det när jag var lite över tjugo och köpte hus på landet. Då tisslades och frågades så jag blev tokig. Det gick knappt att avstå alkohol på en fest utan att det spekulerades...

När jag pluggade på universitetet några år senare så var det bara folk på mina extraknäck inom vården som frågade, aldrig någon klasskompis.

 

[No1]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Apropå hiss...

Man känner sig som ett mycket stort bihang när man går omkring med en baby på magen kan jag säga. Och förväntas svara på om man ammar, om han sover och bajsar ordentligt till helt okända människor. Fascinerande minst sagt

Att människor ska vara så förbannat in-under-skinnet-nyfikna. Herregud, varför vill de veta det?!
Tur att jag avstår barn, jag hade hamnat på anstalt.

 

[MidnightSoul]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Du kanske får, förutom att flytta hit, se till att röra dig i de kretsar som min observation gäller. Unga ingenjörer som fått sina första 1 eller 2 barn.

Brukar ha sina fördelar. Mest troligast skulle jag behöva träffa en kar som jag faktiskt skulle kunna tänka mig skaffa barn med för att ens ha en åtanke på att ändra mina tankar om att skaffa ett eller flera barn.

Dom få jag har träffat hittills har haft sån panik på att skaffa barn har mest fått mig att undra om dom vill vara med mig eller om dom är ute efter någon som kan föda fram deras avkomma. Vilket för mig inte är särskilt tändande på att inleda en relation när snack om giftermål och barninförskaffande tillsammans kommer på loppet av mindre än en halv vecka..

 

[Ray]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag ångrar hellre att jag inte skaffade barn än att ångra att jag skaffade barn.

Ja det måste vara hemskt när det händer !
Det är kanske därför jag inte vill ha fler?

Men vis av att ha varit anti bäbisar hela mitt liv och hatat varje minut sim gravid - så har jag aldrig ångrat mitt barn. Det är lite det som är grejen, tror det ska mycket till innan man gör det. Jag älskade min bäbis men har ingen lust att gulla med andra. Hade jag fått barn igen så hade jag älskat det barnet även om jag inte vill ha det just nu.
Lite tror jag att om man får barn ser naturen till att man älskar barnet och tycker att livet inte hade varit värt att leva utan. Och då glömmer man lätt att om man inte har barn så är det inte alla som saknar det- precis som att jag som är ensambarn aldrig saknat syskon . Hade jag haft syskon hade jag säkert trott att man blir olycklig utan ...

Lycka har inte med det att göra. Man kan vara lycklig både med och utan barn. Man kan vara olycklig med och utan barn. MSN kan ersätta ordet barn med partner, häst, hund eller sportbil .

 

[Mia_R]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

*kl*

Jag har varit rätt förskonad i vuxen ålder men både sett och hört andra utsättas för påtryckningar. Jag fick mer än nog av ungar alla de gånger jag tvingades sitta barnvakt åt mina kusiner och det vaccinerade mig för all framtid.

Jag har syskonbarn, men de gillar jag för att de är just mina syskonbarn, i övrigt så är jag väldigt nollställd till vänners och resten av världens ungar. Jag är helt ointresserad av att titta i barnvagnar eller hålla i en unge. Jag bryr mig inte när jag läser om barn som dött då de är helt okända för mig. Jag kan förstå vilken fruktansvärd sorg det är för anhöriga, men det berör mig inte då det inte är några jag känner.

En kollega hade inte vett att lägga ner utan tjatade ständigt och jämt på mig, jag kunde inte ens titta på en unge utan att kommentarerna började hagla och att jag sa ifrån hjälpte aldrig. Till sist ljög jag och sa att jag inte kunde få några och först då fick jag vara ifred.

 

[lady_mike]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Jag som har ett adopterat syskon, har i hela mitt liv då och då fått frågan om jag inte har några riktiga syskon.

Det finns så många små tecken på att gener är allt som räknas.

Jag har inget adopterat syskon. Men en ingift syster. Så jag och min bio bror räknas som en egen enhet i vår familj. Syrran får ofta höra att hon är min och K:s styvsyster.

Jag blir skitsur när jag får höra det. Hon har varit min syster sen jag va 3 år. Jag minns knappt livet innan henne och sen så kände vi ju henne redan innan hon blev min syster. Hon är min bästa vän och en fantastisk syster. När hon fick barn i våras grät jag av lycka.. Jag blev ju moster. Och folk runtom reagerar "ja men ingen riktig moster väl"?

I mitt hjärta finns det inget plast eller oäkta över min fina systerdotter och över hur mkt jag älskar henne.. Jag kan ärlig säga att får min bror barn kommer jag inte älska det barnet mer. Villkorslöst och 100% men inte mer än syrrans barn..

 

[kopur]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Och av någon orsak tycks känslan att vilja ha barn vara godkänd utan att ifrågasättas jmf känslan att inte vilja ha dito.
Jag tycker att jag får ganska klara besked från de som inte vill ha barn. Det kan handla om vad de vill eller inte vill med livet, och med ganska tydliga exempel. Jag tycker att övertalningarna till att någon ska vilja skaffa barn är rätt svävande, och mest känsloförankrade i något abstrakt om chansen att ångra sig, bli ensam.
Är det ens möjligt att få tydliga, enkla och framförallt objektiva svar på varför en människa ska bli förälder?

Det här var intressant! Hur ofta ifrågasätts folks beslut att skaffa barn? Inte särskilt ofta vad det verkar… Ändå är det ju ett beslut som faktiskt väldigt konkret "drabbar" andra människor än dem som fattat beslutet - barnen har ju aldrig någon möjlighet att välja. Men att välja bort barn "drabbar" ju ingen annan än den som fattat beslutet - och borde ju därför i högsta grad få vara vars och ens ensak… Ändå verkar det vara precis tvärt om...

 

[kopur]

Sv: Varför är det så provocerande att inte vilja ha barn?

Ja, jag har barn? Och? Jag har aldrig....aldrig haft den diskussionen med någon, jag har aldrig med mina öron hört någon ifrågasätta någon annans val att inte ha barn - det är bara här på buke jag sett den debatten.

Nej, men du utgår helt frankt ifrån att de som är i situationen och upplever problemet hittat på det själva i sin egen hjärna?! Ganska okänsligt uttalande, om du frågar mig…