Och jag förstår din vän. Jag har själv avslutat en relation på grund av hur denne valde att hantera sin depression. Jag ville vara sambo och flickvän, men slutade som mamma, sjuksköterska och sambo. Långt ifrån hållbart i en relation och drog även ner mig själv i skiten. Fullständigt destruktivt.
Fast om detta vet vi väl just ingenting om hur det hanterades i det här fallet. Det kan absolut vara svårt för båda parter i en relation när en drabbas av depression eller annan sjukdom, men väldigt olika hur väl man hanterar det från båda håll, och även av olika anledningar.
I övrigt tycker jag att det har skrivits kloka inlägg i tråden och tycker inte att flera av dem förringar det faktum att det uppenbarligen har funnits svåra motgångar. Ingen människa går genom livet utan motgångar och för en del personer och i vissa situationer är livet svårare än för andra, och det kan ses som orättvist, men den springande punkten är - utan att mena att låta förskräckligt klämkäck - oavsett hur man kan kämpa sig vidare och i vilken mån man har möjlighet att påverka situationen - med hjälp om så behövs! Vilket jag uppfattar många gånger och i många trådar skrivs av omtanke och för att komma med nya inputs, inte för att håna eller förringa sjukdom och svåra motgångar, utan för att se möjligheter och glädjeämnen nog att komma vidare - ändå.
Jag känner dig bara härifrån @Wille men jag uppfattar ibland glimtar i dina inlägg att det finns mer positiva stunder och absolut saker du har åstadkommit i ditt liv. Jag kan inte känna dina känslor och vet alls inte om jag kan påverka dig att se det jag uppfattar utefter vad du delar med dig av här, men vill i alla fall påpeka att du i mina ögon utifrån inte alls ses som en inkapabel person, även om du uppenbarligen har en tuff tid bakom dig. Ingen kan tyvärr säga att det är enkelt och det går inte att jämföra upplevelser av motgångar rakt av med varandra, men det jag ser här är att många delar erfarenheter av motgångar i olika skeenden och delar med sig av hur det kan vara möjligt att, om så med små steg i början, kunna komma vidare i en riktning man önskar. För att det absolut kan vara just det: möjligt.