Valp 2022

[Sofie.S]

Är fortsatt glad åt hur lätt Lily är. Inga problem med ensamhetsträningen, hon tuggar fortfarande inte på inredning (har försökt smaka på en bänk bara, men då har jag frågat vad hon pysslar med vilket fått henne att sluta direkt).

Hon tyckte förut att andra hundar ute var jättejättekonstiga, vilket jag kan förstå då hon bara sett salukis innan hon kom till mig. Nu efter att ha fått hälsa på två hundkompisar i området (en JRT och en pudel) och fått stå och titta på alla andra hundar hon ser så är det inga konstigheter längre. Hon kan titta en del, precis som hon tittar på allt som rör sig, men hon blir inte orolig eller så och när vi mötte hund i skogen igår gick det fint att kalla in henne genom att helt enkelt ropa, vara lite rolig och gå åt andra hållet. Nästa grej ute blir att lära in kommando för att fortsätta gå framåt, vilket jag tycker är otroligt användbart vid just hundmöten och liknande.

Hanteringen går utmärkt, hon växer fint, hon är gosig och sover hela nätterna och så länge jag kommer ihåg att ta ut henne nååågot oftare än de vuxna så händer inga olyckor inomhus. Hon sover med och på de vuxna, mognar dag för dag i sitt beteende och jag är så glad att jag har de vuxnas hjälp med henne.

Utöver det har hon verkligen börjat springa på rejält när hon är lös ute med Ebrah. Tidigare var hon lite tveksam, men genom att ge Ebrah en oemotståndlig leksak (kaninskinn med pip) så gick det att bryta Ebrahs fokus på att leka med Lily och då började Lily ta för sig mer. Nu springer hon, och herregud vilken underbar teknik hon har när hon tar sig fram i terrängen Jag hoppas verkligen att det kommer gå att fortsätta ha sådan lydnad på henne att hon kan vara lös i skogen även som vuxen, för hennes sätt att springa är verkligen något extra. Och SOM jag längtar efter att se henne på lure coursing-fälten...

Och justja, tror inte jag lagt in senaste ståbilden på henne här. Från i måndags:

52cm hög, 12,1kg tung.

Vilka härliga bilder!
Kan du ha dina hundar lösa i skogen eller har de jaktinstinkt?

 

[Red_Chili]

Vilka härliga bilder!
Kan du ha dina hundar lösa i skogen eller har de jaktinstinkt?

De har en otrolig jaktinstinkt Men, Aysu är så otroligt lydig och har så bra impulskontroll att om hon ser något så stannar hon (oavsett om det är vilt, människa eller annat) och då går jag fram och kopplar. Ebrah kan vara lös så länge hon är busig, då lyssnar hon fint och kommer på inkallning även om vilt dyker upp. Så fort jag märker att hon börjar bli trött, att hon funderar på att hitta på något dumt eller så, då kopplar jag henne. Hon går därför sällan lös mer än 1-2 minuter i sträck. Lily är än så länge som Aysu, dvs, håller sig naturligt nära och stannar när något dyker upp. Jag hoppas att hon tänker fortsätta så.

Sedan har jag ju också fördelen av att de inte sticker på doft. Tex har jag sett hur hare skuttat över vägen hemma under tiden som mina hundar varit upptagna med att nosa på något och därmed missat det. När vi sedan går så att vi korsar harens spår, ingen reaktion från hundarna om de inte ser den. Ebrah kan ibland reagera på doft, men inte värre än att det går att bryta.

Utöver det är jag också noga med att inte ha dem lösa annat än mitt på dagen (aldrig i gryning/skymning) och bara i områden där jag vet hur viltet brukar röra sig så att vi kan undvika deras favoritplatser. Hittills har det gått bra

 

[Wakamaker]

Min fina lillkille. Växer som bara den. Jättetrevlig valp! (förutom när han bits och skäller )

 

[mysboll]

Lite avslappningsövningar..

 

[tanten]

Lite avslappningsövningar..

Åh, magen!

 

[Vipp]

Så sugen man blir på valp när man ser alla fina bilder och era uppdateringar

Jag har hamnat lite i ett dilemma. Tiken jag anmälde intresse till gick tyvärr tom, uppfödaren sa att hon troligen kastade valparna för hon var dräktig på första koll men inte röntgen. Jag har kontakt med fler uppfödare som planerar intressanta kullar där tikarna planeras paras under våren/sommaren, dock vet jag inte vilka hanar som planeras användas. Jag vet en uppfödare där valpar kommer födas i mars från väldigt fina föräldrar med utmärkta hälsotester och båda föräldrarna har bph. Vill ju allra helst ha vårvalp. Vi har då tillgång till djurens sommarhagar där valpen kan utforska över stock och sten samt utmärkt att träna kontakt och inkallning. Även närmsta skogarna har inte hunnit blivit igenväxta som dom blir på sommaren. Tänker också att om den föds på våren kan den vara redo för en enklare fjällvandring till hösten som vi planerar att åka på, vilket inte känns optimalt att följa med på om den levereras på sommaren.

Dock har jag fastnat väldigt mycket för en tik som planeras paras och blir hon dräktig leveras valparna i slutet av sommaren, vilket egentligen känns något sent. Men inte säkert att hon blir dräktig eller att jag får en valp. I värsta fall blir det ju då höst/vintervalp vilket jag inte vill ha. Krångligare att göra rumsren och vi har ganska blöta,råa och halkiga vintrar som inte är så roliga. Vill verkligen ha valp detta år, vill inte att nuvarande hund är alltför gammal när valp kommer/under dens första år.

Känns supersvårt. Lutar åt att jag kommer kontakta uppfödaren som får valpar i mars men undrar om jag kommer tänka på om jag valt rätt föräldrar eller inte. Dock verkar rasen överlag väldigt stabil och trevlig, så kanske kvittar vilken kombination jag egentligen väljer då alla jag tittat på har snarlika hälsotester och vissa även bph.

 

[Red_Chili]

Så sugen man blir på valp när man ser alla fina bilder och era uppdateringar

Jag har hamnat lite i ett dilemma. Tiken jag anmälde intresse till gick tyvärr tom, uppfödaren sa att hon troligen kastade valparna för hon var dräktig på första koll men inte röntgen. Jag har kontakt med fler uppfödare som planerar intressanta kullar där tikarna planeras paras under våren/sommaren, dock vet jag inte vilka hanar som planeras användas. Jag vet en uppfödare där valpar kommer födas i mars från väldigt fina föräldrar med utmärkta hälsotester och båda föräldrarna har bph. Vill ju allra helst ha vårvalp. Vi har då tillgång till djurens sommarhagar där valpen kan utforska över stock och sten samt utmärkt att träna kontakt och inkallning. Även närmsta skogarna har inte hunnit blivit igenväxta som dom blir på sommaren. Tänker också att om den föds på våren kan den vara redo för en enklare fjällvandring till hösten som vi planerar att åka på, vilket inte känns optimalt att följa med på om den levereras på sommaren.

Dock har jag fastnat väldigt mycket för en tik som planeras paras och blir hon dräktig leveras valparna i slutet av sommaren, vilket egentligen känns något sent. Men inte säkert att hon blir dräktig eller att jag får en valp. I värsta fall blir det ju då höst/vintervalp vilket jag inte vill ha. Krångligare att göra rumsren och vi har ganska blöta,råa och halkiga vintrar som inte är så roliga. Vill verkligen ha valp detta år, vill inte att nuvarande hund är alltför gammal när valp kommer/under dens första år.

Känns supersvårt. Lutar åt att jag kommer kontakta uppfödaren som får valpar i mars men undrar om jag kommer tänka på om jag valt rätt föräldrar eller inte. Dock verkar rasen överlag väldigt stabil och trevlig, så kanske kvittar vilken kombination jag egentligen väljer då alla jag tittat på har snarlika hälsotester och vissa även bph.

Vad är det som gör att du känner mer för den som ska paras sent jämfört med kullen i mars?

Själv kan jag säga att jag är otroligt glad åt att ha min lilla valp här. Den första kullen jag stod i kö på, där blev det inte tillräckligt många tikvalpar för att jag skulle få en. Sedan ställde jag mig i kö på en där tiken konstant drog ut på löpet. Innan det blev något med den kullen så blev min valp ledig och jag bestämde mig för att ta henne eftersom hon verkade vara fantastisk ändå. Och, den kull som jag skulle ha väntat på annars, den föddes aldrig. Hade jag inte tagit den valp jag har nu så hade jag inte bara gått miste om en helt underbar valp, jag hade också blivit helt utan och fått börja igen med att leta runt.

 

[Vipp]

Vad är det som gör att du känner mer för den som ska paras sent jämfört med kullen i mars?

Själv kan jag säga att jag är otroligt glad åt att ha min lilla valp här. Den första kullen jag stod i kö på, där blev det inte tillräckligt många tikvalpar för att jag skulle få en. Sedan ställde jag mig i kö på en där tiken konstant drog ut på löpet. Innan det blev något med den kullen så blev min valp ledig och jag bestämde mig för att ta henne eftersom hon verkade vara fantastisk ändå. Och, den kull som jag skulle ha väntat på annars, den föddes aldrig. Hade jag inte tagit den valp jag har nu så hade jag inte bara gått miste om en helt underbar valp, jag hade också blivit helt utan och fått börja igen med att leta runt.

Jag tyckte den tiken hade väldigt härlig utstrålning och vänlig blick vad jag sett genom film och bild, även hennes tidigare avkomma verkar riktigt härlig. Tyckte också uppfödaren verkade väldigt trevlig och fick bra kontakt, men har ju inte pratat än med uppfödaren som får kull i mars så inget som säger att hon inte är lika bra.

Jag tror båda kullarna är bra kullar, kanske att den i mars tom är lite bättre eller i alla fall vet mer vad man får då båda föräldrarna har väl utförda hälsotester samt har bph. Pappan har även gjort vallanlagsprov och tävlar mycket i olika grenar.
Tiken som ska ha kull senare har inget bph, men har tidigare kull som kanske kan ge ett hum. Den kullen är dock inte utvärderad ännu varken mentalt eller hälsa.

Men det är lite typiskt mig att övertänka allt och göra saker svårare än vad dom är. Men vill verkligen att denna hund ska bli bra, då nuvarande har lite osäkerheter i sig. Men det verkar vara mer regel än undantag att isländska fårhundar är trygga och sociala. Kanske ska prova att kontakta den som ska ha i mars, presentera mig, fråga mer om föräldrarna/bph protokoll och se vad dom säger

 

[Sleepan]

Jag tyckte den tiken hade väldigt härlig utstrålning och vänlig blick vad jag sett genom film och bild, även hennes tidigare avkomma verkar riktigt härlig. Tyckte också uppfödaren verkade väldigt trevlig och fick bra kontakt, men har ju inte pratat än med uppfödaren som får kull i mars så inget som säger att hon inte är lika bra.

Jag tror båda kullarna är bra kullar, kanske att den i mars tom är lite bättre eller i alla fall vet mer vad man får då båda föräldrarna har väl utförda hälsotester samt har bph. Pappan har även gjort vallanlagsprov och tävlar mycket i olika grenar.
Tiken som ska ha kull senare har inget bph, men har tidigare kull som kanske kan ge ett hum. Den kullen är dock inte utvärderad ännu varken mentalt eller hälsa.

Men det är lite typiskt mig att övertänka allt och göra saker svårare än vad dom är. Men vill verkligen att denna hund ska bli bra, då nuvarande har lite osäkerheter i sig. Men det verkar vara mer regel än undantag att isländska fårhundar är trygga och sociala. Kanske ska prova att kontakta den som ska ha i mars, presentera mig, fråga mer om föräldrarna/bph protokoll och se vad dom säger

Att de gjort bph behöver ju dock inte betyda så mycket, utan frågan är ju hur deras bph ser ut? Har fler i föräldrarnas kull gjort bph? Hur ser de ut?

 

[Vipp]

Att de gjort bph behöver ju dock inte betyda så mycket, utan frågan är ju hur deras bph ser ut? Har fler i föräldrarnas kull gjort bph? Hur ser de ut?

Ingen på pappans sida har gjort bph, han har också en tidigare kull. Tiken vet jag inte då hon är importerad så ser inte hennes släkte på hunddata och det blir hennes första kull, så det får jag ju självklart kolla upp och fråga uppfödaren vid kontakt hur det ser ut. Vad jag har sett så hör det tyvärr inte till vanligheten att man gör bph på isländsk fårhund. Inte alla som röntgar höfter heller om man inte ska avla, så kan vara lite klurigt. Tiken som ska paras senare hade släkte med känd hd status på både föräldrar, syskon, föräldrars syskon, mor och farföräldrar dom flesta med a eller b höfter, tror 1 eller 2 hade c. Därför också jag tyckte den tiken lät så bra.

Går det på nåt sett att de resultat på ett bph som ”utomstående”? Jag ser ju bara att dom har gjort det under fliken tävling, men inte resultatet. Antar att man måste fråga uppfödaren/ägaren om protokoll?

 

[Fruentimber]

Ingen på pappans sida har gjort bph, han har också en tidigare kull. Tiken vet jag inte då hon är importerad så ser inte hennes släkte på hunddata och det blir hennes första kull, så det får jag ju självklart kolla upp och fråga uppfödaren vid kontakt hur det ser ut. Vad jag har sett så hör det tyvärr inte till vanligheten att man gör bph på isländsk fårhund. Inte alla som röntgar höfter heller om man inte ska avla, så kan vara lite klurigt. Tiken som ska paras senare hade släkte med känd hd status på både föräldrar, syskon, föräldrars syskon, mor och farföräldrar dom flesta med a eller b höfter, tror 1 eller 2 hade c. Därför också jag tyckte den tiken lät så bra.

Går det på nåt sett att de resultat på ett bph som ”utomstående”? Jag ser ju bara att dom har gjort det under fliken tävling, men inte resultatet. Antar att man måste fråga uppfödaren/ägaren om protokoll?

Nej, du går in och kollar BPH-resultat under Avelsdata.

 

[Vipp]

Nej, du går in och kollar BPH-resultat under Avelsdata.

Ah, då förstår jag. Tack, då ska jag kolla där istället!

 

[inverterad]

@Vipp gällande kullen i mars, är det trevliga BPH-resultat och hälsoresultat på föräldrarna och släkten? Om inget är utvärderat åt något håll på den andra potentiella kullen i höst så är ju den ett betydligt högre vågspel, både för att du inte vet om det blir nån valp, och för att du vet mycket mindre om hälsa och mentalitet.

 

[Migo]

Vi har styckat vildsvin idag, och Mako fick äta rent bäckenet bland annat. De löjliga små valptänderna rår ju inte på att få loss nån benflisa Han var helt manisk, överlycklig, vild, galen och SLET i sin skatt. Nu är han typ död

Trött valp är söt valp

 

[Vipp]

Nu fick övertänkaren ännu mer att tänka på

Kollade igenom mars kullens bph/mh resultat och tycker att föräldrarna till kullen har bra resultat. Däremot har pappans syskon och mamma inte så bra resultat med bla underlagsrädsla, inte så glad/trygg i person moment, oro för skrammel/överraskningar, några avbrutna moment och inga skott. Hans tidigare avkommor har sisådär resultat, varken bra eller dåliga skulle jag säga. Då har inte alla avkommor och syskon gjort bph/mh heller.
Blir det att chansa tror ni att ta valp härifrån?
Det är ju verkligen superviktigt för mig att nästa hund blir trygg och social.

Tiken som ska paras senare hade tydligen ett bph som jag missat. Överlag tyckte jag det såg bra ut men även hon hade viss underlagsrädsla.

 

[Red_Chili]

. Däremot har pappans syskon och mamma inte så bra resultat med bla underlagsrädsla, inte så glad/trygg i person moment, oro för skrammel/överraskningar, några avbrutna moment och inga skott. Hans tidigare avkommor har sisådär resultat, varken bra eller dåliga skulle jag säga. Då har inte alla avkommor och syskon gjort bph/mh heller.
Blir det att chansa tror ni att ta valp härifrån?
Det är ju verkligen superviktigt för mig att nästa hund blir trygg och social.

Tiken som ska paras senare hade tydligen ett bph som jag missat. Överlag tyckte jag det såg bra ut men även hon hade viss underlagsrädsla.

Jag skulle inte ta från den kullen. Just avbrutna BPH och uteblivet skott är något som får varningslampor att lysa för mig. Underlagsrädsla är inte heller kul och inte heller om de är otrygga med människor, sedan finns det ju flera raser som är ointresserade av främmande, men det är ju en helt annan sak.

Vet inte om du skrivit det någonstans, men vilken ras handlar det om?

Min ras kan ofta se "tråkig" ut på BPH, för de är ofta obrydda om främlingar och leksaker. När jag tittar på BPH för min ras kollar jag därför på just rädslorna. Det är de bitarna som blir relevanta för mig att se. Jag vill ha hundar som accepterar hantering av vem som helst som är hundkunnig och som helt enkelt skiter i vad som händer runtomkring (fram tills det ploppar upp något att jaga då). Det gör att de får helt annat BPH än en ren sällskapshund, men ja... inga rädslor.

 

[Vipp]

Jag skulle inte ta från den kullen. Just avbrutna BPH och uteblivet skott är något som får varningslampor att lysa för mig. Underlagsrädsla är inte heller kul och inte heller om de är otrygga med människor, sedan finns det ju flera raser som är ointresserade av främmande, men det är ju en helt annan sak.

Vet inte om du skrivit det någonstans, men vilken ras handlar det om?

Min ras kan ofta se "tråkig" ut på BPH, för de är ofta obrydda om främlingar och leksaker. När jag tittar på BPH för min ras kollar jag därför på just rädslorna. Det är de bitarna som blir relevanta för mig att se. Jag vill ha hundar som accepterar hantering av vem som helst som är hundkunnig och som helt enkelt skiter i vad som händer runtomkring (fram tills det ploppar upp något att jaga då). Det gör att de får helt annat BPH än en ren sällskapshund, men ja... inga rädslor.

Isländsk Fårhund.

Jag vet ju inte hur mycket jag ska stirra mig blind på bph, ärligt talat ganska okunnig på den delen. Vet ju inte vad som spelar störst roll i hur trygg/social valpen blir, släktet eller socialisering/träning?
Jag har ju träffat en del fårhundar och alla har varit fantastiska och väldigt sociala, så blev lite förvånad över att det var en del som hade otrygghet i möten med människor. Ointresse i människor utanför familjen kan jag ha överseende med, även om det är roligt om den är utåtriktad då jag är ute mycket bland folk, träffar släktingar, är i stallet där det rör sig mycket människor och alla jag träffar regelbundet älskar hundar som gärna klappar/hälsar. Så skulle ju förenkla vardagen om den både är trygg och glad i andra människor

 

[inverterad]

Isländsk Fårhund.

Jag vet ju inte hur mycket jag ska stirra mig blind på bph, ärligt talat ganska okunnig på den delen. Vet ju inte vad som spelar störst roll i hur trygg/social valpen blir, släktet eller socialisering/träning?
Jag har ju träffat en del fårhundar och alla har varit fantastiska och väldigt sociala, så blev lite förvånad över att det var en del som hade otrygghet i möten med människor. Ointresse i människor utanför familjen kan jag ha överseende med, även om det är roligt om den är utåtriktad då jag är ute mycket bland folk, träffar släktingar, är i stallet där det rör sig mycket människor och alla jag träffar regelbundet älskar hundar som gärna klappar/hälsar. Så skulle ju förenkla vardagen om den både är trygg och glad i andra människor

Mentala egenskaper är absolut ärftliga i hög grad liksom fysiska egenskaper. Du skriver att trygghet och socialitet är viktiga egenskaper för dig, och då verkar inte den här kullen helt rätt tyvärr. Visst kan du ha tur och få en trygg valp, men risken finns också att du får en rädd och otrygg sådan.

Hur ser resten av släktens BPH ut? Valpen ärver inte bara egenskaper från sina föräldrar utan från hela sin släkt både på bredden och på djupet.

 

[Fetaost]

Nu fick övertänkaren ännu mer att tänka på

Kollade igenom mars kullens bph/mh resultat och tycker att föräldrarna till kullen har bra resultat. Däremot har pappans syskon och mamma inte så bra resultat med bla underlagsrädsla, inte så glad/trygg i person moment, oro för skrammel/överraskningar, några avbrutna moment och inga skott. Hans tidigare avkommor har sisådär resultat, varken bra eller dåliga skulle jag säga. Då har inte alla avkommor och syskon gjort bph/mh heller.
Blir det att chansa tror ni att ta valp härifrån?
Det är ju verkligen superviktigt för mig att nästa hund blir trygg och social.

Tiken som ska paras senare hade tydligen ett bph som jag missat. Överlag tyckte jag det såg bra ut men även hon hade viss underlagsrädsla.

Hoppa över den kullen.

 

[Fetaost]

Isländsk Fårhund.

Jag vet ju inte hur mycket jag ska stirra mig blind på bph, ärligt talat ganska okunnig på den delen. Vet ju inte vad som spelar störst roll i hur trygg/social valpen blir, släktet eller socialisering/träning?
Jag har ju träffat en del fårhundar och alla har varit fantastiska och väldigt sociala, så blev lite förvånad över att det var en del som hade otrygghet i möten med människor. Ointresse i människor utanför familjen kan jag ha överseende med, även om det är roligt om den är utåtriktad då jag är ute mycket bland folk, träffar släktingar, är i stallet där det rör sig mycket människor och alla jag träffar regelbundet älskar hundar som gärna klappar/hälsar. Så skulle ju förenkla vardagen om den både är trygg och glad i andra människor

När man träffar en hund så är det lätt att uppfatta den som trevlig. Det är först i vardagen och när man lever med den i alla typer av situationer som mentala brister blir påtagliga och eventuellt påfrestande.