Valp 2018

[russinbulle]

@Jeps fy så jobbigt

 

[russinbulle]

Inte jag som fotat då heelervalpen bor 25 mil från mig - men detta är den lilla damen som jag sålt med bibehållen avelsrätt Trots att hon är en tjej så kallas hon för Lasse
Heffaklumpens Lazy Ladybug och är 4 månader nu.
Foto Maria Larm

 

[_Taggis_]

@russinbulle heartheartlove: Åååååhhhh så sööööööt!!!!!!!!!!!!!! (jag är inte raspartisk )

 

[Acto]

Inte jag som fotat då heelervalpen bor 25 mil från mig - men detta är den lilla damen som jag sålt med bibehållen avelsrätt Trots att hon är en tjej så kallas hon för Lasse
Heffaklumpens Lazy Ladybug och är 4 månader nu.
Foto Maria Larm
Visa bifogad fil 20885

Så bedårande . Mkt härligt uttryck!

 

[russinbulle]

Så bedårande . Mkt härligt uttryck!

Tack - hon är verkligen supersöt
Och någon gång kanske jag får en ståbild på henne, för hon har en fantastisk kropp

 

[russinbulle]

Så bedårande . Mkt härligt uttryck!

och glömde nämna även än så länge ett fantastiskt temperament

 

[_Taggis_]

Så jäkla tungt med allting här nu. Min häst blev utdömd i förrgår, efter 1,5 år av skador och rehab, och igångsättning och ny skada och ny rehab och igångsättning and so on. Jobbar dessutom 12-timmarsskift och åker 5.30 och kommer hem 20. Jag är helt jävla slut. Minst sagt. Har inte jättemkt ork och tålamod för en busig valp på kvällarna, som sovit större delen av jobbdagen och således är pain in ass i stallet i 1,5 timme. Där jag fö har fullt sjå med att bara bita ihop att vara där öht. Och utöver det även är valp mitt uppe i sin jag-har-upptäckt-min-röst-period.
Just nu är det bara så jävla jobbigt med precis allting som ett liv kan innehålla.

Snälla ge mig tips på hur jag hanterar detta utan att bli orättvis mot min hund.
Höll på att få ett sinnesbryt på henne ikväll när hon hela tiden for runt o fräste runt gården där folk försökte rida (jag har inte tre armar och hon var alldeles för uppe i varv för att sitta i ryggsäcken, vid ett tillfälle var jag tvungen släppa kopplet och givetvis drog hon på en nanosekund). Jag skyndade att rusa efter henne och jag vet inte om jag råkade dutta henne med skon, eller om hon blev rädd av min burdusa framfusighet i att försöka ta tag i henne snabbt innan hon fräst rakt in till en häst, men hon skrek som en stucken gris. Vrålade och pep och slutade inte förrän hon fått sitta i knä en minut. Jag skämdes halvt ihjäl och fick genast dåligt samvete. Tror hon blev mest överraskad och lite skraj, för det fanns inte en skråma eller hälta på henne öht. Oavsett känner jag mig som jordens sämsta matte överlag.

 

[Wingates]

Så jäkla tungt med allting här nu. Min häst blev utdömd i förrgår, efter 1,5 år av skador och rehab, och igångsättning och ny skada och ny rehab och igångsättning and so on. Jobbar dessutom 12-timmarsskift och åker 5.30 och kommer hem 20. Jag är helt jävla slut. Minst sagt. Har inte jättemkt ork och tålamod för en busig valp på kvällarna, som sovit större delen av jobbdagen och således är pain in ass i stallet i 1,5 timme. Där jag fö har fullt sjå med att bara bita ihop att vara där öht. Och utöver det även är valp mitt uppe i sin jag-har-upptäckt-min-röst-period.
Just nu är det bara så jävla jobbigt med precis allting som ett liv kan innehålla.

Snälla ge mig tips på hur jag hanterar detta utan att bli orättvis mot min hund.
Höll på att få ett sinnesbryt på henne ikväll när hon hela tiden for runt o fräste runt gården där folk försökte rida (jag har inte tre armar och hon var alldeles för uppe i varv för att sitta i ryggsäcken, vid ett tillfälle var jag tvungen släppa kopplet och givetvis drog hon på en nanosekund). Jag skyndade att rusa efter henne och jag vet inte om jag råkade dutta henne med skon, eller om hon blev rädd av min burdusa framfusighet i att försöka ta tag i henne snabbt innan hon fräst rakt in till en häst, men hon skrek som en stucken gris. Vrålade och pep och slutade inte förrän hon fått sitta i knä en minut. Jag skämdes halvt ihjäl och fick genast dåligt samvete. Tror hon blev mest överraskad och lite skraj, för det fanns inte en skråma eller hälta på henne öht. Oavsett känner jag mig som jordens sämsta matte överlag.

Andas!
Alla har vi nog varit där någon gång, och valp dör inte av att det händer nån gång heller.

Men kanske kan du rasta av henne innan stallet så hon inte är så gasad när ni ska dit? Så det blir lite lugnare?Men ibland är det bara att ta ett stort djupt andetag innan man gör något med hunden, så man orkar vara lugn.

 

[_Taggis_]

@Wingates Vi gick en runda på jobbområdet timmen innan jag slutade, sen letade vi godis inne. Men tydligen var det inte nog. Det hinner dessvärre bli så jäkla mörkt innan jag hunnit från jobbet så jag vet inte vart jag ska stanna och rasta henne på ett säkert sätt. Får väl ta med en ficklampa och åka till skogen där vi brukar gå på vardagar. Det är iaf åt samma håll som stallet. Köpte en reflexväst åt henne, mest för att kunna se henne nu i mörkret på stallplan, men den gick inte hem. Hon slet av den hela tiden och tuggade på den så jag blev så jävla less så nu ligger den i jackfickan i stallet ...

 

[Wingates]

@Wingates Vi gick en runda på jobbområdet timmen innan jag slutade, sen letade vi godis inne. Men tydligen var det inte nog. Det hinner dessvärre bli så jäkla mörkt innan jag hunnit från jobbet så jag vet inte vart jag ska stanna och rasta henne på ett säkert sätt. Får väl ta med en ficklampa och åka till skogen där vi brukar gå på vardagar. Det är iaf åt samma håll som stallet. Köpte en reflexväst åt henne, mest för att kunna se henne nu i mörkret på stallplan, men den gick inte hem. Hon slet av den hela tiden och tuggade på den så jag blev så jävla less så nu ligger den i jackfickan i stallet ...

Ledhalsband är kanske bättre? Eller orbiloc så syns hon ordentligt!

Och jag hade en kort period där jag behövde rasta Ammo lös varenda kväll i en kort men rask promenad för annars vrålade han bara. Så jag hade honom lös, och så knatade jag på i riktigt rask takt så han verkligen fick jobba för att hinna med, sen somnade han när vi kom in. Man får hitta sina lösningar liksom.
Det går över, jag lovar!

 

[_Taggis_]

Ledhalsband är kanske bättre? Eller orbiloc så syns hon ordentligt!

Smart.
Finns det såna som inte blinkar? Tänker bara på de där blinkande halsbanden men vågar nog inte ha dom i stallet, skrämmer väl slag på de stora fyrbenta

 

[Wingates]

Smart.
Finns det såna som inte blinkar? Tänker bara på de där blinkande halsbanden men vågar nog inte ha dom i stallet, skrämmer väl slag på de stora fyrbenta

Alla jag har haft kan man ställa om till fast sken med

 

[Killaloe]

Haha känner mig rätt nöjd själv faktiskt över uppställningen. Kanske ska försöka få frambenen lite längre fram nästa gång bara

Bättre du får bak bakbenen så hon blir lite mer schäfrig

 

[Exit]

Så jäkla tungt med allting här nu. Min häst blev utdömd i förrgår, efter 1,5 år av skador och rehab, och igångsättning och ny skada och ny rehab och igångsättning and so on. Jobbar dessutom 12-timmarsskift och åker 5.30 och kommer hem 20. Jag är helt jävla slut. Minst sagt. Har inte jättemkt ork och tålamod för en busig valp på kvällarna, som sovit större delen av jobbdagen och således är pain in ass i stallet i 1,5 timme. Där jag fö har fullt sjå med att bara bita ihop att vara där öht. Och utöver det även är valp mitt uppe i sin jag-har-upptäckt-min-röst-period.
Just nu är det bara så jävla jobbigt med precis allting som ett liv kan innehålla.

Snälla ge mig tips på hur jag hanterar detta utan att bli orättvis mot min hund.
Höll på att få ett sinnesbryt på henne ikväll när hon hela tiden for runt o fräste runt gården där folk försökte rida (jag har inte tre armar och hon var alldeles för uppe i varv för att sitta i ryggsäcken, vid ett tillfälle var jag tvungen släppa kopplet och givetvis drog hon på en nanosekund). Jag skyndade att rusa efter henne och jag vet inte om jag råkade dutta henne med skon, eller om hon blev rädd av min burdusa framfusighet i att försöka ta tag i henne snabbt innan hon fräst rakt in till en häst, men hon skrek som en stucken gris. Vrålade och pep och slutade inte förrän hon fått sitta i knä en minut. Jag skämdes halvt ihjäl och fick genast dåligt samvete. Tror hon blev mest överraskad och lite skraj, för det fanns inte en skråma eller hälta på henne öht. Oavsett känner jag mig som jordens sämsta matte överlag.

Beklagar hästen! Inte roligt

Angående valpen. Om jag är arg/stressad/irriterad av nån orsak blir min valp tiofalt värre än vanligt. Upplever att hon läser av min sinnesstämning och själv känner sig lite illa till mods och blir därför extra speedad.

Men iaf. När min får tokryck tränar jag ofta något, vad som helst. Nån form av target, kontaktövningar, shejpar fram nåt beteende, jobbar med lek osv. Det kan räcka med intensivt (!) jobb 2 min så märker man att hon är mer på banan igen då hon fått tänka. Funkar då oftast bättre att hänga på efteråt.

Sen är det bra att påminna sig om att man är bara människa och det blir bättre!

 

[attheedge]

Bättre du får bak bakbenen så hon blir lite mer schäfrig

Ah, intressant tanke Hon kampar som en schäfer så självklart borde hon stå så

 

[Snurrfian]

Så jäkla tungt med allting här nu. Min häst blev utdömd i förrgår, efter 1,5 år av skador och rehab, och igångsättning och ny skada och ny rehab och igångsättning and so on. Jobbar dessutom 12-timmarsskift och åker 5.30 och kommer hem 20. Jag är helt jävla slut. Minst sagt. Har inte jättemkt ork och tålamod för en busig valp på kvällarna, som sovit större delen av jobbdagen och således är pain in ass i stallet i 1,5 timme. Där jag fö har fullt sjå med att bara bita ihop att vara där öht. Och utöver det även är valp mitt uppe i sin jag-har-upptäckt-min-röst-period.
Just nu är det bara så jävla jobbigt med precis allting som ett liv kan innehålla.

Snälla ge mig tips på hur jag hanterar detta utan att bli orättvis mot min hund.
Höll på att få ett sinnesbryt på henne ikväll när hon hela tiden for runt o fräste runt gården där folk försökte rida (jag har inte tre armar och hon var alldeles för uppe i varv för att sitta i ryggsäcken, vid ett tillfälle var jag tvungen släppa kopplet och givetvis drog hon på en nanosekund). Jag skyndade att rusa efter henne och jag vet inte om jag råkade dutta henne med skon, eller om hon blev rädd av min burdusa framfusighet i att försöka ta tag i henne snabbt innan hon fräst rakt in till en häst, men hon skrek som en stucken gris. Vrålade och pep och slutade inte förrän hon fått sitta i knä en minut. Jag skämdes halvt ihjäl och fick genast dåligt samvete. Tror hon blev mest överraskad och lite skraj, för det fanns inte en skråma eller hälta på henne öht. Oavsett känner jag mig som jordens sämsta matte överlag.

Vissa dagar är så där bara!
Det finns ingen hage vid stallet som är tom på kvällen så hon kan få springa lite där? Om du inte vågar släppa henne helt så kanske en långlina? Då kan du hejda henne om hon springer mot hästarna men hon får ändå röra sig mer fritt. Just när det är mörkt kan det vara extra skönt med en långlina så att de inte försvinner iväg och man inte ser åt vilket håll. Om hon får springa en 10-20 min så kanske hon kan vara lite mer nöjd med att göra sysslorna i stallet?
När jag var tvungen att hålla Ville i stillhet så serverades all mat antingen genom att leta på den ute i gräset eller i kong. Det höll honom åtminstone lite mer balanserad. Så det är också ett tips när man inte har energi att hitta på något med dem.

 

[_Taggis_]

@Exit Nej det är förjävligt, den är bara 6 år. Jag importerade den själv för snart 3 år sedan och tanken var att det skulle bli min framtida stjärna, vilket den hade alla förutsättningar att bli tills allt rasade som en dominoeffekt av en helt jävla obetydligt skada förra sommaren. Ursäkta mina svordomar. Till saken hör att jag hade två, men den andra fick jag ta bort i våras. Samma sak där, en dominoeffekt av en till synes lättåtgärdad grej men komplikationer tillstötte och ja... vissa saker kan inte rehabbas för att det finns andra rehabprojekt som ligger i vägen för skada nr 2. Jag börjar kunna versen
Som grädde på moset är bakgrunden att jag flyttade 100 mil förra sommaren, just för att satsa på ridningen med mina två fina hästar. Jag hann inte mer än landa i min nya del av landet så brakade helvetet loss, jag hann rida 3 veckor resp 3 månader. Nu sitter jag här snart hästlös och ser tillbaka på vilken fantastisk utdelning min oerhörda satsning på ridningen har resulterat i. Och jag anser nu att jag har all rätt att vara bitter. På heltid. Jag vill kräkas. Hade jag trott på Gud hade jag sett det som ett tecken på att han verkligen bara vill dräpa mig, till varje pris. Men det är OT.

Självklart reagerar hon på min frustration, annat vore konstigt. Och jag vet att det är ingen ide att träna eller ha krav på en valp när man inte ens har egna förutsättningar att lyckas. Så jag har hållit nere kravnivån. Vi leker med nån kampleksak några ggr per dag, det kan inte misslyckas. Vi kör med godissök, kan inte heller misslyckas. Jag rastar henne i huvudsak lös, för att inte sabba nån koppelträning. Vi göra bara sånt som är idiotsäkert, sånt hon redan kan fullt ut. Jag försöker bara hålla näsan över vattenytan. Hade jag inte behövt vara på jobbet 12 timmar och inkl alla timmar i dagsljus, då hade jag tagit ut henne i skogen så att vi helt konfliktlöst kunde springa oss trötta. Men det är tackolov sista dagen idag...

@Snurrfian Vi har inte ätit ur matskål på 2 veckor, eftersom hon har en period där mat är ointressant om den inte ska sökas, brottas ut ur nån typ äggkartong, gömmas i leksak osv. Hon åt för första gången sin frukost ur skålen igår morse. Det har inte ens gått att få i henne mat på annat vis än lek.

Nåväl. Det är bara denna dagen kvar. Är ledig hela nästa vecka. Man kan säga att om denna vecka är nackdelen med skiftjobb så är nästa vecka fördelen Vi var ute en kvart nu på morgonen och hon sprang sig rejält trött. Sedan lyckades jag ha henne ensam inne med en kong + burkmat medan jag var tvungen göra annat. Jag upprepar det efter lunch när jag måste ut nästa gång och jobba. Och sen får jag se till att gå ut och leka med henne innan vi åker till stallet, och hoppas jobbet medger det just då. Så kanske vi kan överleva till vi är hemma vid 20.

 

[Takire]

@Exit Nej det är förjävligt, den är bara 6 år. Jag importerade den själv för snart 3 år sedan och tanken var att det skulle bli min framtida stjärna, vilket den hade alla förutsättningar att bli tills allt rasade som en dominoeffekt av en helt jävla obetydligt skada förra sommaren. Ursäkta mina svordomar. Till saken hör att jag hade två, men den andra fick jag ta bort i våras. Samma sak där, en dominoeffekt av en till synes lättåtgärdad grej men komplikationer tillstötte och ja... vissa saker kan inte rehabbas för att det finns andra rehabprojekt som ligger i vägen för skada nr 2. Jag börjar kunna versen
Som grädde på moset är bakgrunden att jag flyttade 100 mil förra sommaren, just för att satsa på ridningen med mina två fina hästar. Jag hann inte mer än landa i min nya del av landet så brakade helvetet loss, jag hann rida 3 veckor resp 3 månader. Nu sitter jag här snart hästlös och ser tillbaka på vilken fantastisk utdelning min oerhörda satsning på ridningen har resulterat i. Och jag anser nu att jag har all rätt att vara bitter. På heltid. Jag vill kräkas. Hade jag trott på Gud hade jag sett det som ett tecken på att han verkligen bara vill dräpa mig, till varje pris. Men det är OT.

Självklart reagerar hon på min frustration, annat vore konstigt. Och jag vet att det är ingen ide att träna eller ha krav på en valp när man inte ens har egna förutsättningar att lyckas. Så jag har hållit nere kravnivån. Vi leker med nån kampleksak några ggr per dag, det kan inte misslyckas. Vi kör med godissök, kan inte heller misslyckas. Jag rastar henne i huvudsak lös, för att inte sabba nån koppelträning. Vi göra bara sånt som är idiotsäkert, sånt hon redan kan fullt ut. Jag försöker bara hålla näsan över vattenytan. Hade jag inte behövt vara på jobbet 12 timmar och inkl alla timmar i dagsljus, då hade jag tagit ut henne i skogen så att vi helt konfliktlöst kunde springa oss trötta. Men det är tackolov sista dagen idag...

@Snurrfian Vi har inte ätit ur matskål på 2 veckor, eftersom hon har en period där mat är ointressant om den inte ska sökas, brottas ut ur nån typ äggkartong, gömmas i leksak osv. Hon åt för första gången sin frukost ur skålen igår morse. Det har inte ens gått att få i henne mat på annat vis än lek.

Nåväl. Det är bara denna dagen kvar. Är ledig hela nästa vecka. Man kan säga att om denna vecka är nackdelen med skiftjobb så är nästa vecka fördelen Vi var ute en kvart nu på morgonen och hon sprang sig rejält trött. Sedan lyckades jag ha henne ensam inne med en kong + burkmat medan jag var tvungen göra annat. Jag upprepar det efter lunch när jag måste ut nästa gång och jobba. Och sen får jag se till att gå ut och leka med henne innan vi åker till stallet, och hoppas jobbet medger det just då. Så kanske vi kan överleva till vi är hemma vid 20.

Tur och otur är verkligen inte särskilt rättvist fördelat på något sätt eller någonstans. Det lär väl knappast vara så lätt, men ha det så bra ni kan nästa vecka

 

[_Taggis_]

@Takire Tack Vi ska resa till mina hemtrakter från mitten av veckan. Det var bokat sen innan. Känner väl att jag borde ha umgås med min häst, men nu kommer hon ändå att gå kvar i väntan på försäkringsbolagets beslut så vi har några veckor kvar ändå. Och jag behöver komma bort känner jag.

 

[attheedge]

Snö och vildsvinsklöv var en bra kombo