Vad sysslar vi med? Del XVI

[TheRedLightning]

Se om du kan göra en tankevurpa. Ställ dig frågan, vad kan du göra för att förbättra självkänslan o självförtroendet?

Nu förstår jag inte riktigt, göra en tankevurpa? En tankevurpa för mig är när man tänker fel? Så hänger inte riktigt med nu.

 

[dobbis]

Jag är ett trasigt skört kristallglas om man ska prata metaforer. Tänk om man kunde få starta om livet och se om det blivit annorlunda utan all skit jag fått genomlida? Hade nog haft dubbelt så bra självkänsla och självförtroende som jag har nu.

Here we go again

 

[TheRedLightning]

Here we go again

Onödig kommentar.

 

[Squie]

Nu förstår jag inte riktigt, göra en tankevurpa? En tankevurpa för mig är när man tänker fel? Så hänger inte riktigt med nu.

Jag tror så här...o har den här grundtanken.

Alla har vi både självförtroende o självkänsla i grunden. Den finns där. Om man genom livet har lärt sig att man inte har något av dem så tänker jag att det är en feltanke. Alltså..vänd på tanken o tänk att jag har visst den.

Jag är också av den åsikten att människan äger vad den behöver ha för att må bättre. En omedveten o medveten kunskap. Så frågan är ju då..vad kan du göra i ditt liv för att återfå självförtroendet o självkänslan?

Here we go again

Jag undrar vad din avsikt var med den kommentaren?

 

[Ninnurur]

Jag är ett trasigt skört kristallglas om man ska prata metaforer. Tänk om man kunde få starta om livet och se om det blivit annorlunda utan all skit jag fått genomlida? Hade nog haft dubbelt så bra självkänsla och självförtroende som jag har nu.

Det är ingen idé att älta det som var, du kan inte ändra något. Det enda du har makt över är din framtid, så se till att ta tag i makten själv nu, annars kommer du bara fortsätta åka med som ett mähä!
Du är inte ensam om att ha haft en shitty uppväxt. Jag mobbades från dagis till vuxen ålder, och när jag väl skaffat mig ett vettigt liv så dör min sambo, i vår säng. Och alla sparpengar vi hade på hans konton gick till dottern eftersom vi bara var sambos. Därefter följde arbetslöshet med pengabrist. Jag hade kunnat ge upp och klaga på allt, men istället stångat jag mig fram och tar vara på det som jag kan. Jag klagar ibland, men jag ältar fan inte allt som har varit.
Ring vc, gå i terapi och ge dig själv en framtid! Skit i det förgångna för det kan du inte göra ett skit åt ändå.
Förlåt om det är hårda ord men jag blir lite less ibland, du är inte ensam...

 

[dobbis]

Jag undrar vad din avsikt var med den kommentaren?

Det var den korta varianten av @Ninnurur inlägg, och jag tror det är fler än jag som är skit less på den gramofonskivan

 

[athena_arabians]

Jag är ett trasigt skört kristallglas om man ska prata metaforer. Tänk om man kunde få starta om livet och se om det blivit annorlunda utan all skit jag fått genomlida? Hade nog haft dubbelt så bra självkänsla och självförtroende som jag har nu.

Man tar den hjälp som står till buds även om det är jobbigt.

Man gör förändringar som också är jobbiga och ibland smärtsamma, just för att må bättre i det långa loppet.

Inget i livet man verkligen vill ha eller uppnå är lätt. Gör man inte uppoffringar eller tar fighten kommer de aldrig att hända.

Jag har varit till helvetet och tillbaka på flera sätt än ett. Det jag vet är att jag aldrig kommer att vika mig eller att gräva ner mig. Det är mer värt att "die fighting" och det är det jag gör. Jag slåss varje dag när jag tar tabletter som kan döda mig. Jag slåss varje måndag när jag injicerar medicin som kan döda mig. Ja, jag grinar över det ibland och sedan biter jag ihop igen och fortsätter. I min almanacka har jag listat hur många sprutor jag tagit totalt sedan jag började, som en påminnelse till mig själv att jag fortfarande slåss. På måndag blir det nummer 189.

 

[Angua]

Onödig kommentar.

Det är bara du som kan göra något åt saken. Ring vc, ta hjälp. Du vet vad du behöver göra. Inget kommer bli bättre av självömkan och undanflykter och ursäkter.

 

[Squie]

Det var den korta varianten av @Ninnurur inlägg, och jag tror det är fler än jag som är skit less på den gramofonskivan

Att vara less är en sak...men frågan är vad ger en rätten att klanka ned på någon annans känslor? Det finns en ignore-funktion här på buke som funkar alldeles utmärkt. Kanske kan vara läge att använda den?

Jag ser istället inläggen från @RedHyuuga som en önskan om att bli sedd.

----
O för övrigt...snöboll är jäkligt gott.

 

[grodan21]

Gör det så mycket då...

Utan jobb inga pengar

 

[Squie]

Utan jobb inga pengar

Åh jo..det finns andra vägar att gå...

 

[grodan21]

Varför?

Jag har ingen aning, så är det någon som ser jobbmotivation på rymmen. Kan denne kontakta mig!

 

[grodan21]

Åh jo..det finns andra vägar att gå...

V75?

 

[TheRedLightning]

Det är bara du som kan göra något åt saken. Ring vc, ta hjälp. Du vet vad du behöver göra. Inget kommer bli bättre av självömkan och undanflykter och ursäkter.

Om någon missat det - jag tar/ska redan hjälp.
Jag ska bara fixa min rygg först, det kommer inte hjälpa att jag har ont i ryggen även om huvudet inte gör "ont". Jag har redan påbörjat min resa, en förändring sker inte över en natt. Första steget är taget, snart kommer resten också.

 

[TheRedLightning]

Jag har ingen aning, så är det någon som ser jobbmotivation på rymmen. Kan denne kontakta mig!

I och för sig kände jag likadant ikväll, motivationen var som puts väck. Får hoppas det blir bättre nästa vecka för oss bägge.

 

[dobbis]

Jag ser istället inläggen från @RedHyuuga som en önskan om att bli sedd.

.

Vi är flera som redan sett henne och tidigare i tråden fick hon massor med olika råd o tips,så ingen har missat henne.

 

[Klara]

Insåg idag att jag verkligen avskyr när radion är på i stallet. På jobbet vill jag ha den på och i bilen. Men i stallet stör den verkligen. Där vill jag ha lugn och ro.

 

[TheRedLightning]

Jag ser istället inläggen från @RedHyuuga som en önskan om att bli sedd.

Det där var som en kniv rätt in i hjärtat.
Även om jag inte tänkt på det på det sättet så ligger det något i det.
Jag var aldrig den som blev sedd när jag växte upp, stundtals fortfarande känns det nog så, kanske har jag själv fastnat i det på något sätt.

Jag minns när jag växte upp så verkade det som att min mamma brydde sig mer om mina syskon, minns att jag hotade många gånger med att ta livet av mig, minns lite vagt att mamma ibland sa "men gör det då", för hon visste nog att jag inte skulle göra det. Minns jag blev ledsen när jag inte fick det reaktionen jag ville ha.
Det är nog fortfarande så lite grann om inte på samma sätt, men jag kan ha fel, har haft fel förut så det vore inte första gången i så fall.

Sen tror jag inte att alla som maskerar sig bakom glada texter på nätet verkligen är glada. Det verkar nästan lite tabu-belagt att skriva öppet om sina känslor/tankar på sistone. Livet är inte alltid på topp, även om man mår bra, så finns det alltid någon som inte mår bra, ska inte den också få chans att göra sig hörd?
Varför är det så svårt att bara ignorera det man inte vill läsa/se/höra utan att skriva onödiga kommentarer?

Jag skriver inte öppet om mina känslor för att jag vill ha medhåll eller mothugg, jag vill bara skriva av mig och lätta mitt hjärta av saker som tynger mig för stunden, men det känns som det inte är så populärt det heller.

 

[TheRedLightning]

Vi är flera som redan sett henne och tidigare i tråden fick hon massor med olika råd o tips,så ingen har missat henne.

Så upplever dock inte jag det, det har kännts som om ni kommer med massa mothugg och försöker tysta ner mig för att jag skriver om mina känslor, det är ingen rolig känsla.

 

[Squie]

V75?

Ja...visserligen sant..fast det var kanske inte det jag menade. Oavsett...det påstås iaf vara så att det finns andra vägar att gå till att få en inkomst...än att arbeta.