Vad ska han göra?

Mim

Trådstartare
Behöver hjälp med handfasta råd och få veta vad lagen säger innan min kompis gör ngt mkt dumt!

Han har två barn med en kvinna som flyttade till grannkommunen när dom separerade och där snabbt skolade in barnen på nytt dagis på sin vecka.

Nu säger hon att hon vägrar låta dom gå på två dagis och när han skulle hämta dom i helgen så vägrade hon tala om vart dom var!:eek:

Men han fick åka hem utan barn!:cry:

Till saken hör att hon varit mkt kontrollerande och är det fortfarande vilket gör att han inte säger ifrån, inte tillräckligt i alla fall. Plus att hon hela tiden pratar om att hon har lagen på sin sida....?

Själv tycker jag att det låter som kidnappning, om man kan kidnappa sina egna barn! Det är hans vecka och hon undanhåller hans barn, vägrar säga var dom är.

Vad säger lagen och vad säger ni? Hur ska han gå vidare?
 
Sv: Vad ska han göra?

Det kallas för egenmäktighet med barn (typ).

Hon har inte rätt att undanhålla barnen ifrån honom om de har gemensam vårdnad.
Hon har inte lagen på sin sida att göra på det viset.
Sen är det nog också viktigt att veta var barnen är skrivna, är de skrivna hos henne så tror jag att det är i sin ordning att de också går på dagis där.
jag tror att de absolut lkan gå på två dagis rent lagmässigt och det borde sannerligen inte vara upp till henne att bestämma om de inte ska göra det och i så fall vilket dagis de ska gå på
 
Sv: Vad ska han göra?

Tror dom har ett var skrivet hos sej, hon påstod att lagen krävde det. Min kompis inser nu att hon ljugit om mkt och att han är alltför naiv! Men det hjälper ju föga då han inte vet var barnen är.

När min bror separerade var det samma tjafs, en tidigare trevlig kvinna som helt plötsligt beter sej som hon ägde världen.
Vad är det som gör att separerade kvinnor får för sej att den man dom valt att skaffa barn med och tidigare varit trygga att dela livet med nu ska vara nöjda med att vara en pappa på avstånd??
 
Sv: Vad ska han göra?

Usch...mår så dåligt när jag läser sånt här.
Min make har tre barn sen innan, varav de två yngsta med samma mamma.
När barnen var 3 och 4 bodde de hos sin pappa och var hos sin mamma som bor 10 mil bort varannar helg och på "lov".
När pappan en dag skulle hämta hem barnen (han körd och lämnade/hämtade varje gång då hon inte hade/har körkort) så frågade hon om sonen kunde få stanna några dagar längre. Detta gick han med på, tog med dottern hem och sen såg han inte sin son på nästan 2 år.
Hon flyttade för jämnan, bytte dagis titt som tätt och vägrade släppa ifrån sig sonen. Hennes idé var att de skulle för "rättvisans skull" ha varsitt syskon :crazy:

Min make gjorde dels en polisanmälan och kontaktade även socialen för att få hjälp. Tyvärr var det så (och är än idag :() att pappans ord inte vägde lika tungt och han mötte många motsättningar på flera håll.
Men tillslut vart det iaf rättegång om vart barnen skulle bo/vara skrivna. 8 stycken rättegångar för att vara exakt...han vann allihop.
Men innan dommen han träda i laga kraft så överklagade mamman och cirkusen började om igen. Pojken var fortfarande gömd hos mamman.
Till slut efter nästan 2 år och 8 vunna rättegångar fick min make ett samtal, pojken skulle hem. Men då mamman fortfarande vägrade så hämtades han med polis.

Med detta vill jag väl säga att din vän ska inte spilla någon tid. Kontakta soc omgående. Var envis och stönig, ge inte upp, bered er på käftsmäll efter käftsmäll men fortsätt kämpa.
Lycka till.


Självklart behöver det inte alltid gå till såhär, men detta är heller inget engångsfall.
 
Sv: Vad ska han göra?

Vad är det som gör att separerade kvinnor får för sej att den man dom valt att skaffa barn med och tidigare varit trygga att dela livet med nu ska vara nöjda med att vara en pappa på avstånd??

Pappan kan ha hittat på något dumt som inte du vet om.

Jag tänker på Citrons tråd.
 
Sv: Vad ska han göra?

Pappan kan ha hittat på något dumt som inte du vet om.

Jag tänker på Citrons tråd.

Självklart kan det vara det. Men skall man verkligen utgå från det? I bekantskapskretsen så finns det i alla fall fyra separerade par där mamman hindrar pappan på olika sätt att umgås med barnen. Jag känner inte dessa par bra utan det är vänners vänner. Men skall jag då utgå från att papporna våldtar sina barn?

Skall man misstänka att alla pappor som faktiskt vill vara med sina barn skall skada barnen?

Papporna skall vabba och ta så mycket ansvar som möjligt för barnen men när de vill ha barnen minst halva tiden efter skilsmässa och mamman inte vill gå med på det så är incest det första man skall misstänka?
 
Sv: Vad ska han göra?

Nej han har inte gjort som citrons ex!

Däremot försöker han på alla sätt delta i olika aktiviteter med sina barn. åka skidor, skridskor, pulka och vara ute med dom mkt.
Hon däremot ser till att dom hålls inne, gärna framför TV:n och utan kompisar, det bir så stökigt!

Så om barnen berättat allt kul dom gjort hos pappa då vet han att nästa gång dom ska komma kommer det bli mkt tjafs.
 
Sv: Vad ska han göra?

Jag tycker det låter farligt. Risken är att man automatiskt tänker att mamman skyddar sina barn från pappan.

Det är just detta tankesätt som gör att pappor fortfarande många gånger har ett underläge när det kommer till vårdnadstvister idag.

Jag tycker att man till att börja med utgår från att man tyvärr har två vuxna som verkar ha svårt att samarbeta angående barnen efter separationen.
 
Sv: Vad ska han göra?

Det är just detta tankesätt som gör att pappor fortfarande många gånger har ett underläge när det kommer till vårdnadstvister idag.
Jaså? Jag läste en studie för några år sedan där de slog fast att den som agerat primärförälder får vårdnaden. Och surprise surprise så är det oftast kvinnor.
 
Sv: Vad ska han göra?

Jaså? Jag läste en studie för några år sedan där de slog fast att den som agerat primärförälder får vårdnaden. Och surprise surprise så är det oftast kvinnor.

Tja i Kungsbacka har man precis erkänt att pappor har det mycket svårare när det kommer till vårdnadstvister. Att man per automatik går på det mammorna säger. Stort uppslag i tidningen. Att pappor hindras träffa sina barn under längre tid. Men nu skall man försöka rätta till problemet med bl.a. utbildning. Det är inte lätt med gamla rotade fördomar.
 
Sv: Vad ska han göra?

Jo, att män förlorar många vårdnadstvister ver jag. Det jag vände mig mot var skälet till detta.

Men det är OT, jag ville bara flika in att det finns studier på detta. I de fall pappan varit primärförälder fick han alltså vårdnaden, enligt studien.
 
Sv: Vad ska han göra?

Det vet jag inget om. Det som är problemet är att pappan automatiskt hamnar i underläge därför att myndigheter ensidigt går på det mamman säger. Som sagt så har man äntligen i Kungsbacka efter många års påtryckande från papporna i alla fall erkänt att det sker.
 
Sv: Vad ska han göra?

Men ser du inte vad niphredil skriver? Ja, papporna förlorar ofta vårdnadstvister. Men det beror på att det är mammorna som främst tagit hand om barnet innan skilsmässan och därför anses bäst lämpade att fortsätta ha huvudansvaret för barnet.
 
Sv: Vad ska han göra?

Mycket jobbigt läge! Har de gemensam vårdnad så har de ju. Dock, när de börjar skolan kan de ju inte gå i olika skolor varannan vecka så då måste ju föräldrarna enas på något sätt om var de ska gå.
 
Sv: Vad ska han göra?

Men ser du inte vad niphredil skriver? Ja, papporna förlorar ofta vårdnadstvister. Men det beror på att det är mammorna som främst tagit hand om barnet innan skilsmässan och därför anses bäst lämpade att fortsätta ha huvudansvaret för barnet.

Suck! Läser inte någon utav er vad jag skriver eller är det jag som uttrycker mig otydligt?

Alltså när föräldrarna inte kommer överens så går myndigheterna på generellt vad mamman säger (i alla fall Kungsbacka kommun då de själva har erkänt detta). Dvs om mamman säger att pappan inte engagerar sig eller att han är dålig för barnen så tror dom på det oavsett om pappan påstår motsatsen. Så även om de blivit mamman som har fått vårdnaden så har hon fått det pga av det hon har sagt. Man har alltså bara gått på det mamman sagt.
 
Sv: Vad ska han göra?

Nåja, det borde inte vara jättesvårt att avgöra vem som varit primärförälder när man pratar med föräldrarna om barnen.

Jag gissar att det är den här artikeln du läst. Jag tolkar den inte alls lika kategoriskt som du gör.
 
Sv: Vad ska han göra?

Suck! Läser inte någon utav er vad jag skriver eller är det jag som uttrycker mig otydligt?

Alltså när föräldrarna inte kommer överens så går myndigheterna på generellt vad mamman säger (i alla fall Kungsbacka kommun då de själva har erkänt detta). Dvs om mamman säger att pappan inte engagerar sig eller att han är dålig för barnen så tror dom på det oavsett om pappan påstår motsatsen. Så även om de blivit mamman som har fått vårdnaden så har hon fått det pga av det hon har sagt. Man har alltså bara gått på det mamman sagt.

Det jag har sett av den här typen av frågor är att det kan slå åt andra hållet också. I de fallen var det socialtjänsten som hade förutfattade meningar. Det tycks mig att när socialen väl har bestämt sig för vem en människa är, ond eller god, så krävs det mycket långa rättsprocesser för att ändra den bilden. Ibland har kvinnor utmålats till både det ena och det andra, ibland män. En kvinna vars fall jag har granskat ingående förlorade rätten till två barn (det tredje ansågs hon däremot kompetent nog att ha vårdnaden om.) Hon anklagades för att vara prostituerad, hög på droger, bipolär etc etc. Inget av detta var sant, men eftersom hon aldrig tilldelades ett biträde förlorade hon umgänget i två år. Framför allt anklagades hon för att inte kunna skydda sina barn mot misshandlande pojkvänner. Trots detta ansågs ett av dessa misshandlade ex som en lämplig vårdnadshavare till ett av barnen. Han var dömd för misshandel, men blev ändå tillfrågad om han ville vara pappa. Han tackade nej på grund av tidsbrist.

När jag kopplades in på detta fall - av en ren slump - fick kvinnan plötsligt en advokat och vann i fallet om det yngsta barnet. Under tiden blev hennes andra barn misshandlat i sin fosterfamilj och flydde sedemera hem. Det återstår nu att se hur socialen hanterar detta.

Ett problem i sådan här komplicerade tvister är att den hårda sekretessen gör att det är närmast omöjligt att objektivt ta del av information. Man slår skallen blodig, verkligen.
 
Sv: Vad ska han göra?

Det är just detta tankesätt som gör att pappor fortfarande många gånger har ett underläge när det kommer till vårdnadstvister idag.

Nej det beror på att det faktiskt händer alldeles för ofta på alldeles riktigt.
Tyvärr.

Men det kan ju räcka med att det är otrevligt att vara hos den ena föräldern.
Det behöver ju inte vara brott.
Problemet är att vi inte vet.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 828
Senast: Anonymisten
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
23
· Visningar
2 013
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
31 243
Senast: Elendil
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
9 135
Senast: lundsbo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp