Du använder en gammal webbläsare. Den visar troligen inte denna och andra webbplatser på ett riktigt sätt. Du bör uppgradera eller använda en annan webbläsare.
Helt orelaterat utom för association men The Bees, Laline Paull är jättebra (Lite lustigt beskriven som dystopisk fantasy, helt och hållet. Jag kollade lite saker och författaren verkade vara galet påläst om just bin, det kändes som att hon mest gav dem tankar också, alla beteenden och företeelser jag kollade upp stämde med beteendet.)
Nu har jag, sist på bollen som vanligt , läst Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson. Har alltid tänkt att deckare/spänningsromaner inte är min grej, och har i allmänhet svårt för "över-hajpade" böcker. Men är glad att jag tog tag i den tillslut, tycker den var rätt bra skriven och väldigt spännande emellanåt. Gillade Lisbeth Sallander med såklart! Men
förstår inte varför hon skulle bli kär i honom? Kändes helt ok att de skulle bli vänner och så, och kanske ligga med (nu när det var på hennes villkor ändå) men kändes väldigt utanför hennes karaktär att hon skulle bli kär. Och VAD var det som gjorde honom så vansinnigt attraktiv att två kvinnor i om loppet av några månader förförde honom utan förvarning?
Nu blir det Jellicoe road av Melina Marchetta, som jag sett mycket positiva recensioner om
Nu har jag, sist på bollen som vanligt , läst Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson. Har alltid tänkt att deckare/spänningsromaner inte är min grej, och har i allmänhet svårt för "över-hajpade" böcker. Men är glad att jag tog tag i den tillslut, tycker den var rätt bra skriven och väldigt spännande emellanåt. Gillade Lisbeth Sallander med såklart! Men
förstår inte varför hon skulle bli kär i honom? Kändes helt ok att de skulle bli vänner och så, och kanske ligga med (nu när det var på hennes villkor ändå) men kändes väldigt utanför hennes karaktär att hon skulle bli kär. Och VAD var det som gjorde honom så vansinnigt attraktiv att två kvinnor i om loppet av några månader förförde honom utan förvarning?
Nu blir det Jellicoe road av Melina Marchetta, som jag sett mycket positiva recensioner om
Jellicoe road får man vara koncentrerad när man läser. Åtminstone behövde jag vara det. De olika lagren av händelser är inte alltid lätta att hålla isär. Jag läste den på både svenska och engelska för säkerhets skull.
Jag har nyss läst Francesca av samma författare. Den når inte upp till Jellicoes höjder men erbjuder ett helt underbart persongalleri, man blev bara kär i dem.
Jag lyssnar på Ljuset vi inte ser (Doerr) och kan helt klart förstå varför den är så uppmärksammad och lovordad. Jag gillar den verkligen och tycker den är otroligt fint skroven, dock tror jag den vinner på att läsas (såklart) även om jag gillar uppläsningen.
Fortsätter även med Lehane och börjar väl få lite grepp om den, men i det stora hela så hänger inte huvudet med alltså. Rätt trist. Fast jag tror det mest beror på mig och inte boken (även om boken nog inte gör det bättre )
Jellicoe road får man vara koncentrerad när man läser. Åtminstone behövde jag vara det. De olika lagren av händelser är inte alltid lätta att hålla isär. Jag läste den på både svenska och engelska för säkerhets skull.
Jag har nyss läst Francesca av samma författare. Den når inte upp till Jellicoes höjder men erbjuder ett helt underbart persongalleri, man blev bara kär i dem.
Ajdå, har inte riktigt koncentrerat mig som jag borde isf... Får se om jag fattar tillslut Semesterhjärna du vet Den fanns tyvärr inte på engelska på storytel, men får låna på bibblan om jag skall läsa om den!
Jag älskar Jellicoe road. En av de absolut bästa böckerna jag någonsin läst. En av totalt tre böcker som jag gett en femma på goodreads. Jag har bara läst den en gång och klarar inte att läsa den igen. Jag tycker att den är helt magisk.
För övrigt ska jag precis börja på årets femte bok. Önskar att jag alltid hann läsa så mycket som jag gör nu, men tyvärr gör jag inte det. Nu har jag ljudböckerna iallafall så där hinner jag igenom några i veckan
Jag har nu läst "Mina drömmars stad" (Fogelström) och håller på med "Oktober i fattigsverige" av Susanna Alakoski. Känner väl lite "ptja" för båda, helt OK men inte så mycket mer... I den förstnämnda är det ett intressant innehåll förstås och bitvis gripande skildringar av fattigdomen. Men jag fastnade aldrig riktigt för någon av karaktärerna, vilket gjorde att den ändå inte berörde riktigt. Den senare är så hoppig i handlingen och mellan olika teman att det blir lite snurrigt. Men jag har bara kommit kanske en femtedel, så den kanske tar sig...
Jag älskar Jellicoe road. En av de absolut bästa böckerna jag någonsin läst. En av totalt tre böcker som jag gett en femma på goodreads. Jag har bara läst den en gång och klarar inte att läsa den igen. Jag tycker att den är helt magisk.
Jag har nu läst "Mina drömmars stad" (Fogelström) och håller på med "Oktober i fattigsverige" av Susanna Alakoski. Känner väl lite "ptja" för båda, helt OK men inte så mycket mer... I den förstnämnda är det ett intressant innehåll förstås och bitvis gripande skildringar av fattigdomen. Men jag fastnade aldrig riktigt för någon av karaktärerna, vilket gjorde att den ändå inte berörde riktigt. Den senare är så hoppig i handlingen och mellan olika teman att det blir lite snurrigt. Men jag har bara kommit kanske en femtedel, så den kanske tar sig...
Hur lyder första meningen i den bok du läser just nu?
Min lyder When I was little, my dad used to tell me, "Will, you can pick your friends, and you can pick your nose, but you can't pick your friend's nose."
(Will Grayson, Will Grayson av David Levithan och John Green).
"This time there would be no witnesses." (Dirk Gentlys holistic detective agency, Douglas Adams.)
Från uppföljaren (som jag läst först ) The long dark tea-time of the soul: "It can hardly be a coincidence that no language on earth has ever produced the expression 'As pretty as an airport.' "
"Det var inte länge sedan den här strandpromenaden var en mur med bevakade portar mot Riddarfjärden."
Har fortfarande inte läst ut Staden utan kvinnor... Det började lossna lite efter halva boken men det är fortfarande inte så att jag (med 130 sidor kvar) är speciellt spänd på vad som ska hända sen. Författaren (Madeleine Hessérus) har byggt upp en rejäl historia men den engagerar mig inte särskilt mycket.
Med korta steg gick hon längs den passagen, som var den snabbaste vägen till badet.
Inledningen på Sofie Sarenbrants Vila i frid. Den första jag har lästa av författaren, och troligtvis den sista. Alldeles för spretig intrig och för torftigt språk för att engagera; ganska spännande på slutet. Som en bagatell i hängmattan kan den kanske fungera, om man inte blir förbannad över alla ovidkommande detaljer och den icke trovärdiga storyn....
Med korta steg gick hon längs den passagen, som var den snabbaste vägen till badet.
Inledningen på Sofie Sarenbrants Vila i frid. Den första jag har lästa av författaren, och troligtvis den sista. Alldeles för spretig intrig och för torftigt språk för att engagera; ganska spännande på slutet. Som en bagatell i hängmattan kan den kanske fungera, om man inte blir förbannad över alla ovidkommande detaljer och den icke trovärdiga storyn....
Ja, visst är den konstig! Sen får man veta en massa om denna "hon", och man tror att det är en huvudperson. Men nej då, hon försvinner sedan, bara så där.
Edit: ser att jag hoppade över ett ord. Den bågformade passagen skulle det stå.
Väldigt svår tycker jag! Men har typ bara läst en eller två böcker som citaten kommer ifrån (och typ lika många av de andra böckerna) vilket jag antar inte direkt är optimala förutsättningar
Cookies används för olika funktioner, trafikanalys, innehållsanpassning och annonser. Information om din användning av vår webbplats vidarebefordras till de sociala medier, annons- och analysföretag som vi samarbetar med. De kan kombinera informationen med annan information du tillhandahållit eller de har samlat in när du har använt deras tjänster. Våra regler och sekretesspolicy gäller. Genom att fortsätta använda denna sida godkänner du detta.
