Hemma från julfirande. Det har varit precis som vanligt.
Farfar har pratat lite för mycket om att han nog inte är kvar så länge nu, och jag har egoistiskt nog blivit arg djupt inne i själen för att han ens vågar prata om att han inte kommer finnas en dag.
Hälsat på en trött djupt demessjuk farmor som jag inte tror minns mig alls längre, men när jag höll hennes hand och nynnade en av låtarna vi brukade sjunga när vi var ute på våra långa roddturer log hon förnöjsamt och det värmde otroligt i hjärtat.
Videosamtalat med kusiner och faster och kusinernas barn, enligt 3 åringen är jag superhulken
Tröstat mamma vid 2 tillfällen eftersom hennes släkt är riktiga rövhattar. Timslånga samtal där hon låter så förtvivlad och arg.
Haft dåligt samvete för att jag lämnar mamma "i sticket".
Massa musik, tittat på gamla super 8 filmer, skrattat.
I går var vi uppe länge, jag och farfar. Han är musikaliskt begåvad och kan plocka fram vilken låt som helst på i princip vilket musikinstrument som helst. Men han tappar ibland bort melodierna.
Jag lyssnar på en låt en gång och kommer ihåg samtliga melodier och takter och låttexter, men jag kan inte spela något.
Så jag nynnade till hjälp, sjöng lite och han plockade fram "Dream" av Johnny Mercer och en massa Patsy Kline låtar på hammondorgeln tills pappas tålamod tog slut och han gick upp på övervåningen och la sig på soffan
Engelska är inte direkt mitt starkaste område längre så hjälpen var välbehövlig!
) men jag älskar hennes attityd! Hon är som en kvinnlig Tom Jones.
Ska fortsätta imorgon, det är så avkopplande.
!
