Läkemedelsförpackningar och integritet

[Inte_Ung]

Jag tänker mig att man dömer andra människor genom sina egna glasögon. Är man då en någotsånär normal person så har man svårt att förstå hur någon ”orkar” hitta på all möjlig djävulskap. Det tar ju trots allt en massa energi och tid att jäklas med någon annan. Därför tror jag att det är svårt att greppa att någon annan människa är……extremt speciell. Det ligger nog snarare närmare till hands att tro att den utsatta människan hittar på och/eller överdrivet. Det är mycket lättare att relatera till det och förstå logiken.

Ja absolut så är det så.
Jag trodde det ju inte själv först.
Det är också så som det fungerar när man hamnar i den här situationen.
Det är svårt att undvika människor som man inte tror finns.

Det är nog också en del av förklaringen till att nätbedragare lyckas i så stor utsträckning.
Den drabbade har inte dessa referenser sedan tidigare.

Jag ser tyvärr annorlunda på människor efter det här.
Eftersom att jag nu vet på alldeles riktigt att det finns den sorten som lägger hela sin tid på att ställa till det för andra.
Daglediga människor med för litet pengar och alldeles för mycket tid.

 

[Inte_Ung]

Att utsätta en person för sådant som verkar väldigt långsökt eller extremt, så pass extremt att den som blir utsatt inte blir trodd, är en del av trakasserierna. Den som utsätter hävdar att offret är galet och överdriver. På så sätt blir offret dubbelt drabbad.

Ja det blir helt galet.
De får med sig ett helt drev som försvarar dem.
Jag kommer nog aldrig att få ordning på just den delen.
Några tror fortfarande på fullt allvar att jag är spritt språngande galen.
Medan andra skäms något oerhört för att ha gått på det.

Vi är nu några stycken som har blivit utsatta och har kontakt för att stötta varandra.
Och vi söker aktivt upp nya offer så att de skall slippa den ångest som det innebär att inte bli trodd.
De är oerhört tacksamma.

Helst så skulle man ju vilja få stopp på det hela, men vi har ännu inte kommit på hur det skulle gå till.

 

[lil-sis]

Jag tänker mig att man dömer andra människor genom sina egna glasögon. Är man då en någotsånär normal person så har man svårt att förstå hur någon ”orkar” hitta på all möjlig djävulskap. Det tar ju trots allt en massa energi och tid att jäklas med någon annan. Därför tror jag att det är svårt att greppa att någon annan människa är……extremt speciell. Det ligger nog snarare närmare till hands att tro att den utsatta människan hittar på och/eller överdrivet. Det är mycket lättare att relatera till det och förstå logiken.

Jag tror att de _får_ energi av att stöka till det för andra.

 

[Inte_Ung]

Jag tror att de _får_ energi av att stöka till det för andra.

Det blir som ett TV-spel.
De får kickar av att vinna över andra.
Inte helt överraskande så sysslar de även med e-sport.

 

[Lickety]

Ja det blir helt galet.
De får med sig ett helt drev som försvarar dem.
Jag kommer nog aldrig att få ordning på just den delen.
Några tror fortfarande på fullt allvar att jag är spritt språngande galen.
Medan andra skäms något oerhört för att ha gått på det.

Vi är nu några stycken som har blivit utsatta och har kontakt för att stötta varandra.
Och vi söker aktivt upp nya offer så att de skall slippa den ångest som det innebär att inte bli trodd.
De är oerhört tacksamma.

Helst så skulle man ju vilja få stopp på det hela, men vi har ännu inte kommit på hur det skulle gå till.

Det är just så, det är enklare att tro förövaren som nekar till ett vrickat beteende och ifrågasätta offret.

Min farsa gillade inte att jag tjuvrökte som tonåring t.ex.
Så han satte bland annat eld på hästtransporten, och släckte sen "händelsevis" branden ganska snabbt. Det är liksom mer "troligt" för omgivningen att tonårdottern tjuvrökt på det viset att transporten började brinna och han hjältemodigt lyckades släcka branden, än att farsan med vett och vilje skulle tutta på.

Detta förutsatt att man saknar kontexten, där det här beteendet är ett mönster mot hela familjen, med tidigare försök att elda upp bostaden, systematiskt förstörande av andra familjemedlemmars ägodelar även i tidigare förhållanden osv. Skulle jag verkligen ha rökt så att hästtransporten började brinna pga mig hade jag fått ett så innåthelvete hårt straff att jag inte vet hur det hade slutat, nu blev straffet bara "storyn".

Vissa är liksom knepigt gängade i huvudet, gaslight utvecklat till en slags konstform.

 

[Inte_Ung]

Det är just så, det är enklare att tro förövaren som nekar till ett vrickat beteende och ifrågasätta offret.

Min farsa gillade inte att jag tjuvrökte som tonåring t.ex.
Så han satte bland annat eld på hästtransporten, och släckte sen "händelsevis" branden ganska snabbt. Det är liksom mer "troligt" för omgivningen att tonårdottern tjuvrökt på det viset att transporten började brinna och han hjältemodigt lyckades släcka branden, än att farsan med vett och vilje skulle tutta på.

Detta förutsatt att man saknar kontexten, där det här beteendet är ett mönster mot hela familjen, med tidigare försök att elda upp bostaden, systematiskt förstörande av andra familjemedlemmars ägodelar även i tidigare förhållanden osv. Skulle jag verkligen ha rökt så att hästtransporten började brinna pga mig hade jag fått ett så innåthelvete hårt straff att jag inte vet hur det hade slutat, nu blev straffet bara "storyn".

Vissa är liksom knepigt gängade i huvudet, gaslight utvecklat till en slags konstform.

Konstform var ordet.
Det var när jag upptäckte att de njöt av det som jag kunde avslöja upplägget.
Sedan så visste jag ju vilket spel som vi spelade och då kunde jag börja hantera det.
När jag visste reglerna så kunde jag skydda mig.

 

[Inte_Ung]

Jag förstår inte varför många behöver ifrågasätta TS fråga. Ge bara användbara tips i stället.
Sedan kan ni tycka vad ni vill tyst där hemma.

Det visar hur människor fungerar och hur svårt det är att bli trodd.
Även här på ett forum så känner människor att de behöver ifrågasätta.
Jag tror personligen att det handlar om rädsla.

Om det vore sant så kan det ju hända mig.
Då känns det bättre att vifta bort det för att kunna känna sig trygg.
Enligt devisen att det egentligen inte finns.

 

[Lickety]

Konstform var ordet.
Det var när jag upptäckte att de njöt av det som jag kunde avslöja upplägget.
Sedan så visste jag ju vilket spel som vi spelade och då kunde jag börja hantera det.
När jag visste reglerna så kunde jag skydda mig.

Ja, vissa får en kick av att jävlas, till och med skryter om det.
Farsan brukade skryta om hur han saboterade mina bröders mopeder när de var tonåringar, för han störde sig på brummandet. Ofta runt julbordet med de vuxna bröderna närvarande. Ingen opponerar sig, utan alla ska tycka det var ett kul spratt eller i alla fall tiga.

 

[Fetaost]

Jag tror att de _får_ energi av att stöka till det för andra.

Det här håller jag verkligen med om. Det ger dem tillfredställelse och nån sjuk känsla av makt.

 

[Kamomilla]

Skriver under på det som en del här redan skrivit, om man inte varit i närheten av människor som gör helt skruvat otroliga saker utan någon som helst logik eller röd tråd så är det svårt att tro på.

Innan du själv ser sambandet är du på väg att bli tokig och att du är paranoid, för när du berättar så känns det som så små och futtiga saker, blandat med större så omgivningen mycket väl undrar hur du mår egentligen eftersom du verkar paranoid.

 

[Lickety]

Helst så skulle man ju vilja få stopp på det hela, men vi har ännu inte kommit på hur det skulle gå till.

Generella tips är ju att ändra vanor och tider om behov, höja säkerheten, ligga lågt men dokumentera, polisanmäla om brottsligt. Med lite tur tröttnar de och hittar (tyvärr) någon annan så småningom.

 

[athena_arabians]

Shit, finns det flera!

Scary.

Japp, det gör det (vilket jag vet av egen erfarenhet ). Nu var det väl inte riktat mot mig personligen sas utan mot min yrkesutövning.

 

[Inte_Ung]

Generella tips är ju att ändra vanor och tider om behov, höja säkerheten, ligga lågt men dokumentera, polisanmäla om brottsligt. Med lite tur tröttnar de och hittar (tyvärr) någon annan så småningom.

Vi har en idé om att de skall förekommas.
Så att när de försöker att hitta på saker så vet redan omgivningen om att de fungerar så.
Och därför borde det inte blir några nya offer.
Och de som råkar illa ut blir omedelbart trodda.

Vi får se hur det går.
Och så är vi förberedda på hämndaktioner.
Som larm och vara försiktiga med spridande av information, typ läkemedelsförpackningar med recept-lapp på.

 

[Sonic76]

Vi har en idé om att de skall förekommas.
Så att när de försöker att hitta på saker så vet redan omgivningen om att de fungerar så.
Och därför borde det inte blir några nya offer.
Och de som råkar illa ut blir omedelbart trodda.

Vi får se hur det går.
Och så är vi förberedda på hämndaktioner.
Som larm och vara försiktiga med spridande av information, typ läkemedelsförpackningar med recept-lapp på.

Men det är fortfarande helt sjukt att sånt här kan förekomma.
Och att du får ta skit för att det händer.
Jag vet ju en del av det som hänt och det är som ur en bok.
Att människor ens kan bete sig så

 

[Görel]

Livet har lärt mig att det är det absurda och långsökta man ska tro på. Den som hittar på vill att det ska vara verklighetstroget och väljer sånt som skulle kunna vara sant. Ta något som morden i Knutby, det är en så osannolik och bisarr historia att ingen skulle hitta på den och bli trodd.