Vad gör vi? del 3 - Kids Edition

Status
Stängd för vidare inlägg.
Punktering på barnvagnen.. Försökte pumpa men det gick inte.. Orkar inte! Om vi ska beställa tar det ju evigheter att få hem nya hjul. Men vad har vi för val?
 
Lilla E är nog snart redo att sluta sova middag :) Vi har skippat det en del på helgerna på sistone men vi har inte minskat mer på fsk eftersom jag tänkt att det är mer intensivt där och hon behöver vilan. Men idag ville hon inte sova, eller var väl helt enkelt inte trött. Nu nära läggdags är hon klart trött på ett lite fånigt sätt 😁 (tänk tipsy) men absolut inte ohanterbart. Det känns lite dubbelt, kommer sakna det mysiga med sovstunder men SÅ skönt att slippa inruta dagen efter det!
 
Pratade för övrigt med min chef om att gå ner i tid. Vi hade ett bra samtal och det är givetvis inga problem. Jag har en bra chef och han är stöttande. Men i samtalet sa han ”…men jag vet hur det är att få ihop det” och beskrev sen hur han och hans fru jobbar omlott och hemifrån för att få ihop dagarna. Att det går också, och om jag vill kan jag såklart spela med förtroendearbetstid och mer arbete hemifrån. Jag kunde ändå inte låta bli att tänka att… men vi har en 1 åring och en 2 åring, det är stor skillnad från att ha en 4-åring 😅

Jag vill verkligen inte försumma andras upplevelser. Jag vet ingenting om andras barn, oavsett ålder och hur många eller få de är. De vet bara föräldrarna. Men jag finner mig ofta i diskussioner där jag känner att man glömmer bort att våra är så jäkla små och nära inpå varandra i ålder. Det är två blöjbarn varav ett som inte sover, och han börjar förskolan som 1 år och 3 månader gammal. Det är pressat. Aja, jag ska inte gälla om det mer jag tror bara jag känner mig lite ensam ibland i diskussioner och överlag. Det är få som vet vad vi sitter med. Att när vi drog igång ett möte kl. 9 i morse och folk säger ”god morgon” hade jag varit uppe sen 4.
Klart du har det kämpigt! Men en tanke bara, lika lite som du tycker att andra kan förstå er situation lika lite insyn har du i andras. Och alla tycker olika saker är jobbigt. Kan vara bra att påminna sig om!
Jag har också två barn tätt, jag tyckte det var både mysigt och enkelt när de var små. Klart de sov dåligt, det ena hade rätt mkt sjukhusbesök etc, men det var ändå så fritt och så lite tider och måsten att förhålla sig till.
Jag tycker det är jättemycket stressigare och svårare att få ihop på alla sätt när de är äldre med aktiviteter varje dag (så klart i viss mån självpåtaget) konstiga tider, läxor, (mer än) heltidsjobb, nästan alltid själv med barnen av olika anledningar, etc. Många skulle antagligen tycka att min situation var superenkel, kan objektivt sett se att jag har det bra, men min stressnivå är konstant jättehög.

Vad jag vill ha sagt, tror det är bra att försöka undvika att jämföra med andra och anta saker kring hur andra har det. Det har man ofta väldigt lite insyn i (om man inte är supernära…)
 
Punktering på barnvagnen.. Försökte pumpa men det gick inte.. Orkar inte! Om vi ska beställa tar det ju evigheter att få hem nya hjul. Men vad har vi för val?
Det råkar inte fungera med "reservhjul på burk"? Finns till cykel och borde i min värld funka på barnvagn med. Eller? 🤔
 
Klart du har det kämpigt! Men en tanke bara, lika lite som du tycker att andra kan förstå er situation lika lite insyn har du i andras. Och alla tycker olika saker är jobbigt. Kan vara bra att påminna sig om!
Jag har också två barn tätt, jag tyckte det var både mysigt och enkelt när de var små. Klart de sov dåligt, det ena hade rätt mkt sjukhusbesök etc, men det var ändå så fritt och så lite tider och måsten att förhålla sig till.
Jag tycker det är jättemycket stressigare och svårare att få ihop på alla sätt när de är äldre med aktiviteter varje dag (så klart i viss mån självpåtaget) konstiga tider, läxor, (mer än) heltidsjobb, nästan alltid själv med barnen av olika anledningar, etc. Många skulle antagligen tycka att min situation var superenkel, kan objektivt sett se att jag har det bra, men min stressnivå är konstant jättehög.

Vad jag vill ha sagt, tror det är bra att försöka undvika att jämföra med andra och anta saker kring hur andra har det. Det har man ofta väldigt lite insyn i (om man inte är supernära…)

Nej jag har absolut ingen insyn. Det är precis det jag skrev. Men det är därför jag inte heller slänger mig med uttrycket ”jag vet hur det är”, för det gör jag inte. Jag upplever dock att många gör det, som om ”småbarn” eller ”barn” är en likadan erfarenhet för alla. Det är ju långt ifrån sanningen.

Poängen var inte heller att det här är en tävling i vem som har det tuffast, utan enbart en känsla av ensamhet ibland i diskussioner. Det är många som ”vet hur det är” och har egna erfarenheter av saken, men färre som spetsar öronen och ställer frågor. Så visst känns det lite ensamt ibland. Och jag kan tänka mig att den känslan är tio gånger starkare för föräldrar till barn med sjukdomar/diagnoser.
 
Nej jag har absolut ingen insyn. Det är precis det jag skrev. Men det är därför jag inte heller slänger mig med uttrycket ”jag vet hur det är”, för det gör jag inte. Jag upplever dock att många gör det, som om ”småbarn” eller ”barn” är en likadan erfarenhet för alla. Det är ju långt ifrån sanningen.

Poängen var inte heller att det här är en tävling i vem som har det tuffast, utan enbart en känsla av ensamhet ibland i diskussioner. Det är många som ”vet hur det är” och har egna erfarenheter av saken, men färre som spetsar öronen och ställer frågor. Så visst känns det lite ensamt ibland. Och jag kan tänka mig att den känslan är tio gånger starkare för föräldrar till barn med sjukdomar/diagnoser.
Ok, då tolkade jag ditt inlägg fel, läste det som att du kände dig ensam eftersom ni hade det ”värre” med två små barn tätt.

Sen tänker jag att många som har egna barn kan leva sig in ungefär hur det är att ha två små barn samtidigt. Svårare är väl att förstå och se hur nån annan upplever det att ha småbarn. Och se andra mer dolda faktorer som påverkar situationen. :)
 
Poängen var inte heller att det här är en tävling i vem som har det tuffast, utan enbart en känsla av ensamhet ibland i diskussioner. Det är många som ”vet hur det är” och har egna erfarenheter av saken, men färre som spetsar öronen och ställer frågor. Så visst känns det lite ensamt ibland. Och jag kan tänka mig att den känslan är tio gånger starkare för föräldrar till barn med sjukdomar/diagnoser.

Det var det jag menade också. Att man i en viss återkommande diskussion (vårt fall det där med skjutsandet) blir väldigt ensam i sin situation där de man pratar med utgår att det är lika för alla.

Sen var det verkligen inte menat från mig heller som en tävling i vem som har det värst. I andra delar av livet har vi det säkert betydligt lättare än andra. Vi har tre barn som sovit hela nätter i ett antal år nu och en tvååring vi måste väcka varje morgon under protester och som gärna tar sovmorgon till 9 på helgerna. Bara en sån sak 🙏
 
Ok, då tolkade jag ditt inlägg fel, läste det som att du kände dig ensam eftersom ni hade det ”värre” med två små barn tätt.

Sen tänker jag att många som har egna barn kan leva sig in ungefär hur det är att ha två små barn samtidigt. Svårare är väl att förstå och se hur nån annan upplever det att ha småbarn. Och se andra mer dolda faktorer som påverkar situationen. :)

Vi har det sannolikt tuffare än vissa och enklare än andra, som de flesta. I just det här fallet pratade vi om logistik kring hämtning och lämning på förskolan, och att inte ha för långa dagar. Så i det här fallet kan jag också tycka att det är skillnad på åldrar, och min chef glömde nog bort lite i diskussionen att det kanske är skillnad på en 1-2 åring och en 4-åring. Sen tyckte jag som sagt att vi hade en bra diskussion och det var generöst av honom att dela med sig av deras upplägg och att erbjuda flexibilitet. Men det känns som sagt bara ensamt ibland att sällan känna mig förstådd. Det är ju samtidigt naturligt, vi vet ju sällan mycket om varandra varken när det gäller barn eller annat. Jag tror bara vi alla kan bli bättre på att inte prata så mycket i generella termer och svepande generaliseringar, utan att bli bättre på att lyssna.
 
Det var det jag menade också. Att man i en viss återkommande diskussion (vårt fall det där med skjutsandet) blir väldigt ensam i sin situation där de man pratar med utgår att det är lika för alla.

Sen var det verkligen inte menat från mig heller som en tävling i vem som har det värst. I andra delar av livet har vi det säkert betydligt lättare än andra. Vi har tre barn som sovit hela nätter i ett antal år nu och en tvååring vi måste väcka varje morgon under protester och som gärna tar sovmorgon till 9 på helgerna. Bara en sån sak 🙏

Visst är det mycket så med barn? Man antar att alla sitter i samma båt, men det är ju såklart väldigt olika. Både de vackra stunderna och de svåra.
 
Pratade för övrigt med min chef om att gå ner i tid. Vi hade ett bra samtal och det är givetvis inga problem. Jag har en bra chef och han är stöttande. Men i samtalet sa han ”…men jag vet hur det är att få ihop det” och beskrev sen hur han och hans fru jobbar omlott och hemifrån för att få ihop dagarna. Att det går också, och om jag vill kan jag såklart spela med förtroendearbetstid och mer arbete hemifrån. Jag kunde ändå inte låta bli att tänka att… men vi har en 1 åring och en 2 åring, det är stor skillnad från att ha en 4-åring 😅

Jag vill verkligen inte försumma andras upplevelser. Jag vet ingenting om andras barn, oavsett ålder och hur många eller få de är. De vet bara föräldrarna. Men jag finner mig ofta i diskussioner där jag känner att man glömmer bort att våra är så jäkla små och nära inpå varandra i ålder. Det är två blöjbarn varav ett som inte sover, och han börjar förskolan som 1 år och 3 månader gammal. Det är pressat. Aja, jag ska inte gälla om det mer jag tror bara jag känner mig lite ensam ibland i diskussioner och överlag. Det är få som vet vad vi sitter med. Att när vi drog igång ett möte kl. 9 i morse och folk säger ”god morgon” hade jag varit uppe sen 4.
Jag känner absolut igen mig i att man kan känna sig ensam om sina upplevelser, när vi hade det som tuffast kände jag att jag bara orkade prata med andra som också hade tvillingar för det var bara de som förstod.
Nu när de är äldre är det däremot hur bra som helst att ha tvillingar, nu hade det känts mycket tuffare med barn i olika ålder 😅
 
Här ser 6-åringen fram emot skolan. Han var nervös vid årsskiftet, men det har ändrats nu. De kommer vara 20 i klassen och han går redan med dom (och trivs jättebra) nu på förskolan så det känns bra.
Vi ska till skolan och träffa fröknarna han ska ha samt fritidspersonal om ett par veckor.
Känns stort för mig som mamma. Min största ska börja skolan 🥲.
 
Barnen är hos mig en sväng sen igår, senare idag åker de iväg med sin pappa hela helgen. Just nu myser de med lite film i lillas säng medan jag vilar bredvid ♥️
Hade minifredag med lite filmkväll igår. Föreslog köpepizza och stora barnet blev jätteglad. Lilla fick ett utbrott:
"Näjj! Jag vill ha patta!" O_o

Så det var bara att koka lite pennepasta till henne och toppa med parmesan medan jag och stora mumsade pizza 🙈😅
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Kände mig manad att starta nästa tråd, så vi fortsätter väl här 😊 Fortsätt dela med er av vad ni och ungarna hittar på!
39 40 41
Svar
816
· Visningar
45 949
Senast: Blyger
·
Övr. Barn Precis varit hos barnpsykolog och pratat om sonens sömn. Hon tycker att vi ska lära honom att somna själv. Vi kan sitta bredvid...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
6 545
Senast: CaisaCax
·
Övr. Barn Svåraste just nu är att tillgodose barnens önskemål efter förskolan samtidigt som jag får mat på bordet och en hyfsad tid för läggdags...
2 3 4
Svar
72
· Visningar
3 275
Senast: Krålus
·
Övr. Barn Halloj, En del har nog sett att jag börjat smyga runt här i trådarna. Jo, vi har pratat om barn rätt länge hemma nu och jag har...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 654

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp