Vad gör vi? del 3 - Kids Edition

[Kilauea]

Plötsligt ville äldsta gå med på promenad med hunden, så himla mysigt. Hand i hand gick vi, pratade och han busade och han var mycket stolt när han fick gå med hunden själv sista biten (jag gick bakom med katten, som vi hämtade upp hos en granne ).

 

[zassoo]

Så skönt det är att barnen är lite större nu, jag kan gå ut med soporna eller liknande utan att behöva släpa ut alla för ett sånt litet ärende. Idag kollade de Paw patrol medan jag gick ut och hämtade ved.

Jag minns när lillebror var typ 6 veckor och storasyster 2 år, jag var ensam med dem över helgen, det var 20 minus och vi hade slut på ved. Det var bara att packa på alla kläder, stoppa in bebis i sjalen under en stor jacka och gå ut i mörker och iskyla. Sen in igen och av med alla kläder fem minuter senare. Allt var ett sånt projekt då

 

[tomte]

Tråkigt väder här nere i Skåne och busungen har en snorig näsa så badet (som vi brukar göra på helgerna) fick hoppas över. Blev att vi bakade lite tillsammans istället. Första gången hon är med och hon tyckte det var mycket roligare att kolla på om man fick stå själv så band ihop några stolar med ett spännband någon som har köpt en "hjälpa till i köket" pall och kan rekommendera det?

 

[Human]

Högre makter, giv mig styrka. Hela veckan har 2-åringen varit gnällig som tusan. Han bara gråter eller skriker. Vägrar att äta ännu mer konsekvent än vanligt, vilket förstås gör honom ännu gnälligare. Det blir absolut inte bättre av att han inte kan prata än, så vi förstår inte vad han säger, vilket utlöser nya gråtattacker. Känns som hela barnet och allt runt omkring är täckt av ett kladdigt lager av snor och tårar. Lillebrors magknipsskrikande känns som ljuv musik i jämförelse med det eviga gnällandet.

Givetvis fattar jag att det finns någon anledning, och att han gör så gott han kan. Men jag håller ändå på att bli knäpp, är så allergisk mot gnällande

 

[Kilauea]

Högre makter, giv mig styrka. Hela veckan har 2-åringen varit gnällig som tusan. Han bara gråter eller skriker. Vägrar att äta ännu mer konsekvent än vanligt, vilket förstås gör honom ännu gnälligare. Det blir absolut inte bättre av att han inte kan prata än, så vi förstår inte vad han säger, vilket utlöser nya gråtattacker. Känns som hela barnet och allt runt omkring är täckt av ett kladdigt lager av snor och tårar. Lillebrors magknipsskrikande känns som ljuv musik i jämförelse med det eviga gnällandet.

Givetvis fattar jag att det finns någon anledning, och att han gör så gott han kan. Men jag håller ändå på att bli knäpp, är så allergisk mot gnällande

Tycker inte det är konstigt att det känns jobbigt.
Det är inte bara guld och gröna skogar att ha barn.
Hoppas gnällandet ger sig snart.

 

[cherie]

Kalas-helg deluxe här, igår var det kalas för vår dotter och idag för hennes ett år äldre syssling.

Det är så lyxigt med jämnåriga släktingar som lirar toppen med ens barn. Alla firanden och högtider blir SÅ trevliga! Såååå vilsam tillställning både igår och idag för kidsen bara försvinner iväg och leker engagerat och nöjt tillsammans hela kalaset igenom. Vi vuxna kan äntligen bara luta oss tillbaka och njuta av avslappnat vuxenhäng, medan man hör barnens fnitter, skratt och prat.

Och det är alltså nu vi börjar längta och vilja ha en till Man undrar ibland hur man funkar...

 

[gulakatten]

Gode gud, hur överlever man en tvåårings energinivåer . Vi var ute idag och shoppade och åt utelunch och hade så mysigt och trevligt. Sen hem och vila och dottern vaknade strax efter två. Men alltså från det att hon vaknade tills nattning är det ju nonstop!? Och då är vi två som kan turas om att orka och vi är ändå helt SLUT. Det dansas och springs och byggs klossar och läses böcker och ritas och hoppas och klättras och mamma mamma mamma:s .

Känns som maken och jag har åldrats 10 år det senaste halvåret .

 

[Praefatio]

Gode gud, hur överlever man en tvåårings energinivåer . Vi var ute idag och shoppade och åt utelunch och hade så mysigt och trevligt. Sen hem och vila och dottern vaknade strax efter två. Men alltså från det att hon vaknade tills nattning är det ju nonstop!? Och då är vi två som kan turas om att orka och vi är ändå helt SLUT. Det dansas och springs och byggs klossar och läses böcker och ritas och hoppas och klättras och mamma mamma mamma:s .

Känns som maken och jag har åldrats 10 år det senaste halvåret .

Tvååringar är en handfull helt klart!

 

[gulakatten]

Tvååringar är en handfull helt klart!

Men ja! Och hon har inte ens fyllt 2 än. Hur ska vi överleva de kommande månaderna? Och med en bebis sen på det också?

*andas i fyrkant*

 

[Praefatio]

Men ja! Och hon har inte ens fyllt 2 än. Hur ska vi överleva de kommande månaderna? Och med en bebis sen på det också?

*andas i fyrkant*

Man överlever Speciellt om man samarbetar och försöker ta det mesta med en klackspark, sänkta förväntningar är en toppengrej. Vet att många räds 2- och 3-årsåldern, men jag tycker att det är bland de roligaste åldrarna rent objektivt! Så mycket påhitt, kaos, utveckling och tokerier. Men ja. Man somnar gott om kvällarna

 

[gulakatten]

Man överlever Speciellt om man samarbetar och försöker ta det mesta med en klackspark, sänkta förväntningar är en toppengrej. Vet att många räds 2- och 3-årsåldern, men jag tycker att det är bland de roligaste åldrarna rent objektivt! Så mycket påhitt, kaos, utveckling och tokerier. Men ja. Man somnar gott om kvällarna

Samarbetar och hjälps åt gör vi alltid . Däremot har vi nog rätt höga krav på oss själva som föräldrar och det lär vi väl få jobba med. Men såklart vi tar oss igenom den tiden också .

 

[cherie]

Gode gud, hur överlever man en tvåårings energinivåer . Vi var ute idag och shoppade och åt utelunch och hade så mysigt och trevligt. Sen hem och vila och dottern vaknade strax efter två. Men alltså från det att hon vaknade tills nattning är det ju nonstop!? Och då är vi två som kan turas om att orka och vi är ändå helt SLUT. Det dansas och springs och byggs klossar och läses böcker och ritas och hoppas och klättras och mamma mamma mamma:s .

Känns som maken och jag har åldrats 10 år det senaste halvåret .

Ja, pust, det kan vara sååååå intensivt i den där åldern. Värsta sen när dagstuppluren försvinner också ju (liksom INGET andrum!?!). Hur går det med dagslurarna förresten? Visst hade du en tråd om det?

 

[gulakatten]

Ja, pust, det kan vara sååååå intensivt i den där åldern. Värsta sen när dagstuppluren försvinner också ju (liksom INGET andrum!?!). Hur går det med dagslurarna förresten? Visst hade du en tråd om det?

Haha vi pratar om det ibland, hur ska vi överleva utan eftermiddagsvilan?? Men vår dotter är långt ifrån att skippa den som tur är .


Nej, har ingen tråd om det! Men skrev i den dock .

 

[cherie]

Haha vi pratar om det ibland, hur ska vi överleva utan eftermiddagsvilan?? Men vår dotter är långt ifrån att skippa den som tur är .


Nej, har ingen tråd om det! Men skrev i den dock .

Då blandade jag ihop Skönt att det är långt lvar Vi hade nog på riktigt ångest när det var dags att avveckla vilan på dagen!

 

[gulakatten]

Då blandade jag ihop Skönt att det är långt lvar Vi hade nog på riktigt ångest när det var dags att avveckla vilan på dagen!

Haha, fattar! Här är det lite mer blandat, jag kan känna att det blir lite av en befrielse också när hon slutar sova på dagen. Mindre pussel liksom. Men jag kanske får äta upp de orden sen .

 

[cherie]

Haha, fattar! Här är det lite mer blandat, jag kan känna att det blir lite av en befrielse också när hon slutar sova på dagen. Mindre pussel liksom. Men jag kanske får äta upp de orden sen .

Nejdå, det är ju så också, så det är verkligen dubbelt.

 

[Snubbelfot]

Våra underbara tvillingkillar är snart 16 månader. Det är ovanligt att någon av dem sover längre än 1-1,5 tim mellan uppvak - vilket naturligtvis sker både helt osynkat och synkat (när en väcker den andre). I praktiken betyder det att vi själva sällan sover längre än 30-45 minuter i sträck, sedan ett halvår.

Det finns hur mycket som helst att skriva om det, om jag hade orkat. Huvudvärk, hypertoni, arytmier, gastrit, bara preciiis näsan över ytan för oss båda föräldrar.

Jag ska börja jobba igen i april efter 8 mån föräldraledighet, men ser inte hur det kommer att kunna vara möjligt. Mitt jobb kräver att hjärnan är med, hela tiden.

Visst är det underbart också. Och det som inte dödar, det härdar. (Ja, om det inte dödar då förstås).

 

[Praefatio]

Lilla var jättetäppt i näsan när hon vaknade. Eftersom stora har varit hemma med hög feber och hosta så sjukanmälde jag lilla, trots att hon var pigg – vill inte råka smitta ner barngruppen.

Det ångrar jag nu. Ut kom nyss en jättesnorkråka och nu har hon inga förkylningssymptom alls Hon hade behövt förskola, det har varit en långsam helg. Samtidigt vill jag inte ringa och ändra mig, för tänk om hon ändå håller på att bli sjuk? Jaja, den som lever får se. Missar inget viktigt själv för att hon är hemma i alla fall.

 

[FeatherCloud]

Gode gud, hur överlever man en tvåårings energinivåer . Vi var ute idag och shoppade och åt utelunch och hade så mysigt och trevligt. Sen hem och vila och dottern vaknade strax efter två. Men alltså från det att hon vaknade tills nattning är det ju nonstop!? Och då är vi två som kan turas om att orka och vi är ändå helt SLUT. Det dansas och springs och byggs klossar och läses böcker och ritas och hoppas och klättras och mamma mamma mamma:s .

Känns som maken och jag har åldrats 10 år det senaste halvåret .

Haha jag har frågat mig samma sak i helgen. Lilla är snart 2,5 och alltså hon är SÅ rolig och söt och mysig och påhittig men också SKITJOBBIG
Det ritas på allt utom papper inkl sig själv, det kastas saker, ska bli buren ÖVERALLT och har lärt sig öppna barngrinden nere och går upp på övervåningen titt som tätt, men vill inte gå ner själv (tack och lov iofs) så då får man komma och rädda... Sen får man en knytnäve i huvudet rätt vad det är medan minihuliganen asgarvar. Hon vägrar hålla handen i trafiken och springer iväg hela tiden. I helgen har hon dessutom börjat flytta stolar och klättra upp och äta det hon hittat på köksbänken, tex en stooor rulle tuggummi som var storebrors Och storebror var inte såhär bra på att säga osanningar som denna unge, tex "jag har inte en penna i handen" som kom i helgen, medan hon försökte gömma en tuschpenna bakom ryggen och gå iväg och hitta på jäkelskap

Och sen smäller det till och man får en blöt puss och en trött liten tjej i knät som vill gosa. Och man förlåter allt.
Så det är komplext Hon är underbar men kan inte sticka under stol med att jag ser fram emot nästa fas...

 

[FeatherCloud]

Haha jag har frågat mig samma sak i helgen. Lilla är snart 2,5 och alltså hon är SÅ rolig och söt och mysig och påhittig men också SKITJOBBIG
Det ritas på allt utom papper inkl sig själv, det kastas saker, ska bli buren ÖVERALLT och har lärt sig öppna barngrinden nere och går upp på övervåningen titt som tätt, men vill inte gå ner själv (tack och lov iofs) så då får man komma och rädda... Sen får man en knytnäve i huvudet rätt vad det är medan minihuliganen asgarvar. Hon vägrar hålla handen i trafiken och springer iväg hela tiden. Och sen smäller det till och man får en blöt puss och en trött liten tjej i knät som vill gosa.

Så det är komplext Hon är underbar men kan inte sticka under stol med att jag ser fram emot nästa fas...

En pappa på förskolan frågade förra veckan hur man gör när man har två. Det föranleddes av att lilla E slet sig ur min hand vid bilen och skrattande sprang iväg längs cykelbanan. Jag tittade honom i ögonen och sa allvarligt
"Man väntar läääänge med att skaffa tvåan så ettan hinner bli vettig" samtidigt som stora satte sig i bilen själv och tog på sig bältet.
Jag undvek att berätta att jag ju dessutom är själv med dom men kände mig ändå hyfsat som en supermom när vi åkte hem.