Sv: Vad gör man?!
Jag har varit i liknande situation. 22år, bodde hemma, inget jobb, PV sedan 1½ år (han var fastanställd med bra inkomst)
JAG valde att ta bort barnet, mest pga att jag kände mig för ung för att få barn vid den tiden i livet, men även pga några andra omständigheter (slutliga beslutet att faktiskt utnyttja den bokade aborttiden togs kvällen innan, när jag kom hem från akuten efter en olycka). Jag kunde helt enkelt inte se mig med ett barn under de rådande omständigheterna (även om min dåvarande PV mer än gärna ville att jag skulle behålla det).
Nu är min lillasyster i nästan exakt den situationen och åldern som jag var (med den skillnaden att hennes PV studerar och de har egen lägenhet), och om 3 månader kommer deras lilla knodd. Jag är helt övertygad om att det kommer gå alldeles lysande för dem!!
Det finns ingen mall för vad som är rätt eller fel, utan det måste varje individ/par besluta helt själva.
Jag har varit i liknande situation. 22år, bodde hemma, inget jobb, PV sedan 1½ år (han var fastanställd med bra inkomst)
JAG valde att ta bort barnet, mest pga att jag kände mig för ung för att få barn vid den tiden i livet, men även pga några andra omständigheter (slutliga beslutet att faktiskt utnyttja den bokade aborttiden togs kvällen innan, när jag kom hem från akuten efter en olycka). Jag kunde helt enkelt inte se mig med ett barn under de rådande omständigheterna (även om min dåvarande PV mer än gärna ville att jag skulle behålla det).
Nu är min lillasyster i nästan exakt den situationen och åldern som jag var (med den skillnaden att hennes PV studerar och de har egen lägenhet), och om 3 månader kommer deras lilla knodd. Jag är helt övertygad om att det kommer gå alldeles lysande för dem!!
Det finns ingen mall för vad som är rätt eller fel, utan det måste varje individ/par besluta helt själva.
