Sv: Trasigt mammahjärta
Hur mycket är sonen hos dig nu?
Även om han trivs hos dig så har han fått försaka en del av sitt gamla liv för att vara med dig. Tränar han fotboll precis som tidigare? Umgås han med sina gamla vänner?
För inte så länge sen hade han all sin tid med veckorutiner han alltid haft, kompisar han alltid kunnat träffa på helgerna osv. Hur mycket han än tycker om att vara hos dig så har hans liv skakats om ordentligt på kort tid.
Smekmånaden är över. Det kommer alltid ett bakslag, det var vi många som skrev att du skulle vara beredd på. Hämta i skolan så slipper sonen stå i mitten och ta ställning för och emot föräldrar.
Sonen har varit varannan helg, fre-lör eller lör-sön. Egentligen ska han vara fre-sön, men eftersom det har varit så struligt så har jag sagt att ett dygn räcker nu i början och att han själv få välja när han vill hem. Detta har gått bra, nu senaste fick jag inte alls med mig honom. Det har aldrig varit några problem att få in honom i bilen, men i fredags totalvägrade han. Jag erbjöd mig om att gå ut och äta en hamburgare/ta en fika, men han ville inte ens lämna gården, vilket sen visade sig att han inte fick lämna gården för pappan. Sen lyckades jag få han att följa, men han ångrade sig lika snabbt efter att ha pratat med pappan.
Fotbollen är över och han spelar nu ishockey. Jag har varit på alla cuper och på någon träning. Sonen blir glad och presenterar mig för hans lagkamrater. Han trixar och showar för att få min uppmärksamhet och jag jublar och berömmer honom tillbaka. Jag har sett att mitt engagerande beteende på hans träningar/matcher/cuper stör pappan och frun och dom har dom senaste ggr dragit med hela släkten till ishallen som ställer sig framför och skymmer mig. Detta har gjort att jag flyttar på mig, men dom flyttar sig efter.
En gång pressade jag mig förbi dom och han berömma sonen före dom och då frös dom ut mig totalt.
Men jag har visat mig och sonen vet att jag finns där, men han måste ju undra varför det är sån konstig stämning. Han ser att det blir en kamp mellan mig och dom andra.
Hans gamla vänner som han hade förr hos mig finns inte kvar då jag har flyttat till ett annat område, men han har skaffat sig nya vänner här som är grannbarnen som är i hans ålder och dom har alla samma intressen.
Jag har haft bakslag och det kommer komma fler, men jag vägrar ge upp!
Jag kommer att bryta ihop men jag kommer igen.