Jag har lancashire heeler, dock en junior och det är min första så jag kan inte rasen bättre än så. Jag hade innan denna en schipperke. Det verkar som att vi söker lite lika i en hund så jag svarar här ändå...
Schipperken var min första hund, jag hade inte tänkt djupare än att jag ville ha en liten hund ur rasgrupp 1. Hade jakthundar (älghund) i familj och släkt innan och jag ville ha en egen hund bara åt mig själv, ffa en hund som inte jagar och då föll det ganska naturligt på gårds- och vallhundsgruppen.
Jag hade henne som motionspartner - jogging, långpromenader, skidåkning främst. Vi ägnade oss även åt spår på hemmanivå. Ställde ut henne till champion i Sverige och Finland. Men framförallt var hon min bästa vän som följde med överallt, lös ute och drog inte på vilt. NW fanns inte på den tiden men jag tror det hade passat henne perfekt. Lydnad däremot - no way. Hon var inte en hund som gillade att nöta, och hon hade en inställning av "Whats in it for me?". Lättmotiverad med godis dock. Ska tillägga att jag aldrig siktade på lydnad med henne, det kan hända att det hade mest med mig att göra att jag hade för dålig erfarenhet och kunnande.
Det var en självständig hund, som ville vara i närheten men på egna villkor. Brydde sig inte om okända människor, varken när de hälsade på eller när de träffades på ute på promenad. Noll intresse av att hälsa på okänt folk överlag. Mkt uppsattad tackvare detta faktiskt, då ej hundfolk tyckte mkt om henne trots att hon var hund
Hon hade en del vakt i sig på så vis att hon varnade och ljudade gärna, tackolov hade hon en väldigt behaglig röst (för hon gillade att höra den ).
Hon drog i sele när jag joggade eller åkte skidor, men det var inget jag direkt lärde henne utan ho hade ett eget driv av att vara först. Dock är det en liten hund (min vägde 6.5 kg) så vill en syssla med regelrätt drag är det nog lite fel ras.
Heelern jag har nu är lite samma hundtyp, men annorlunda med. Hon är mkt mer förarbunden och mindre självständig. Hon är född med kontakt och jag har bara behövt nyttja och belöna det så har jag en hund som alltid helst av allt är med matte. Lättbelönad med godis, leksak eller bara att matte kvittrar hjärtligt så är hon jätteglad.
Mkt stabil och trygg hund, har höga betyg på BPH (bättre än rasen överlag har jag fått höra). Vi sysslar med NW och hon älskar att använda näsan, har precis börjat med personspår. Lydnad har jag planer på i framtiden, om inte annat så för att kunna tävla i bruksgrenar.
Älskar människor och ffa barn, vill pussas med alla som tilltalar henne, nu när hon är äldre går det dock bra att tygla med vanlig vardagslydnad. Supersocial, alla tycker om henne och hon har ingen förståelse för att så inte skulle vara fallet. Jag har henne med på jobbet och hon är så himla lättsam, däremot som sagt så nu när hon är äldre bryr hon sig inte om att hoppa upp och pussa alla i ansiktet längre. Tackolov.
Hon är med mig i stallet varje dag och går ihop med alla andra människor, barn, hästar, hundar och katter där. Har noll och ingen jakt i sig, men det varierar inom rasen. Går att ha lös överallt, håller sig i närheten av sig självt.
Jag tycker att det är en mkt mångsidig hund, och andra heelers jag träffar känns lite lika på så vis. De har energi, humor och tycker om att jobba. Hur mkt drift de har är dock varierande då det är en lite spretig ras, även storleksmässigt (min tik väger 8,5 kg och vi har en kompis som väger 5,5 dvs det varierar mkt). Min har väldigt tunn päls och är på så vis en fryslort men jag har täcke på henne när det är ruskväder eller kallt. Det finns heelers som har betydligt mer päls än min.
Det enda jag faktiskt haft lite bekymmer med henne är att lämna henne ensam. Hon är trygg i sig men en heeler vill alltid vara med, dvs missnöjd = skäller. Eftersom jag bor i lägenhet är det ju en sak jag fått träna, men vi är på gång och jag kan numera lämna henne. Dock har det tagit tid. Men med allt annat som hon är så lättsam med så är hon förlåten
Det enda jag gjort avkall på med att skaffa en så pass liten hund är väl mitt intresse för att prova på drag, men fördelarna med liten ras vägde upp det för mig. Jag tror dock inte det är ett bekymmer att låta henne dra för skojs skull, men som sagt en regelrätt draghund är det ju inte.
Schipperken var min första hund, jag hade inte tänkt djupare än att jag ville ha en liten hund ur rasgrupp 1. Hade jakthundar (älghund) i familj och släkt innan och jag ville ha en egen hund bara åt mig själv, ffa en hund som inte jagar och då föll det ganska naturligt på gårds- och vallhundsgruppen.
Jag hade henne som motionspartner - jogging, långpromenader, skidåkning främst. Vi ägnade oss även åt spår på hemmanivå. Ställde ut henne till champion i Sverige och Finland. Men framförallt var hon min bästa vän som följde med överallt, lös ute och drog inte på vilt. NW fanns inte på den tiden men jag tror det hade passat henne perfekt. Lydnad däremot - no way. Hon var inte en hund som gillade att nöta, och hon hade en inställning av "Whats in it for me?". Lättmotiverad med godis dock. Ska tillägga att jag aldrig siktade på lydnad med henne, det kan hända att det hade mest med mig att göra att jag hade för dålig erfarenhet och kunnande.
Det var en självständig hund, som ville vara i närheten men på egna villkor. Brydde sig inte om okända människor, varken när de hälsade på eller när de träffades på ute på promenad. Noll intresse av att hälsa på okänt folk överlag. Mkt uppsattad tackvare detta faktiskt, då ej hundfolk tyckte mkt om henne trots att hon var hund
Hon hade en del vakt i sig på så vis att hon varnade och ljudade gärna, tackolov hade hon en väldigt behaglig röst (för hon gillade att höra den
).Hon drog i sele när jag joggade eller åkte skidor, men det var inget jag direkt lärde henne utan ho hade ett eget driv av att vara först. Dock är det en liten hund (min vägde 6.5 kg) så vill en syssla med regelrätt drag är det nog lite fel ras.
Heelern jag har nu är lite samma hundtyp, men annorlunda med. Hon är mkt mer förarbunden och mindre självständig. Hon är född med kontakt och jag har bara behövt nyttja och belöna det så har jag en hund som alltid helst av allt är med matte. Lättbelönad med godis, leksak eller bara att matte kvittrar hjärtligt så är hon jätteglad.
Mkt stabil och trygg hund, har höga betyg på BPH (bättre än rasen överlag har jag fått höra). Vi sysslar med NW och hon älskar att använda näsan, har precis börjat med personspår. Lydnad har jag planer på i framtiden, om inte annat så för att kunna tävla i bruksgrenar.
Älskar människor och ffa barn, vill pussas med alla som tilltalar henne, nu när hon är äldre går det dock bra att tygla med vanlig vardagslydnad. Supersocial, alla tycker om henne och hon har ingen förståelse för att så inte skulle vara fallet. Jag har henne med på jobbet och hon är så himla lättsam, däremot som sagt så nu när hon är äldre bryr hon sig inte om att hoppa upp och pussa alla i ansiktet längre. Tackolov.
Hon är med mig i stallet varje dag och går ihop med alla andra människor, barn, hästar, hundar och katter där. Har noll och ingen jakt i sig, men det varierar inom rasen. Går att ha lös överallt, håller sig i närheten av sig självt.
Jag tycker att det är en mkt mångsidig hund, och andra heelers jag träffar känns lite lika på så vis. De har energi, humor och tycker om att jobba. Hur mkt drift de har är dock varierande då det är en lite spretig ras, även storleksmässigt (min tik väger 8,5 kg och vi har en kompis som väger 5,5 dvs det varierar mkt). Min har väldigt tunn päls och är på så vis en fryslort men jag har täcke på henne när det är ruskväder eller kallt. Det finns heelers som har betydligt mer päls än min.
Det enda jag faktiskt haft lite bekymmer med henne är att lämna henne ensam. Hon är trygg i sig men en heeler vill alltid vara med, dvs missnöjd = skäller. Eftersom jag bor i lägenhet är det ju en sak jag fått träna, men vi är på gång och jag kan numera lämna henne. Dock har det tagit tid. Men med allt annat som hon är så lättsam med så är hon förlåten
Det enda jag gjort avkall på med att skaffa en så pass liten hund är väl mitt intresse för att prova på drag, men fördelarna med liten ras vägde upp det för mig. Jag tror dock inte det är ett bekymmer att låta henne dra för skojs skull, men som sagt en regelrätt draghund är det ju inte.
