Tips på träningsglada raser?

[Raderad medlem 94602]

Jag är så glad att @linnsan , @Voff och @Wingates m.fl. fått mig på andra tankar angående schäfern då jag efter att ha varit borta från hundvärlden i många år hade fått (miss-)uppfattningen att dagens schäfer var pipiga, nervösa och saknade sorteringsförmåga.

Schäferaveln har blivit extremt delad. Först i utsällning och bruksavel. Men nu har även bruksaveln tenderat i att dela sig till de som avlar mot ren sport. När vill man ha snabba reaktioner för att konurrera mot Mallarna. Dessa hundar brukar inte ha den bästa nervkonstruktionen.

Bra hundar som håller ihop och kan sortera hittar man hos de kennlar som regelbundet säljer avkommor till tjänst.

 

[Bulldoozer]

Du kan gå in på Sbktavling och kolla på tävlingar nära dig, sen vet jag att hundmässan förra året hade lydnadstävling och jag tror att de har det igen. Dessutom brukar det ha en massa rasmontrar men säkraste kortet är nog att prata med de som tävlar i de hund sporter du är intresserad av. De brukar ha bra koll på sin hunds bra och mindre bra sidor och ofta rätt bra koll på rasen generellt inom den gren de tävlar om de hållit på ett tag. Många inom lydnad har dock bordercollies av en anledning men det skulle jag inte skaffa som första hund.

Min hund har mycket Will to please men är även ganska obrydd och förlåtande mot mina (många) träningsmissar och har en del humor . Därför blir det en till corgi snart, sen så tycker jag storleken är lagom och jag har väl inga SM ambitioner direkt utan vill ha kul med mina hundar.

 

[AraSlei]

Fantastiskt roligt att se! Snacka om agility! Den gule är din Floyd? Har nog aldrig sett en så musklad labbe någon gång.

Ja, de behöver vara smidiga, spänstiga och starka!
Jag lånade den filmen från kennel Reedsweepers youtube-konto, ett superduktigt par som har kennel och träningar Floyd är inte med där, det är deras hundar.

Haha, tack! Ja, han är i fin form
Han fystränas dock inget särskilt, mer än det han får på träningarna. Men kuperad terräng bygger bra muskler.

 

[Puffindog]

Smart att säga att man är allergisk @nightcrawler Svenska lapphundsvalpar tror jag dock övervinner allergin, speciellt med den här blicken!
Visa bifogad fil 38390

Älskar också svenska lapphundar, väldigt underskattade hundar enligt mig!

 

[Fruentimber]

Är det cardigan som generellt är den aktiva av de båda? Nu skrev du förvisso att du inte har bra koll på pembroke, men någon annan kanske läser

Jag får se om jag vågar med brukshund, annars verkar ju corgisarna vara trevliga och arbetsvilliga av vad ni beskriver här. Kanske inte ska se mig blind på storleken där. Det är mest för min ryggs skull jag tänkt en större ras, men med större storlek kommer också mer styrka. Får kika lite mer på corgisarna helt enkelt.

Missade detta! Både pembroke och cardigan är aktiva men pemmen upplevs ofta som lite mer spetslik mentalitetsmässigt medan cardigan brukar jämföras mer med collie/schäfer. Arbetsvilliga med mycket will to please upplever jag många cardigans som. Trots att aveln i sig kan vara ganska spretig. Tyvärr marknadsförs inte rasen riktigt rättvist alla gånger så det finns en hel del corgis med olater och tråkiga beteenden pga understimulering. De hittar på saker själva att rikta energin åt. Man får vara lite mer påhittig när man tränar med mindre hundar! Eller mindre och mindre, mina väger 16 respektive 20 kg, det är bara benen som är korta.

 

[Mollsantrollsan]

Älskar också svenska lapphundar, väldigt underskattade hundar enligt mig!

Håller med!

 

[BornAgain]

PS jag skaffade en Podengo portugese pequeno liso, men det är inget jag rekommenderar dig

Podengon är en rolig hund, men väldigt ojämn (allt mellan rävar, gula papillions och mjuka djur). Min lille man är en räv - skygg, vänkär och en mjölksyratålig arbetsmyra. Men han måste själv komma på att det handlar om jobb. Schäferhunden var alltid "vad ska vi göra nu?" och "Oh vi ska att jag följer spåret till helvetet och tillbaka och du hänger på. OK done!". Podengon är mer "vad ska jag göra nu?", "Oh jag ska följa spåret till helvetet och tillbaka! Vad fan gör du här?"

Min podengo har dock en massa odefinierade hälsoproblem och jag oroar mig över att han är smärtpåverkad. Det är också i grunden en jakthund. Motorn sitter i en jaktvilja.

 

[Åsa A]

@Thunderjaw jag håller med övriga i tråden som tycker att du bör kolla på bruksraserna och tipsar samtidigt om "min" ras - beauceron. Stämmer ganska fint in på vad du söker i en hund. Himla roliga hundar i både vardag och träning!

Här är mina 4:

Indigo, 6 år

Indigo

River, här ca. 15 månader

Sigge, här närmare 12 år

Garibaldi, 12 år (bror till Sigge)

 

[BornAgain]

@Thunderjaw jag håller med övriga i tråden som tycker att du bör kolla på bruksraserna och tipsar samtidigt om "min" ras - beauceron. Stämmer ganska fint in på vad du söker i en hund. Himla roliga hundar i både vardag och träning!

Här är mina 4:

Visa bifogad fil 38419
Indigo, 6 år

Indigo

River, här ca. 15 månader

Sigge, här närmare 12 år

Garibaldi, 12 år (bror till Sigge)

River ser alltid så mysig ut på bilderna och det har varit roligt att se henne på Buke sedan hon var en liiiten, liiten plutt Sedan ska du förståss också vara himla stolt över fräscha gamlingar

 

[toughcookie]

Schäfern kan också användas som tandhygienist

 

[Ciccio]

Ja, de behöver vara smidiga, spänstiga och starka!
Jag lånade den filmen från kennel Reedsweepers youtube-konto, ett superduktigt par som har kennel och träningar Floyd är inte med där, det är deras hundar.

Haha, tack! Ja, han är i fin form
Han fystränas dock inget särskilt, mer än det han får på träningarna. Men kuperad terräng bygger bra muskler.

 

[Thunderjaw]

Jag ber om ursäkt om jag skulle råka ställa samma fråga till någon igen, svårt att komma ihåg vem som fått vilka frågor

Det är lättare att hitta en bra Schäfer i Sverige än utomlands eftersom vi har avelsdata samt att uppfödarna i regel är noga med att utvärdera hela kullarna.

Tittar man på brukstypen så röntgas över 80% och mentalbeskrivs nästan lika många. Med hjälp av avelsdata så finns det mao en ypperlig chans att studera linjer inför köp.

Jag har importerat tre ggr från Tyskland. De två första föll på lederna. Den tredje var en exporterad tik från sverige som köptes in som vuxen.

Något att tänka på vid import är att i Sverige lägger vi större vikt vid tillhänglighet än i många andra länder.

Vill man importera så finns det ett par riktigt bra kennlar i Danmark som har fint samarbete med Svenska uppfödare och säljer mycket hit.

Jag vill jag köpa från Sverige, bl.a. för att kunna söka rätt på information relativt lätt och ge oss de bästa förutsättningarna. Ovanliga raser som kan vara svåra att få tag på i Sverige går därför bort. Men med Schäfer är det ju inget problem att hitta en bra hund här.

Man slipper köra bil i stan om man kör till brukshundsklubben! Så vill du ses så löser vi det

Och både näringsdrift och föremålsintresset är stort i rasen tycker jag!

Såhär simmar en dobbis innan den lärt sig:



Efter lite simskola och tvång:

Men herregud! Sötnöt!

Jag skickar ett PM till dig

Det brukar sägas att det är mer driv och lite mer skärpa i korthåren. Jag tror att det helt enkelt är svårare att hitta en bra långhårig (för många utställningsavlade), men hittar du en bra tror jag inte den skiljer sig så mycket från korthåren. Jag är väldigt förtjust i collie.

Egentligen är jag inte intresserad av de långhåriga, för pälsvården, men om de var lika i temperamentet hade jag kunnat prata med en granne. KH collie växer inte på träd häromkring direkt Men rasen verkar intressant, ska absolut kolla upp den.

En fråga dock, är de ”fryslortar”? Jag har inget emot att klä, det är lite roligt till och med, men är bara nyfiken

Sorry

Nja..jag tycker det är skilnader. Hanarna kan ha mer testperioder under unghundstiden. De behöver oftast tydligare ramar. Men när de mognat färdigt (vilket kan vara senare än tikarna) så är de jämnare.

Tikarna brukar i stället ha en extra växel i arbetet. Men kan vara lite ofokuserade under löpet. Jag upplever tikarna som mildare mentalt och lättare att uppfostra.

Det låter ju bra det med. Jag är ingen hanhundsmänniska. Jag vill gärna ha tik om möjligt.

Hur är det förresten att bestämma över att vilja ha hane eller tik i brukshundsvärlden? I vissa kretsar verkar det vara fy skam att ha önskemål om kön, eller färg för den delen.

Min har en period nu fått runt 45-60 min promenad(löst)/drag/cykel per dag + något mentalt. Och rastningar då. Ibland enbart rastningar, ibland lite mer.

Nu under den här perioden med lite aktivitet då. Egentligen hade hon behövt mer och brukar få det också. Men hon käkar inte på möblerna för det heller

Med styrning menar jag att man styr rätt drifterna. En del kan rikta jaktbeteenden mot tex joggare eller cyklister eller kampa i olämpliga saker/vid olämpliga tillfällen. Oftast är det dock ganska lätt att lösa ändå. Bollen är ju väldigt bra att belöna med om hunden vill hänga på något roligt och lär man hunden som plutt byteshandel och att man själv startar och stoppar lek så har man grunden till det där med. Lekregler helt enkelt som man kan lära in på ett roligt vis

Ska inte avskräcka dig nu. De är fantastiskt anpassningsbara och min tik har följt med och jobbat på hästgård i Italien och hängt i Schweiz. Alltid trevlig att ha med sig överallt

Är man bara öppen för att ta hjälp om något problem uppstår så löser sig saker!

Det låter också bra att de kan ta det lugnare i perioder. Får man fråga hur du aktiverar när det är som vanligt?

Har Schäfer generellt stort kampintresse? Jakt också kanske? Hur är det att träna en Schäfer att inte dra på vilt? Jag antar att det beror på, men menar med om de generellt vill vara nära en eller är mer självständiga till sättet (och lättare sticker)?

Och du avskräcker mig absolut inte. Det är bara bra att höra både bra och ”dåliga” sidor om rasen. Då vet jag lite vad jag ska tänka på och träna in tidigt. Finns det fler saker som kan vara bra att träna in så tidigt som möjligt? J

@Thunderjaw
Är det vanligt att de kan gå att ha lösa?
Det är nästan aldrig jag hör om en aussie från arbetslinjer som inte går att ha lös. De är ju vallhundar och gårdshundar i grunden, så de har oftast väldigt lätt för att vara lösa.
Har de något jaktintresse?
Beror på. Tinja ÄLSKAR att springa på trasa på kapplöpningsbana (Asni har inte provat än) och de älskar alla former av jaktlekar. Men ingen av dem springer på vilt. Det är sällan jag ser någon ha problem med en aussie som jagar vilt. (Räknar dock inte att jag tränat jakt med Tinja och att hon apporterat vilt )
Är det lätt/svårt att hitta bra hundar i rasen?
Är man van vid att kolla MH/MT/tävlingsresultat/veterinärresultat på avelsdata/hunddata så är det inte svårt att sålla ut de sämre. Om man samtidigt har koll på EP-hundarna på SASK's hemsida så är man rätt bra garderad. Tyvärr finns det många som inte berättar, hymlar om problem, bortförklarar eller liknande, och då gäller det att vara på sin vakt. Men herregud, jag har lyckats hitta två riktigt bra tränings- och tävlingsaussies på första och andra försöket, så kan jag så kan nog du! Och när jag skaffade Tinja kunde jag inte ens läsa av MH mer än 1 på skott = bra.
Vad är största risken med en mindre bra aussie?
Jag har sett en del arbetsaussies som avlas på trots hälften av syskonen har 5 på skott, vissa avlas på trots bristande hantering, för låg nyfikenhet etc. Det är ju riktigt tråkigt om man får en skotträdd arbetsaussie som har svårt med hantering och inte vågar i de självständiga bitarna av arbete. Men det är ju ganska lätt att undvika såna hundar så länge man har koll på släktens MH/MT.

Det låter bra att de ändå är relativt lätta att ha lösa. Jag vill gärna kunna ha hunden lös, men går det inte så går det inte. Bara att lösa den situationen på bästa sätt.

Jag har ingen aning än hur man läser av MH/MT, osv på avelsdata. Det enda jag vet är vad du visste innan du skaffade Tinja, 1 på skott = bra. Men någonstans borde det finnas ett ”facit” i hur man ska läsa av MH. Vad är det för skillnad på MH och MT förresten?

Vad menas med EP-hundar?

Ajdå, det var ju ingen höjdare att avla på sådana hundar. Men som du säger bör det vara relativt lätt att undvika om man bara kan läsa MH/MT.

Låter lockande med en aussie också, speciellt när du sålt in dina så

Träningsapportering är en form av simulerad jakt Vanligtvis tränar man med dummies, tygpåsar, men t ex b-prov går på kallvilt (vilt som skjutits vid jakt och frusits in, för att sedan tinas och användas till träning/prov).

Jaktapportering är ganska mycket lydnadsträning. Hunden ska stanna på stoppsignal trots retningar, gå att skicka höger/vänster/ut, gå att skicka på en rak linje typ 150m i "blindo", ha ett stabilt fotgående lös och en bra stadga, vara tyst, kunna jaga tight i ett anvisat område osv. Utöver det är det även en del andra moment som hunden ska hantera, det också är träningsbart men mer medfött, t ex markeringar och sökarbete.

Linjer (dirigeringsträning) kan t ex se ut så här:

Jisses, vad avancerat! Det låter intressant, men kan nog vara bra att titta på vid tillfälle och se hur det ser ut, samt prata mer med de som håller på med sporten J

Vad menar du med att ”markeringar” som medfött?

Synd du inte vill ha en liten ras men om du ändrar dig så tipsar jag om lancashire heeler. En brukshund i litet format. Väldig will to please och med vallhundens förighet. En intelligent hund som man kan göra allt med men som ändå klarar en dag på soffan om det skulle behövas.

Storleken är mest ett önskemål, men jag vill inte låsa mig enbart vid hundar som har en viss storlek utan alla raser som kan stämma in på vad jag vill göra kan vara av intresse. Har träffat några enstaka lancashire heeler, och de var som kometer Vet du mer om rasen och vill berätta om den? Skulle du säga att den funkar bra till det jag vill göra främst, drag, lydnad och nosework? Vet du om rasen är jaktintresserad? Hur de är mentalt, osv?

 

[Thunderjaw]

Jag har kelpie och schipperke och kompisen har finska lapphundar så jag svarar utifrån de raserna.

Finska lapphunden skulle jag stryka direkt om du vill traggla lydnad. Det är en underbar ras på många sätt och visst går det att träna med dem men det är inga hundar man traggla med. Kan vara lite speciella att träna och vill de inte så vill de inte helt enkelt. Finns en del individer med mycket jakt.

Om vi ser till schipperken härnäst så har jag tränat och tävlat med mina. Är inne på min 3:e schipperke nu. Det är roliga små hundar med mycket energi som det absolut går att träna med. De kan vara ganska tuffa och envisa men är ganska lätt belönade med godis och lek och kan därför motiveras att jobba tillsammans. Det är dock ingen ras jag skulle välja om målet var att komma högt upp i klasserna även om det säkert går att komma dit med vissa individer.

Kelpien är inte heller en ras som vill traggla samma sak. Man måste variera sig i träningen. Om jag skickar min kelpie till rutan en gång och hon gör det bra och jag belönar massor och sen vill jag göra ett till skick för att befästa utförandet så gör hon det igen men inte med samma säkerhet, kan belöna massor och skickar jag sen igen så kommer hon hitta på nått annat, typ gå in från sidan i rutan för hon tror att hon gjort fel eftersom vi gör om samma sak. Vet att många kelpiesar är såna. Jag kan dock göra rutskick, hopp över hinder och sen rutan igen. Men traggla samma sak flera gånger funkar inte så bra. Med en kelpie kan man hitta på massor och de kan bevisligen ta sig högt upp i klassern om man vill tävla. Min hunds brorsa har tävlat lydnad-SM flera gånger och syrran agility-SM. Kelpien är dock en ojämn ras och det finns både skärpa och osäkerhet i rasen. Att rasen är rasrasister stämmer på en hel del kelpies. Min funkar med allt och alla men det är det lång ifrån alla kelpies som gör.

Låter inte som att de finska lapphundarna är vad jag söker då, tragglande eller inte. Jag vill inte ha en ras som visar fingret när vi ska träna

Schipperke låter dock som en rolig liten hund! Jag har, i dagsläget i alla fall, inga mål att komma till eliten, mer att komma ut och tävla på vilken nivå som helst. Däremot, hur skulle du säga att dra med en sådan ras? Går det eller är det olämpligt? Jag har nog aldrig sett en Schipperke förr, och vet inte om de är robusta eller ej och fixar något sådant.

Vad gäller kelpie och träning, jag har aldrig tänkt på att hunden kan se det som en osäkerhet att göra ett moment två gånger, där det första var bra. Jag har nog lätt för att göra moment två gånger på rad även om det första var bra, för att ”stärka” andra gången.

Jag brukar försöka sluta när det går bra, men har ändå lätt för att göra samma sak ett par, tre gånger innan vi tar en paus från det, går över till något annat, och sedan testar moment 1 igen.

Det jag främst menar med att nöta lydnad är att jag vill träna det mycket, inte nödvändigtvis att vi kör samma moment ett helt träningspass. Jag vill också variera lite. Det jag vill är att hunden kan hålla koncentrationen en längre stund och göra lite olika moment utan att tröttna på träningen.

 

[Thunderjaw]

Jag håller med övriga om att det låter som om en bruksras skulle passa dig bra! Där har du ju fått många bra tips att titta på utifrån vilken mentalitet och storlek skulle passa dig bäst. Själv skulle jag välja mellan kelpie och bruksschäfer om jag ville ha en ras med mer drag än min nuvarande. Känner många väldigt trevliga av båda raserna och tror att de skulle trivas ypperligt hos dig!

Precis som @Vastgota har jag korthårig collie(min yngsta är kullsyster med hennes). Jag valde rasen för 15 år sedan eftersom jag ville ha en ras att träna och gärna tävla med men inte visste hur mycket träning jag egentligen skulle orka med. Jag har aldrig ångrat mig men då har jag också hamnat i en situation där jag är sjuk långa perioder och det är bättre med en ”brukshund light” än en riktig arbetsmaskin.

Problemet med korthårscollie kan vara att hitta en bra kull att köpa valp från. Vill man träna med sin hund har jag märkt skillnad på arbetslust mellan min första, jag visserligen kollade upp mentalitet på kullen, och de andra två där åtminstone en av föräldrarna varit uppflyttad till högre i bruks. Det föds dock inte kullar som jag skulle kunna tänka mig att köpa valp från särskilt ofta. Som det ser ut nu rekommenderar jag inte rasen om man har riktigt höga ambitioner men annars ett bra korthår är en supertrevlig hund för träning och tävling i bruks och lydnad. Den skillnad som är markant mellan min yngsta - som är skitrolig att jobba med eftersom man faktiskt kan hålla på att peta med saker i lydnaden utan att hon tröttnar - är att henne är det bäst att dra upp i energi när hon ska jobba. Vi lattjar lite innan vi går in på plan, om belöningen är godis kan hon få det i en burk som kastas för att hålla uppe energinivån osv. Träningskompisar med bruksschäfer och malle kan få jobba mer med att dämpa och rama in sina hundar.

Vad gäller lapsk vallhund är det en ras jag har ett gott öga till och jag tittade på den när jag skulle köpa hund första gången men det föll på att så få utvärderades mentalt. Jag upplever rasen som rätt spretig, vilket även korthårscollien är men på den senare har man mentalbeskrivningar till hjälp i letandet. Pratade om detta med en kvinna jag känner som har lapska när vi var på kursdag i lydnad tillsammans och hon höll med. Hon hade en superhärlig valp med sig då men sa också att merparten av kullarna i rasen var helt ointressanta för henne och att man behövde vara insatt i linjerna just eftersom det utvärderades så pass lite. Ljudande är ett problem hon har för att ta sig upp i klasserna med sina hundar, i övrigt är de väldigt trevliga.

Det råkade bli en följetong men det är roligt med hundar och hundträning...

Följetonger brukar vara intressanta, så det tackar jag för

Lite tråkigt dock med både KH collie och lapsk vallhund. Den förstnämnda för att det verkar vara svårt att hitta en bra hund, och den sistnämnda för att få mentalbeskriver. Med en arbetande hund vill jag gärna kunna läsa mentalbeskrivningar.

Med båda raserna verkar det som att man får göra ett grundligt jobb och läsa på om linjer för att hitta rätt. Så är det väl mer eller mindre mer alla raser, men det är bra att veta att det kan vara svårt att hitta. Jag ska i alla fall ha ögonen öppna och läsa så mycket jag kan om båda raser (och andra) och så får jag se vad det blir för en liten tillslut.

Det är fruktansvärt söta, men är som sagt en väldigt självständig liten jaktspets som för det mesta gör vad den vill. Den vet vad den ska göra och behöver inte höra ditt tjat. Dock så finns och har det funnits individer som kör rallylydnad och är rätt så duktiga, och hörde om en som fick ett LPI. Men generellt är det NW och VCH man ser i titlar förutom utställningar i en lundehundsstamtavla. Envis och svårmotiverad men gör gärna något om det är kul. Om det inte är kul eller dom tycker annat så stängs öronen av.

Som en aktiv och lätt sällskapshund som är väldigt anpassningsbar och lätt att ha lös är den perfekt och verkar stadigt gå upp i populäritet.

Om den lapska vallhunden, som sagt om skällande handlar det om träning. Jag skulle säga min norska lundehund är gapigare när det kommer till skäll om inte på samma nivå som dom jag känner/träffat (och han är ändå rätt så tyst). Lapska vallhundar ska som sagt skälla när dom ska, inte i tid och otid. Om du har träffat på skälliga såna så är det brist på träning enligt mig, det ser man inom mer eller mindre alla raser. Däremot enligt min erfarenhet med alla tre renvallarraserna är att dom gärna "småpratar". Lite buff och off om dom tycker något.

Om dom är svårmotiverade eller inte verkar väldigt individuellt, då de visar framfötterna i flera hundsporter och vill gärna jobba. Som sagt sägs det även så om den finska lapphunden (att den är visst svårmotiverad), men ser finska lapphundar göra bra ifrån sig i många grenar. Skillnaden är som sagt att dom är lite självständiga i tänket. Inte heller är dom som klassiska brukshundsraserna i och med att du får allt mer eller mindre "gratis", och inte heller att dom står ut med ältande och tråkig repetition.

Andra raser jag tittar på just nu är finsk och svensk lapphund. Jag har inga jättehöga ambitioner men vill kunna göra flera olika saker på varierade nivåer. Om jag får ett LPI, kan gå upp i sök, köra agility, rally, och en hel del NW så är jag glad och nöjd. Gärna en hund som är tålig och följer med på långa naturpromenader är också viktigt för mig. Plusset är även att dom är väldigt friska raser. De är ju samernas s.k "lantraser", och två av tre raser har konstant nya inmönstringar (därav rätt så heterogen). Inom raserna så är det CMR3 (ögon), prcd-PRA (ögon), Pompe's Disease (metabolisk) och DM (neurologisk) som man håller koll på men det är väldigt få hundar som utvecklar dessa sjukdomar. Medelåldern på raserna är hög. Höftstatistiken är väldigt bra och armbågs- och knäproblem finns i princip nästan inte. Jag rekommenderar att läsa på SKKs hemsida + rasklubben, här är en länk till lapska vallhundens rassida https://www.skk.se/sv/hundraser/lapsk-vallhund/ där finns även en länk till rasklubben

Norsk lundhund låter som sagt trevlig, om än inte vad jag söker denna gång. Jag vill inte behöva stånga mig blodig för att träna med hunden, eller stångas alls faktiskt. Jag vill gärna att hunden hänger på direkt utan att ställa frågan ”Varför det?”, utan mer ”Javisst! När då?” J

Jag ska kolla upp lapsk vallhund. Gillar rasen mycket och så även utseendet.

Jag har både hört och sett de som skällt stup i ett, men en kennel som har sådana hundar behöver man ju inte välja. Småpratande som du beskriver har jag inget problem med, inte heller att hunden skäller då och då. Men det här systematiska skällandet gillar jag inte, eller att de skäller för allt och inget. Vissa raser har lättare för det än andra, och det måste gå att träna bort relativt lätt. Mina föräldrar hade tidigare en hund som, förvisso gnällde, men ständigt, hela tiden när han var vaken, varje dag, i 12 år. Jag orkar inte med vare sig det ljudet eller mycket skällande.

Det kan vara individuellt vilka hundar som är svårmotiverade, och även vad folk tolkar i ordet. En kan tycka rasen är svårmotiverad, medan en annan tycker att den inte är det. Beror på vad man jämför med och är van vid.

Det som kan ställa till det för mig är att de kanske inte gillar ”tråkig repetition”. Det jag saknar med föräldrarnas nuvarande hund är bland annat att jag inte kan repetera ett moment ”för mycket” innan han blir frustrerad och tröttnar. Han är inte av en arbetande ras dock, men jag är ute efter en ras som tål lite repetition utan att bli uttråkad.

En annan sak som är lite ”oroande” är att jag läste på en hemsida där det står att de är självständiga och man måste gilla det om man ska ha en lapsk vallhund. Jag vet inte exakt vad som menas i självständig på det sättet, men det är också en sak jag måste kolla upp närmre om det funkar för mig eller om jag vill ha en förigare hund.

Det lättaste är nog att prata med folk som har lapska vallhundar och se hurdan de skulle beskriva dem och huruvida de kan passa mig utifrån det. J

Vad menas med LPI?

 

[vallhund]

EP = Epilepsi.

 

[AraSlei]

Jisses, vad avancerat! Det låter intressant, men kan nog vara bra att titta på vid tillfälle och se hur det ser ut, samt prata mer med de som håller på med sporten J

Vad menar du med att ”markeringar” som medfött?

Det är den roligaste träningen man kan hålla på med det på klippet var ju väldigt uppstyrt, oftare tränar man kanske över stenmurar, terrängskiften, i vatten osv. Ja, försök hitta några som du kan hänga på och kolla på
En markering i retrievervärlden är när man kastar en dummy/det trillar en fågel linjetag och dirigeringar är ofta dolda, en markering ser eller hör de alltid. Om de inte ser eller hör, så blir det en dirigering (t ex om det trillar fågel bakom hunden medan den är på väg in med en annan fågel under jakt). Markeringsförmåga handlar kort sagt om att kunna bedöma avstånd, djup och förmåga att minnas både en och flera nedslagsplatser.

 

[Narcissa]

Storleken är mest ett önskemål, men jag vill inte låsa mig enbart vid hundar som har en viss storlek utan alla raser som kan stämma in på vad jag vill göra kan vara av intresse. Har träffat några enstaka lancashire heeler, och de var som kometer Vet du mer om rasen och vill berätta om den? Skulle du säga att den funkar bra till det jag vill göra främst, drag, lydnad och nosework? Vet du om rasen är jaktintresserad? Hur de är mentalt, osv?

Ja jag har haft heelrar i flera år.
De passar till allt du vill göra. Drag får man ju såklart anpassa till storleken på hund.
Bra mentalt överlag. Få som inte är bra i huvudet. Jakt kan finnas men det är en vallhund så de är mest intresserade att hålla sig nära en. Vår hane kan dra ett par språng efter en hare men tappar intresset fort. Alla heelrar jag vet går lösa i skog och mark.
Det är verkligen som en liten brukshund. Vill vara till lags och mycket förig. Mycket arbetsglädje. En helt fantastisk ras för någon som är intresserad av mycket träning men med en hund i mindre format och som har stark flockkänsla. heart
Jag känner till de flesta kennlar och du får jättegärna pma om du vill ha mer information om rasen.

 

[Thunderjaw]

För mig är det viktigt att en hund kan jobba självständigt. Tex om man vill köra sök eller rapport. Då måste den kunna lämna föraren och jobba självständigt.

Ja, såklart! Jag vill också att hunden ska kunna jobba självständigt.

Jag funderade mest på vad det betyder när en ras beskrivs som självständig. Att de gillar jobba självständigt och/eller inte är så följsamma

Pälsvården på min är så gott som noll, har borstat igenom honom ett par gånger nu när han fäller ur valppälsen men mest för min egna skull för att slippa ha hundhår överallt. Som vuxna ska den inte heller tova sig, vatten och lera får inget fäste utan rinner bara över pälsen, den skyddar mot både kyla och värme så man behöver inget täcke på hunden (vilket jag tycker är skönt). Sedan finns det uppfödare som föredrar lite längre päls och uppfödare som föredrar mindre päls, min uppfödare är av det sistnämnda.

Gällande träningen så håller han på och byter sina tänder just nu och verkar ha väldigt tufft tandbyte, gör väldigt ont i munnen och han har inte lika mycket energi på grund av det, så just nu tränar vi knappt något alls utan bara pyttesmå korta pass några gånger i veckan. Han är otroligt lättlärd och träningsvillig i normala fall, dock så tappar han motivationen om man tragglar på någonting för länge utan man måste variera övningarna för att hålla uppe motivationen. Det ger det ju lite mer utmaning men det finns ju lapphundar som representeras i de flesta hundsporter, men ganska få på högsta nivåerna, så omöjligt lär det ju inte vara. Oavsett så är det en superrolig hund!

Låter skönt att pälsen inte lätt tovar sig och vatten/lera rinner av. Det är mest pälsvården jag gärna slipper, men har inget emot att borsta som så för ”min egen skull”.

Såklart, han är så pass ung än och tandlossning är inte lätt. Då får man ha en lugnare period J Det låter bra hur som att rasen generellt är arbetsvilliga, så jag ska kolla upp dem och prata med fler som har rasen!

Nu tänker jag som fd uppfödare av rasen kliva in och dementera en del av vad @Wingates säger Jag har aldrig träffat en dobbis som inte kan simma,även om det innebär att bakbenen simmar på botten o frambenen i luften framför nosen,ger man dom något o hålla i så brukar dom sjunka ner till normal simteknik.

Vad gäller jakt så ja det finns en hel del som synjagar men det är oftast ett förarfel,tar man dom som små och även lär in kommando stå,nej,stanna, HUNDJÄVEL så får man lätt bukt med det,jag har genom åren haft en jagare (ej min uppfödning)
Dock så får man som @Wingates säger räkna med att tävla med en clown,allt kan hända tex:
pussa domaren
springa ett varv i publiken
dra till skogs på framåtsändandet
apportera rutan konerna
rulla på platsliggningen
mm mm

Sen ska man hålla sig borta från hanar för dom har ofta inbyggd kanariefågel i näsan.

Men det är en toppenras,trogen,glad,älskvärd,rolig,barn/djurkär, lättskött ja jag kan fortsätta i det oändliga.

Med det sagt skulle jag rek. kelpie eller schäfer beror lite på om man vill ha mer eller mindre drag i dom,mao så är kelpien i mina ögon ferrarin o schäfern mellanmjölk. Och nu duckar jag för @Voff

Du rekommenderar alltså inte dobermann?

Har inget emot att hunden kan vara clownig emellanåt och hitta på eget bus Så om den hellre vill pussa domaren än göra momentet kan det väl gå an

Vad menas med att hanarna kan ha en inbyggd kanariefågel i näsan?

Skulle ni säga att det är skillnader mellan tik och hane generellt? @Wingates

Det är ju såklart individuellt, men vill man träna hund då hittar man nog ett sätt att träna Men det blir en utmaning på annat sätt än med förigare hund och det låter som är du är inne på bruksraserna nu, inte läst resten av tråden från att jag svarade.

Ambitionen sett till prestation så byter jag ras för att bättre kunna konkurrera (och vill inte ha BC pga inte tillgång till får) i agilityn. Och för att jag vill ha förigare hund. Är lite klar med självständiga divor

Jag är inte inne på brukshundarna speciellt. Jag tror förvisso att de kanske har följsamheten jag vill ha, men som du säger blir det andra utmaningar istället. Rädslan att brukshund är för mycket hund har inte försvunnit, så jag är tacksam att jag fått en del andra förslag också att kolla in och se om någon av de raserna kan vara något. J

Jag har själv haft kelpie och även varit extramatte till flera stycken. Något mindre erfarenhet av schäfrar, men några vänner med rasen. Jag skulle sammanfatta det såhär; En bra kelpie är i princip den enklaste (bruks)hund du kan ha. En inte lika bra (mentalt) är dock i regel värre än en inte lika bra schäfer.

Kelpien ÄR spretig, så det gäller att nöta MH:N och hålla koll på stamtavlor för att hitta rätt. Undviker man bara social osäkerhet så får man en kanonhund.

Men att ha koll på MH:n krävs ju i de flesta bruksraser för att hitta rätt, för det finns alltid de som låter prestation trumfa mentaliteten när det gäller såna raser.

Vad gäller fällning skulle jag säga att det inte är någon skillnad. Båda raser fäller väl mer eller mindre året om, så päls får man leva med. Storleken är väl en av de största skillnaderna, kelpien är ju mindre. Kelpien är dessutom en jäkla problemlösare, på gott och ont, eftersom det även kan gälla ”problem” som ägaren satt upp alldeles avsiktligt.

Sen är min personliga erfarenhet att kelpien är snabbare, framför allt reaktionsmässigt. De kan lätt räkna ut vad som komma skall och man får jobba för att ligga steget före. Skulle också säga att de är snäppet mindre förlåtande än schäfer. Så det är ju lite av en smaksak vilken typ av hund man tycker sig passa bäst med.

Kelpien verkar superkul, men som du beskriver i sista stycket är nog schäfer mer vad jag söker, som förstahund åtminstone. Mest för att jag själv är rätt långsam, och inte så smart Gissar att jag kanske skulle ha svårt att hänga med på en kelpie, eller ligga ”steget före”. Men jag ska kolla upp kelpie närmre hur som haver och träffa några individer/se hur de är på tävling.

Hur skulle du säga att ljudnivån är på dem?

 

[Wingates]

Du rekommenderar alltså inte dobermann?

Har inget emot att hunden kan vara clownig emellanåt och hitta på eget bus Så om den hellre vill pussa domaren än göra momentet kan det väl gå an

Vad menas med att hanarna kan ha en inbyggd kanariefågel i näsan?

Skulle ni säga att det är skillnader mellan tik och hane generellt? @Wingates

Att de piper

Tikarna mognar mentalt snabbare tycker jag. Hanarna är flamsigare längre och på gott & ont mer lekfulla. Hanarna har mer könsbunden aggression.
Det är lite vad man gillar liksom.

Och PMa på bara!

 

[Hedinn]

Kelpien verkar superkul, men som du beskriver i sista stycket är nog schäfer mer vad jag söker, som förstahund åtminstone. Mest för att jag själv är rätt långsam, och inte så smart Gissar att jag kanske skulle ha svårt att hänga med på en kelpie, eller ligga ”steget före”. Men jag ska kolla upp kelpie närmre hur som haver och träffa några individer/se hur de är på tävling.

Hur skulle du säga att ljudnivån är på dem?

Det ÄR en superkul hund! Ljudnivån skulle jag säga är låg, normal hund-nivå, liksom. De kan larma om det knackar på dörren eller så, men inget okynnesskällande och generellt lätta att tysta/träna bort.