Terrordåd i Bryssel

Ungern ligger bättre till än Sverige enligt OECD:s trygghetsmått. Det mäts genom antal mord per capita samt andelen som säger att de blivit misshandlade senaste året. Det är nog bättre indikatorer än anmälningar även om t.ex vad som anses vara misshandel kan skilja sig åt mellan länder. Generellt så tror jag ändå att det inte är någon större skillnad mellan länderna. Känns som Sverige är lite tryggare även om jag inte har något särskilt att basera den slutsatsen på.
Fast när man läser statistik så kan man inte enbart i blindo tro att trygghet likställs med antal mord och misshandel. Är landet korrupt så försvinner många fall ur statistiken. Sen byggs inte trygghet på antal brott, utan på lågt utanförskap, ingen fattigdom, låg arbetslöshet, individens egenmakt, valfrihet osv.

Det är helt värdelöst att jämföra antal mord om man inte har två identiska länder att jämföra med. Sen påverkar du statistik oerhört beroende på vilka brott du räknar på också. Det som är misshandel i Sverige är kallas inte alltid misshandel i tex Indien.

Just därför är brottsstatistik värdelös, kolla istället organiserad brottslighet, korruption, interna klyftor osv som jag tidigare nämnt.
 
Fast när man läser statistik så kan man inte enbart i blindo tro att trygghet likställs med antal mord och misshandel.

Nej såklart inte, det var därför jag redovisade hur de gjort beräkningen.

Är landet korrupt så försvinner många fall ur statistiken. Sen byggs inte trygghet på antal brott, utan på lågt utanförskap, ingen fattigdom, låg arbetslöshet, individens egenmakt, valfrihet osv.

När det kommer till antalet mord eller hur många som uppger om de blivit misshandlade när de blir tillfrågade så tror jag inte många fall försvinner i ett land som Ungern.Trygghet i brottssammanhang anser inte jag har någonting med arbetslöshet o.s.v, det är social trygghet.

Det är helt värdelöst att jämföra antal mord om man inte har två identiska länder att jämföra med.

Jag förstår faktiskt inte. Om länderna är identiska så blir ju även antal mord identiska.

Sen påverkar du statistik oerhört beroende på vilka brott du räknar på också. Vad som är misshandel i Sverige är är inte alltid misshandel i tex Indien.

Yes precis det skrev jag.
 
Terror från högerextremism större risk än islamister i Europa? Jisses, ni är verkligen hjärntvättade. Har ni hållt er inlåste i en källare de senaste åren?

Nu var det inte det som avsågs, läs gärna lite mer noga nästa gång, istället för att gå på som hjärntvättad läsare av Avpixlat.

För mig är det självklart att den vrickade nationalism och totala avsaknad av respekt inför människors lika värde är ett stort hot mot ett fungerande samhälle värt att leva i. Oavsett om det är högerextrema eller islamister som står för den. Och eftersom högerextrema är betydligt fler än islamister så är största hotet ganska klart.

Det allra märkligaste är att de har väldigt lika ståndpunkter om totalitära slutna samhällen med väldigt låg toleranströskel men oftast inte förstår det själva.

Främlingsrädsla är ett enormt hot mot ett fungerande samhälle (dvs de som inte nödvändigtvis är högerextrema, men följer med högerströmmen och snackar goja istället för att snacka med dem de är rädda för).
 
För mig är det självklart att den vrickade nationalism och totala avsaknad av respekt inför människors lika värde är ett stort hot mot ett fungerande samhälle värt att leva i. Oavsett om det är högerextrema eller islamister som står för den. Och eftersom högerextrema är betydligt fler än islamister så är största hotet ganska klart.

Det allra märkligaste är att de har väldigt lika ståndpunkter om totalitära slutna samhällen med väldigt låg toleranströskel men oftast inte förstår det själva.

Främlingsrädsla är ett enormt hot mot ett fungerande samhälle (dvs de som inte nödvändigtvis är högerextrema, men följer med högerströmmen och snackar goja istället för att snacka med dem de är rädda för).

Högerextrema är inget reellt hot idag. Det största hotet är den naiva inställning som du ger uttryck för. Det är den som banat väg för terrorism i Europa.

Det vi ser nu har varit lätt att förutse och hade varit lätt att förhindra. Fast Sverige och många andra europeiska länder har blundat för det och bedrivit en dogmatisk politik med mycket skev verklighetsuppfattning. Nu kan vi bara titta på när oskyldigt folk blir kanonmat åt människor som vi varit dumma nog att bjuda hit. Orkar inte ens med att klandra terroristerna. Det här är en konsekvens av vårt handlande.
 
Högerextrema är inget reellt hot idag. Det största hotet är den naiva inställning som du ger uttryck för. Det är den som banat väg för terrorism i Europa.

Det vi ser nu har varit lätt att förutse och hade varit lätt att förhindra. Fast Sverige och många andra europeiska länder har blundat för det och bedrivit en dogmatisk politik med mycket skev verklighetsuppfattning. Nu kan vi bara titta på när oskyldigt folk blir kanonmat åt människor som vi varit dumma nog att bjuda hit. Orkar inte ens med att klandra terroristerna. Det här är en konsekvens av vårt handlande.

Jag tror de som blivit utsatta för hitresta polska högerextremister inte håller med dig. Det finns dessutom flera högerextremistnätverk som vuxit fram på senare år, tex här i Skandinavien Soldiers of Odin. De skrämmer mig, det är alltför lätt att dra paralleller till 30-talets Europa.
 
Jag tror de som blivit utsatta för hitresta polska högerextremister inte håller med dig. Det finns dessutom flera högerextremistnätverk som vuxit fram på senare år, tex här i Skandinavien Soldiers of Odin. De skrämmer mig, det är alltför lätt att dra paralleller till 30-talets Europa.

Det saknar egentligen relevans ur ditt perspektiv. Det gör inte den bedrivna flyktingpolitiken bättre. Och det förändrar inte de negativa konsekvenserna av den.

Tvärtom så är den växande högerextremismen i Europa en konsekvens av flyktingpolitiken.
 
Det är så lätt att säga "jag är inte rädd, då skulle ju terroristerna vinna" - i synnerhet om man a) inte bor i en storstad, b) ändå inte har några flygresor planerade.

Men jag tror att bristen på rädsla ibland beror på att man helt enkelt inte tror att det kan hända en själv. Och som svensk är det lätt att ha den känslan, trots att det enda som skilt oss från ett attentat är att självmordsbombaren var klantig nog att bara blåsa sig själv i luften.

Jag är inte rädd när jag nästan dagligen passerar genom Nordstan, som någon nämnde. Och jag har flygresor i Europa planerade i år. Men för mig beror frånvaron är rädsla mycket på "det händer inte mig" - och terrorskräcken är lättväckt.

Jag gjorde en helt galen grej någon månad efter Paris. Mannen som klivit på bussen satte sig mittemot mig och la sin stora svarta bag i knät. När bussen rullade iväg slöt han ögonen - och knäppte händerna över bagen. Då blev jag faktiskt så illa till mods att jag gick av bussen en hållplats tidigare - bara baserat på hans utseende. En blond man som gjort samma sak hade förmodligen inte skrämt mig.

Jag HATAR att jag gjorde det där. Det var totalt irrationellt. Sannolikheten att en terrorist skulle välja buss nr 50 från Frölunda till Kallebäck är ... tja.

Men så lätt agerade jag på en rent rasistisk impuls. Det känns bedrövligt.
 
Det som är intressant tycker jag är var självmordsbombarna kom ifrån, båda var kriminella som dömts för diverse våldsbrott tidigare och då var helt sekulära enligt vad jag har läst. Någonstans på vägen fann de religion och radikaliserades. Jag länkade i en annan tråd till vad franska myndigheter försöker göra för att förhindra just det, unga brottsbenägna män radikaliseras i fängelset. Samtliga västländer har konstaterat att den absoluta majoriteten av terrorbrott utförs av de som är födda i Europa, andra eller tredje generationen invandrare ofta med en bakgrund av brott och våld som inte är religiöst motiverade. Människor som befinner sig på botten av samhället, socialt och ekonomiskt och inte sällan utsatts för upprepad vardagsrasism och fördomar och drömmer om ett samhälle där de är högst upp inte längst ner. Jmf, Svarta Pantern rörelsen i USA även de terrorklassade av myndigheterna på sin tid.

Angående att högerextremister inte är lika farliga, som sagt, Breivik och de många, många mindre våldsdåd och kränkningar mot medborgare med utländsk ursprung som utförs varje dag och som alienerar många människor med utländska föräldrar (ja de är födda i Sverige som svenska medborgare och de är därför svenskar). Hur många gånger får människor som inte ser ut som etniska svenskar frågan, 'var kommer du ifrån'? Trots att de är födda i Sverige med föräldrar som är svenska medborgare.

Ett personligt exempel, en vän till mig, föräldrar kommer från Algeriet. Lillebror står och hänger tillsammans med kompisar som tonåringar gör (han är minderårig). Polisen kommer förbi, det har begåtts en stöld några kvarter borta gärningsmannen beskrivs som att han ser ut att han etniskt kommer från mellan östern. Polisen tar in samtliga tonåringar, visiterar dem och förhör dem sedan i timmar - utan målsman närvarande. Polisen konstaterar att ingen av ungdomarna hade det minsta med stölden att göra. De släpps utan förklaring eller ursäkt. Kommer den killen någonsin lita på polisen igen? Nope! Kommer han att bli självmordsbombare, nope! Men att det bland ungdomar som han föds bitterhet och hat mot myndigheter är inte så konstigt. Får man höra att man inte är svensk av 'svenskar' varför ska man då ha någon lojalitet och tro på det svenska samhället? Och är man inte en del av 'oss', då blir man lätt en del av det 'vi' där man är välkommen.

Hur förhindrar man radikalisation är den viktigare frågan tycker jag. Hur förhindrar man att en del av befolkningen inte är en del av vårt samhälle. Stänga gränserna för asylsökande kommer aldrig att lösa den knäckfrågan. Särskilt inte om retoriken för att skapa ett nytt Fortress Europa är fördomar, hat, rädsla och förakt för islam och muslimer och därmed ytterligare alienerar en minoritet av svenskar som råkar vara muslimer.
 
Men jag tror att bristen på rädsla ibland beror på att man helt enkelt inte tror att det kan hända en själv. Och som svensk är det lätt att ha den känslan, trots att det enda som skilt oss från ett attentat är att självmordsbombaren var klantig nog att bara blåsa sig själv i luften.

Det där "händer inte mig" tycks ju gälla för många människor när det gäller flera saker. T.ex. åka bil. Ändå är det få som nojar över att åka bil, men fler som nojar över terrorister.

Jag gjorde en helt galen grej någon månad efter Paris. Mannen som klivit på bussen satte sig mittemot mig och la sin stora svarta bag i knät. När bussen rullade iväg slöt han ögonen - och knäppte händerna över bagen. Då blev jag faktiskt så illa till mods att jag gick av bussen en hållplats tidigare - bara baserat på hans utseende. En blond man som gjort samma sak hade förmodligen inte skrämt mig.

Men alltså, om du på riktigt blev så orolig att du klev av bussen, varför varnade du ingen annan? Om jag trodde att nån hade en bomb skulle jag inte sätta mig själv i säkerhet och skita i resten.
 
Det där "händer inte mig" tycks ju gälla för många människor när det gäller flera saker. T.ex. åka bil. Ändå är det få som nojar över att åka bil, men fler som nojar över terrorister.

Gissningsvis för att folk åker bil hela tiden utan att något händer, medan terrordåd i vårt relativa närområde händer så sällan att det är lättare att tänka Herregud om det hände här. Skulle man tänka herregud om det hände mig om varenda bilolycka skulle man inte göra annat.


Men alltså, om du på riktigt blev så orolig att du klev av bussen, varför varnade du ingen annan? Om jag trodde att nån hade en bomb skulle jag inte sätta mig själv i säkerhet och skita i resten.

Det var duktigt av dig. Men som jag skrev: jag reagerade irrationellt. Med reptilhjärnan. Innan det hände hade jag förmodligen blivit förnärmad om någon frågat om en person skulle få mig att kliva av bussen av oro. Eller så hade jag sagt: Ja, så jag skulle ha fotograferat honom för att kunna lämna bilden till polisen, nödbromsat bussen, organiserat lugn evakuering, ringt 112 och lämnat bussen sist av alla.

Poäng: det är väldigt lätt att säga vad man själv skulle ha gjort innan man överraskat sig själv med en totalt irrationell reaktion. Och, för den där mannens skull är jag glad att min irrationella reaktion inte gick så långt att jag blandade in fler i den.
 
Det är så lätt att säga "jag är inte rädd, då skulle ju terroristerna vinna" - i synnerhet om man a) inte bor i en storstad, b) ändå inte har några flygresor planerade.

Men jag tror att bristen på rädsla ibland beror på att man helt enkelt inte tror att det kan hända en själv. Och som svensk är det lätt att ha den känslan, trots att det enda som skilt oss från ett attentat är att självmordsbombaren var klantig nog att bara blåsa sig själv i luften.

Jag är inte rädd när jag nästan dagligen passerar genom Nordstan, som någon nämnde. Och jag har flygresor i Europa planerade i år. Men för mig beror frånvaron är rädsla mycket på "det händer inte mig" - och terrorskräcken är lättväckt.

Jag gjorde en helt galen grej någon månad efter Paris. Mannen som klivit på bussen satte sig mittemot mig och la sin stora svarta bag i knät. När bussen rullade iväg slöt han ögonen - och knäppte händerna över bagen. Då blev jag faktiskt så illa till mods att jag gick av bussen en hållplats tidigare - bara baserat på hans utseende. En blond man som gjort samma sak hade förmodligen inte skrämt mig.

Jag HATAR att jag gjorde det där. Det var totalt irrationellt. Sannolikheten att en terrorist skulle välja buss nr 50 från Frölunda till Kallebäck är ... tja.

Men så lätt agerade jag på en rent rasistisk impuls. Det känns bedrövligt.
Det mest troliga är ju att det inte händer mig. Jag tänker att just därför är jag inte rädd. Jag har ingen rädsla för terror som lätt väcks.

En gång på en buss i Örebro, lekte jag med tanken på att en kvinna i niqab hade ett maskingevär dolt under kläderna, men jag var inte rädd vid tillfället. Det var en tankelek. Jag upplever väldigt ofta just niqab som dramatiskt på olika sätt. Och det är helt klart oacceptabel exotism från min sida, jag är inte alls van vid att se så täckta kvinnor i Sverige. Och jag tycker att det ser på något vis dramatiskt och sagolikt ut även i Mellanöstern, sist jag såg det i någon omfattning var i Qatar häromåret. Typisk exotism, med andra ord. :p
 
Det mest troliga är ju att det inte händer mig. Jag tänker att just därför är jag inte rädd. Jag har ingen rädsla för terror som lätt väcks.

En gång på en buss i Örebro, lekte jag med tanken på att en kvinna i niqab hade ett maskingevär dolt under kläderna, men jag var inte rädd vid tillfället. Det var en tankelek. Jag upplever väldigt ofta just niqab som dramatiskt på olika sätt. Och det är helt klart oacceptabel exotism från min sida, jag är inte alls van vid att se så täckta kvinnor i Sverige. Och jag tycker att det ser på något vis dramatiskt och sagolikt ut även i Mellanöstern, sist jag såg det i någon omfattning var i Qatar häromåret. Typisk exotism, med andra ord. :p
Jag upplever också niqab som väldigt dramatiskt, men har inte kopplat ihop det med terror.

Det är klart att det troligaste är att det inte händer dig. Så är det ju för alla - tills det händer för en del av dem.
 
Gissningsvis för att folk åker bil hela tiden utan att något händer, medan terrordåd i vårt relativa närområde händer så sällan att det är lättare att tänka Herregud om det hände här. Skulle man tänka herregud om det hände mig om varenda bilolycka skulle man inte göra annat.

Folk åker väl kollektivt också hela tiden utan att något händer. Fast jag fattar inte riktigt hur du menar, i första meningen ser det ut som att du tycker att bilolyckor sällan händer och i sista som att det händer hela tiden.

Poäng: det är väldigt lätt att säga vad man själv skulle ha gjort innan man överraskat sig själv med en totalt irrationell reaktion. Och, för den där mannens skull är jag glad att min irrationella reaktion inte gick så långt att jag blandade in fler i den.

Jag tror jag vet ganska väl hur jag agerar i pressade situationer, att jag skulle kliva av en buss där jag trodde att det kanske fanns en bomb utan att göra nånting är verkligen helt uteslutet. Skulle aldrig kunna skita så totalt i andra människor. Om jag skulle agera på en felaktig misstanke så är det förstås inte så kul, men hellre det än att x antal människor sprängs.
 
Jag upplever också niqab som väldigt dramatiskt, men har inte kopplat ihop det med terror.

Det finns ju ingen anledning att göra det, det är väl snarare bara ännu en dimension av mitt moraliskt förkastliga exotiserande att det är just kvinnor jag tänker så kring ibland.

Det är klart att det troligaste är att det inte händer dig. Så är det ju för alla - tills det händer för en del av dem.

Javisst. Det har ju redan i livet (mitt liv, alltså) hänt en lång rad saker, som det mest troliga är att det inte händer. Både roliga och mindre roliga. Sen har det för all del hänt en betydligt längre rad väldigt troliga saker också.
 
Skulle aldrig kunna skita så totalt i andra människor. Om jag skulle agera på en felaktig misstanke så är det förstås inte så kul, men hellre det än att x antal människor sprängs.
Alltså, jag tolkar inte alls @mandalaki som att hon på allvar trodde att det fanns en bomb redo att sprängas. Jag tolkar henne som att hon fick ett slags impuls i den riktningen, vilket för mig faktiskt är en annan sak.

En misstanke om en bomb, är något betydligt starkare och bör - med rimligt språkbruk - bygga på något utöver en förflugen impuls genom hjärnan.

Jfr Jag fick för mig att han hade en bomb med Jag trodde på fullt allvar att han hade en bomb.

Men vad vet jag, jag kan ha fel. Kanske är @mandalaki den mest ansvarslösa i världen. Då får vi vara glada att du är så mycket bättre.
 
Alltså, jag tolkar inte alls @mandalaki som att hon på allvar trodde att det fanns en bomb redo att sprängas. Jag tolkar henne som att hon fick ett slags impuls i den riktningen, vilket för mig faktiskt är en annan sak.

En misstanke om en bomb, är något betydligt starkare och bör - med rimligt språkbruk - bygga på något utöver en förflugen impuls genom hjärnan.

Jfr Jag fick för mig att han hade en bomb med Jag trodde på fullt allvar att han hade en bomb.

Men vad vet jag, jag kan ha fel. Kanske är @mandalaki den mest ansvarslösa i världen. Då får vi vara glada att du är så mycket bättre.

Jaha, så som hon svarade på mitt inlägg såg det ut som att hon trodde det.

Otrevlig sista mening. Är det fel att bry sig om andra människor?
 
Jaha, så som hon svarade på mitt inlägg såg det ut som att hon trodde det.

Otrevlig sista mening. Är det fel att bry sig om andra människor?
Nej, men lite slående att så många ofta framställer sig själva som så förträffliga. Man träffar ju väldigt sällan så förträffliga personer. Jag känner nog ingen, och är det inte heller själv.

Strängt taget vet vi ju inte om det faktiskt var en bomb. Men under antagandet att det inte var det, hade jag mått duktigt dåligt om jag hade sagt till och gjort väsen och utsatt mannen med väskan för konsekvenserna av en rent rasistisk impuls - som det ju faktiskt var fråga om. Snuddar du inte ens vid den komplikationen, som dessutom är så mycket mer sannolik och en del av rasifierade människors vardag i Europa?
 

Liknande trådar

Samhälle Jag känner ett äldre par, som just nu är i följande situation: De bor i en gemensam villa och är gifta sedan många år. Båda är gamla...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
6 060
Senast: Mabuse
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
2 629
Senast: malumbub
·
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
711
Senast: miumiu
·
Kropp & Själ Jag har köpt hus och flyttar in om några veckor och det har varit långdraget med massor av strul och oro. Jag kollade på huset 20 mars...
6 7 8
Svar
141
· Visningar
9 916
Senast: Inte_Ung
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCV
  • Ännu en kvinna
  • Motionscykel?

Hund, Katt, Andra Djur

  • Avlivning älskade katt
  • Katt i påse
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp