Svinig kille

[Mirre]

Åka och shoppa låter som en bra ide
Då får du lite annat att tänka på en stund, skäm bort dig själv lite.
Och du, lämna mob hemma så riskerar du inte och messa honom

 

[TygerTyger]

Åh lät inte helt fel. Vill bara inte att jag ska förknippa prylen med honom på ngt sätt bara. Ska nog köpa en till hjälm, helt onödigt men ;p och vad snäll du är som erbjöd dig, och jag ska försöka låta bli att smsa honom mer.

Äsch, förknippa den med minnet av att du satte ned foten och stod upp för dig själv. Det här markerar ju slutet på det dåliga, snarare än det dåliga i sig.

Har läst resten av tråden och vill jättegärna kunna bidra mer men kan inte riktigt formulera mig just nu. Det får räcka med det här: Sjukt bra gjort! Nu kommer det bara att gå uppåt. På riktigt.

 

[Pancakes]

Vill mest bara säga heja heja! Bra gjort att bryta, försök orka igenom ett tag framöver nu. Jag har trott att det aldrig kommer gå att komma över både folk och saker, men det gör man. Du kan det också!

 

[Dessy]

Men hur kan de veta? Är det ngt specifikt de letar efter och när de hittar det så vet de att "japp den här personen kan jag behandla hur jag vill för den kommer ändå alltid komma tillbaka"? Jag fattar inte. Men visst jag tror för bra om alla. Och det märks nog, en vän gjorde det uttalandet efter att bara ha känt mig i typ två veckor.

Kan ju alltid ringa och få lite perspektiv på det

Jag har ingen aning om hur de kan veta, tyvärr. Jag önskar att jag hade ett svar på den frågan.

Sedan så får man känna sig arg och ilsken, och förstår precis vad du menar med den. Jag har noll tålamod tex när min hund drar i kopplet, det som dock har fungerat för mig när jag känner ilskan bubbla upp i en sådan situation är att ta några djupa andetag och helt enkelt koncentrera mig på det en liten stund då brukar det lätta.

Jag instämmer förresten med de andra som hejar på dig och jag är så enormt imponerad över hur klart du ser på allt. Du är så bra!

 

[BernT]

Jag har ingen aning om hur de kan veta, tyvärr. Jag önskar att jag hade ett svar på den frågan.

Sedan så får man känna sig arg och ilsken, och förstår precis vad du menar med den. Jag har noll tålamod tex när min hund drar i kopplet, det som dock har fungerat för mig när jag känner ilskan bubbla upp i en sådan situation är att ta några djupa andetag och helt enkelt koncentrera mig på det en liten stund då brukar det lätta.

Jag instämmer förresten med de andra som hejar på dig och jag är så enormt imponerad över hur klart du ser på allt. Du är så bra!

Önskar också jag visste hur de kan veta ;p eller så är det bara slumpen.

Överväger börja på boxning eller ngt för att få lite utlopp för ilskan
Känner mig inte så klarsynt direkt, mer osjälvständig, ledsen, våpig och desperat.

Skulle han höra av sig med ngn fin liten ursäkt är risken så stor att jag trillar dit igen, fast jag vet att han antagligen bara snackar skit.

Shoppade typ 4 saker till mig & hästen. Gick på 3000 så nu måste jag ju använda det, och då måste jag rida = kommer förhoppningsvis igång med livet..

 

[Red_Chili]

Önskar också jag visste hur de kan veta ;p eller så är det bara slumpen.

Överväger börja på boxning eller ngt för att få lite utlopp för ilskan
Känner mig inte så klarsynt direkt, mer osjälvständig, ledsen, våpig och desperat.

Skulle han höra av sig med ngn fin liten ursäkt är risken så stor att jag trillar dit igen, fast jag vet att han antagligen bara snackar skit.

Shoppade typ 4 saker till mig & hästen. Gick på 3000 så nu måste jag ju använda det, och då måste jag rida = kommer förhoppningsvis igång med livet..

Sätt igång! Kolla om det finns någon prova på-boxning nära dig (om du nu inte hållit på med sådant tidigare och kan hoppa in i någon lämplig grupp, det kanske du har?). Annars kan du börja med att banka på din kudde, ge dig ut och springa lite eller något bara för att få bli trött fysiskt. Just att ge sig ut och jogga brukar hjälpa mig massor, men å andra sidan har du ju häst som du kan träna med istället

och man FÅR vara osjälvständig, ledsen, våpig och desperat ibland. Men som någon annan skrev tidigare, påminn dig om varför du känner dig ledsen, på ett ärligt sätt. Är det för att du saknar "någon" och känner dig ensam, försök umgås med sådana personer du trivs med, försök ta dig ut på sociala aktiviteter i den mån du orkar och påminn dig själv om att det är bättre att vara ensam än i dåligt sällskap. Inte för att du är speciellt ensam egentligen, inte med hela buke som stöd men det kanske kan hjälpa att tänka så ändå?

OM han hör av sig med någon fin liten ursäkt, skriv om det här, skriv INTE till honom. Gör som andra tipsat om, ta bort honom från alla tänkbara sidor där ni har kontakt, blocka honom på facebook så att du inte ens kan se honom, fokusera på dig själv och på att du ska må bra. Det är trots allt det enda som någonsin kommer bli viktigt här i livet, att man tar hand om sig själv.

 

[Raderad medlem 6459]

Håller med om allt! Men speciellt detta:

OM han hör av sig med någon fin liten ursäkt, skriv om det här, skriv INTE till honom. Gör som andra tipsat om, ta bort honom från alla tänkbara sidor där ni har kontakt, blocka honom på facebook så att du inte ens kan se honom, fokusera på dig själv och på att du ska må bra. Det är trots allt det enda som någonsin kommer bli viktigt här i livet, att man tar hand om sig själv.

@BernT : om han hör av sig, oavsett vad han skriver, svara INTE på en gång. Lägg i från dig telefonen, lägg honom åt sidan mentalt och fortsätt som du gör. Låt det gå tid så att du inte automatiskt svarar utan att tänka efter. Prata med en vän först, resonera med kloka bukefalister, din pappa eller mamma eller vem som helst. Men svara för guds skull inte på en gång, för då är risken så stor att man utan att tänka sig för säger "åh men du är förlåten".

 

[BernT]

Håller med om allt! Men speciellt detta:



@BernT : om han hör av sig, oavsett vad han skriver, svara INTE på en gång. Lägg i från dig telefonen, lägg honom åt sidan mentalt och fortsätt som du gör. Låt det gå tid så att du inte automatiskt svarar utan att tänka efter. Prata med en vän först, resonera med kloka bukefalister, din pappa eller mamma eller vem som helst. Men svara för guds skull inte på en gång, för då är risken så stor att man utan att tänka sig för säger "åh men du är förlåten".

Han kommer nog inte höra av sig. Jag skickade faktiskt ett halvt förlåt eller vad man ska säga men skrev också att "jag ger nog upp nu". Han har inte svarat, visserligen är han i Danmark idag och jobbar men ändå.

En jag pratade med i tisdags sa att jag skulle fixa det här, att jag är så stark att han inte tvivlade på det. JAG däremot tvivlar, känner mig mest trasig. Fysiskt är jag väl okej, lite trött och orkeslös men inuti känns det som att jag aldrig ska repa mig. Jag hoppas att jag om ett tag kan titta tillbaka på det här och ba skratta åt hur dramatiskt och töntigt det låter, men just nu är det så det känns.

Men OM han svarar ska jag tänka på det du skrev, att vänta lite alt inte svara alls. Jisses vilken pissig semester det här varit.

 

[Fibusen]

When the WRONG people leave your life,the RIGHT things start happening!

 

[Fibusen]

Och:

 

[BernT]

When the WRONG people leave your life,the RIGHT things start happening!

Åh vad jag önskar att det kändes så! Nu ångrar jag mest att jag skickade det där "jag vill inte ses mer"smset

 

[Lovisaleonora]

Varför då? Du vill ju inte ses mer.

Om du envisas med att hänga kvar med dåliga val, så kommer du ju aldrig att kunna göra bra val. Du kan ju inte träffa "den rätte" när du envisas med att hänga kvar med helt fel svinpäls.

Nu får du säga till dig själv på skarpen. Den här snubben kommer inte ändra sig, och om han skulle göra det kan du alltid göra ett nytt val DÅ. Men att gång efter anna välja någon som behandlar dig som en dörrmatta - varför

Det är givetvis helt OK att sörja, att vara ledsen och att låta det ta tid. MEN sörj rätt saker. Du sörjer inte honom. Du sörjer en dröm och förhoppning som dog. Att han visade sig vara ett svin. Möjligen den tro du hade att han ändå var en bra kille. Att det inte blev så, han uppför sig som en gris.

DET är OK att sörja. Men att du inte har honom kvar i ditt liv tycker jag du ska jubla över. Nu är platsen ledig för rätt kille att ta plats.

 

[BernT]

@Lovisaleonora

Har nog inte tänkt på det sättet men det stämmer nog, att han inte var den jag trodde är nog det som svider mest. Att jag IGEN så totalt felbedömt en människa, att jag låtit honom komma nära och sen behandla mig hursomhelst.

Idag känns lite lite lite bättre. Har förvisso inte ens klivit upp än men ska försöka ta itu med åtminstone några saker på min to do list, saker som jag skjutit på i minst en vecka. Har inte ens packat upp det jag hade med till honom senast, kom hem därifrån sent på kvällen i lördags så det är väl dags nu. Om jag orkar.

Jag är arg på honom och mig. Att han får mig att må så dåligt att jag inte orkar ngt. Inte ens ta hand om min fina älskade häst. Arg på mig själv för att jag låter honom få mig att må dåligt.

 

[Myzan87]

Sluta skicka sms, det blir inget bättre av det tyvärr. Jag vet att när folk gjort mej illa vill jag verkligen vissa hur ont det gör, det de gjorde mot mej. Riktigt plåga dom. Tyvärr så biter det inte på folk.

Du är värd ett bra mående och ett roligt liv. Folk som bryr sig om dig kommer stanna i ditt liv för att de tycker om dig för den du är och inte för den du kan vara.

Mitt ex hotade med att ta livet av sig och det var mycket att jag skulle ta hänsyn till hans dåliga mående. Allt jag gjorde var fel. Till sist gjorde jag iskallt slut (gick in och hämtade mina grejer och gick ut) och sedan höll han på i 3 veckor med att ringa och smsa. Det var det enda som fungerade för mej. Läste msn-konversationer och sms och insåg hur han manipulerat, och på så sätt lyckades jag undvika att gå tillbaka. Det var nämligen ingen glad, självsäker tjej som hade skrivit tillbaka..

Åter igen, du är värd så mycket bättre! Klart man mår skit över ett sprucket förhållande. Och inte blir dituationen bättre av att man tvingats göra abort.

Ta hand om dig!

 

[doleron]

Men låt saker ta tid. Förstår att du vill att allt ska kännas bättre, men det kommer att ske, bara du låter det ta lite tid och inte försöket stressa fram det. Asstarkt att du skickade smset i alla fall!!

Btw, jag packar aldrig upp föräns tidigast efter en vecka efter jag kommit hem oavsett vars jag varit

 

[BernT]

Sluta skicka sms, det blir inget bättre av det tyvärr. Jag vet att när folk gjort mej illa vill jag verkligen vissa hur ont det gör, det de gjorde mot mej. Riktigt plåga dom. Tyvärr så biter det inte på folk.

Du är värd ett bra mående och ett roligt liv. Folk som bryr sig om dig kommer stanna i ditt liv för att de tycker om dig för den du är och inte för den du kan vara.

Mitt ex hotade med att ta livet av sig och det var mycket att jag skulle ta hänsyn till hans dåliga mående. Allt jag gjorde var fel. Till sist gjorde jag iskallt slut (gick in och hämtade mina grejer och gick ut) och sedan höll han på i 3 veckor med att ringa och smsa. Det var det enda som fungerade för mej. Läste msn-konversationer och sms och insåg hur han manipulerat, och på så sätt lyckades jag undvika att gå tillbaka. Det var nämligen ingen glad, självsäker tjej som hade skrivit tillbaka..

Åter igen, du är värd så mycket bättre! Klart man mår skit över ett sprucket förhållande. Och inte blir dituationen bättre av att man tvingats göra abort.

Ta hand om dig!

Plåga honom vill jag väl inte, men att inte få ngt svar känns jobbigt, typ som att nu har han gått vidare och så enkelt var det för honom. Då känner iaf jag mig som att jag var värd absolut inget för honom.

Om 1.5 vecka ungefär borde jag kunna träffa ngn av jobbpsykologerna. Känner att jag behöver lite hjälp med att hantera allt och få en push att gå vidare.

@doleron
Nä jag borde inte förvänta mig att må tip top direkt antar jag. Haha ja jo jag brukar iofs också ofta vara seg med att packa upp

 

[Gimlan]

Plåga honom vill jag väl inte, men att inte få ngt svar känns jobbigt, typ som att nu har han gått vidare och så enkelt var det för honom. Då känner iaf jag mig som att jag var värd absolut inget för honom.

Om 1.5 vecka ungefär borde jag kunna träffa ngn av jobbpsykologerna. Känner att jag behöver lite hjälp med att hantera allt och få en push att gå vidare.

@doleron
Nä jag borde inte förvänta mig att må tip top direkt antar jag. Haha ja jo jag brukar iofs också ofta vara seg med att packa upp

Fast vad han gör eller känner kan inte läka dig. Det kan bara du och tiden göra.

 

[Raderad medlem 6459]

Jag är arg på honom och mig. Att han får mig att må så dåligt att jag inte orkar ngt. Inte ens ta hand om min fina älskade häst. Arg på mig själv för att jag låter honom få mig att må dåligt.

Var arg, det är helt okej! Var arg, förbannad, vad du vill - på honom. Dig själv kan du ju ursäkta lite just nu eftersom du gått igenom något jävligt tufft.

Och skit i vad han har att säga, hur han vill förklara sig, om han gått vidare eller ej. Du måste få ut honom ur ditt system och helt bryta kontakten. Det finns inte något han kan säga just nu som ursäktar hans beteende på något vis. Du kan inte göra en rimlig bedömning just nu av någonting han säger. Alltså måste du ge dig själv utrymme att andas och lägga honom helt åt sidan så du kan komma på fötter (och det kan ta lite tid) innan du ens överväger att försöka reda ut något med honom.

 

[Lovisaleonora]

...Plåga honom vill jag väl inte, men att inte få ngt svar känns jobbigt, typ som att nu har han gått vidare och så enkelt var det för honom. Då känner iaf jag mig som att jag var värd absolut inget för honom.


Nu ska jag vara plågsamt ärligt. Jag tror att han hade gått vidare redan innan han stannade. Jag tror (och ingen vet) inte att du har haft den platsen hos honom att han någonsin stannat till. Du har varit en kort anhalt på vägen. Han går inte ens vidare, han reflekterar bara inte över att den lilla anhalten är borta från färdplanen.

Och jag tror inte att DU kan vara värd så mycket för honom eftersom han definitivt inte var rätt för dig. Försök hitta tacksamhet över att det inte verkar bli en jobbig brytning, men än att du behöver bearbeta på ditt håll. Det varken kan eller får du belasta honom med. Det är din sak att ta hand om.

Hans mående är hans ansvar.

 

[BernT]

Var arg, det är helt okej! Var arg, förbannad, vad du vill - på honom. Dig själv kan du ju ursäkta lite just nu eftersom du gått igenom något jävligt tufft.

Och skit i vad han har att säga, hur han vill förklara sig, om han gått vidare eller ej. Du måste få ut honom ur ditt system och helt bryta kontakten. Det finns inte något han kan säga just nu som ursäktar hans beteende på något vis. Du kan inte göra en rimlig bedömning just nu av någonting han säger. Alltså måste du ge dig själv utrymme att andas och lägga honom helt åt sidan så du kan komma på fötter (och det kan ta lite tid) innan du ens överväger att försöka reda ut något med honom.

Har idag gjort lite lite mer än de senaste dagarna. Så det går ju framåt. När jag saknar honom så läser jag antigen här eller sms från vänner där de skriver att jag ska vara så jäkla glad att jag är av med honom.

På ett sätt får jag väl vara tacksam för att vi ändå inte spenderade mer än några månader ihop. Nästa gång kommer jag vara betydligt försiktigare och ta det långsammare. Försöker se det här som en läxa antar jag.

Ska inte smsa honom ngt mer. Ska sätta upp som mål först att jag klarar en dag, sen en vecka, sen flera, sen en månad osv. Som många här tipsade om.

Jag hoppas jag kan förlåta honom nån gång i framtiden. Om inte annat för min egen skull, så att jag slipper den taggen i själen eller vad man ska säga.