Svinig kille

[BernT]

Att hitta BRA ligg är fan inte lätt, han kände väl att han var tvungen att ge några brödsmulor. Eller så är det där hans bild av en bra relation, och det må väl vara men då måste han ju hitta någon som ställer upp på de premisserna.

Han räknade förstås med att bli förlåten, hobbypsykologen i mig säger att sådana som han är vana vid att alltid få som de vill, och nu när du inte vill förlåta honom är det förstås du som är skurken...

Känns läskigt att en person kan vända så. Hade jag vetat att han skulle vara såhär hade jag ju undvikit honom

@Shetlandskusk

Kan inte tyvärr, har för mkt viktiga kontakter som det blir krångligt med om jag byter nr. Men jag tror inte han kommer höra av sig så mkt mer.

 

[Tassetass]

Känns läskigt att en person kan vända så. Hade jag vetat att han skulle vara såhär hade jag ju undvikit honom

Ta med dig det till framtiden, men piska inte dig själv för det i efterhand. Gjort är gjort. Bryt ihop och kom igen.

Du ska få en låttext:

Jason Mraz - 3 little things

There are three things I do when my life falls apart
Number one I cry my eyes out
And dry up my heart.
Not until I do this will my new life start,
so that’s the first thing that I do when my life falls apart.

The second thing I do is I close both of my eyes
And say my thank yous to each and every moment of my life.
I go where I know the love is;
let it fill me up inside.
Gathering new strength from sorrow,
I’m glad to be alive.

Things are looking up.
I know above the clouds the sun is shining.
Things are looking up.
Love is still the answer I'm relying on
Three little things.

Well, the third thing that I do, now, when my world caves in,
Is I pause, I take a breath and bow, and I let the chapter end.
I design my future bright not by where my life has been
And I try try try try try again.
Yes I try try try try try again.

Things are looking up.
I know beyond the dark the sun is rising.
Things are looking up.
I know above the clouds the sun is shining on.
Things are looking up.
Love is still the answer I’m relying on.

Three little things.

 

[Red_Chili]

@BernT, nu börjar han låta lite som en kille jag träffade ett tag. För att göra en lång story kort så blev han så frusterad/skrämd/ledsen när jag till sist sa ifrån att han påstod sig inte ha någon anledning att leva längre och att han nog skulle ta livet av sig om jag dumpade honom. När jag nämnde det för en vän så skällde vännen nästan ut mig för att jag inte dumpat tidigare och tja, en timme senare skickade jag iväg den där mannen. Såg honom aldrig igen. Det kändes jäkligt tungt först, och så jävla skönt efter ett litet tag. (Och jadå, han lever, jag har sett honom på nätet senast för någon vecka sedan och han har även raggat upp en f.d. vän till mig... Om han ändrats på alla dessa år som vi inte haft kontakt? Verkar inte så. Han vill inte ändras.)

 

[BernT]

@BernT, nu börjar han låta lite som en kille jag träffade ett tag. För att göra en lång story kort så blev han så frusterad/skrämd/ledsen när jag till sist sa ifrån att han påstod sig inte ha någon anledning att leva längre och att han nog skulle ta livet av sig om jag dumpade honom. När jag nämnde det för en vän så skällde vännen nästan ut mig för att jag inte dumpat tidigare och tja, en timme senare skickade jag iväg den där mannen. Såg honom aldrig igen. Det kändes jäkligt tungt först, och så jävla skönt efter ett litet tag. (Och jadå, han lever, jag har sett honom på nätet senast för någon vecka sedan och han har även raggat upp en f.d. vän till mig... Om han ändrats på alla dessa år som vi inte haft kontakt? Verkar inte så. Han vill inte ändras.)

Riktigt så dramatisk är han ju inte men upprörd verkar han ju. Idag är en dålig dag. Jag saknar honom mkt.

Det är verkligen inget som är roligt längre. Min superfina häst som jag slet som fan för att kunna köpa orkar jag inte rida. Jag har ingen lust att träna vilket annars är stort intresse. Äta och sova går också dåligt. Har totalt tappat gnistan och det är obehagligt. Vet inte alls hur jag ska fixa det här.

 

[Miks]

@BernT Jag hade helt missat denna tråden! Nu har jag sträckläst den och blev så himla GLAD för din skull! Vad STARK du är! Heja dej! Det du gjort är ju ännu bättre än en gaffel i rumpan på honom även om han förtjänat det också efter allt överjä-ligt han gjort!

Mitt enkla råd är: Bli arg! Du borde vara riktigt jäkla arg på honom! Han har manipulerat, tvingat, gjort övergrepp på din kropp och person i och med tvånget om abort, ignorerat när du var helt förkrossad, haft kontakt med andra kvinnor. Han är en omogen skitstövel!

Att du blir arg gör att du kan se på honom som den puckokille han faktisk är och inte gå på hans dumma snyftningar igen. Du klarar det här!!!

Och jag blir alldeles varm i hjärtat av medlemmarna på Buke! Du har fått så många bra tips och pepp av så många! @Blueberry @niphredil @Askur @Tassetass @Red_Chili och er andra som gett av er själva! Fortsätt så här!

Mvh Miks

 

[Tassetass]

Riktigt så dramatisk är han ju inte men upprörd verkar han ju. Idag är en dålig dag. Jag saknar honom mkt.

Det är verkligen inget som är roligt längre. Min superfina häst som jag slet som fan för att kunna köpa orkar jag inte rida. Jag har ingen lust att träna vilket annars är stort intresse. Äta och sova går också dåligt. Har totalt tappat gnistan och det är obehagligt. Vet inte alls hur jag ska fixa det här.

Det är inte så konstigt att du mår skit, det får vara så ett tag! Träning, mat och häst på låg eller ingen nivå alls går bra ett tag, sova kommer du göra när du blir tillräckligt trött men se till att du dricker ordentligt.

Du har gått igenom många jobbiga saker på sistone, kommit till flera tuffa insikter och det hela har kulminerat i ett oerhört svårt beslut, sådant tar på krafterna. Du behöver inte vara "så jävla glad att slippa svinet, nu ska mitt liv börja på riktigt, se upp världen för här kommer jaaaag" i sann Hollywoodfilmanda några dagar efter uppbrottet. Det kommer när du bearbetat det här och allt börjat lugna sig, när du kan se tillbaka på det hela med lite perspektiv.

Så känn lugnet lite, och var snäll mot dig själv.

 

[BernT]

Det är inte så konstigt att du mår skit, det får vara så ett tag! Träning, mat och häst på låg eller ingen nivå alls går bra ett tag, sova kommer du göra när du blir tillräckligt trött men se till att du dricker ordentligt.

Du har gått igenom många jobbiga saker på sistone, kommit till flera tuffa insikter och det hela har kulminerat i ett oerhört svårt beslut, sådant tar på krafterna. Du behöver inte vara "så jävla glad att slippa svinet, nu ska mitt liv börja på riktigt, se upp världen för här kommer jaaaag" i sann Hollywoodfilmanda några dagar efter uppbrottet. Det kommer när du bearbetat det här och allt börjat lugna sig, när du kan se tillbaka på det hela med lite perspektiv.

Så känn lugnet lite, och var snäll mot dig själv.

Det är väl så, men känslan är ju att jag borde vara SÅ glad etc men det finns verkligen ingen glädje alls i det här. Jag kan inte förlåta honom för vad han har gjort och jag kan inte förlåta mig själv för att jag inte stod upp mer för vad jag ville och vägrade göra abort.

Känner mig halvt apatisk. Hade köpt en till häst innan allt det här blev som det blev, skulle bara hämtas. Men jag orkar inte. Så fick ringa och tacka nej häromdagen. Kändes elakt mot ägaren men jag orkar inte. Så nu undrar ju alla när nya hästen kommer.

Smsade faktiskt killen förut, inget speciellt bara att jag tyckte det var tråkigt att det skulle sluta såhär. Han har inte svarat, iofs jobbar han idag men om han inte skulle svara alls kommer det kännas ännu värre.

Har helt tappat livsglädjen, jag vill inte att det här ska förstöra framtiden. Tex måste jag träna om jag ska kunna byta jobb. Har bara till november på mig, fixar jag inte det så måste jag vänta med att söka hösten 2015 och det skulle kännas dåligt. November kanske låter långt borta men det är i sammanhanget kort tid.

Egentligen är det ju inte honom jag sörjer utan själva aborten, tror jag.

 

[Blueberry]

Det är väl så, men känslan är ju att jag borde vara SÅ glad etc men det finns verkligen ingen glädje alls i det här. Jag kan inte förlåta honom för vad han har gjort och jag kan inte förlåta mig själv för att jag inte stod upp mer för vad jag ville och vägrade göra abort.

Känner mig halvt apatisk. Hade köpt en till häst innan allt det här blev som det blev, skulle bara hämtas. Men jag orkar inte. Så fick ringa och tacka nej häromdagen. Kändes elakt mot ägaren men jag orkar inte. Så nu undrar ju alla när nya hästen kommer.

Smsade faktiskt killen förut, inget speciellt bara att jag tyckte det var tråkigt att det skulle sluta såhär. Han har inte svarat, iofs jobbar han idag men om han inte skulle svara alls kommer det kännas ännu värre.

Har helt tappat livsglädjen, jag vill inte att det här ska förstöra framtiden. Tex måste jag träna om jag ska kunna byta jobb. Har bara till november på mig, fixar jag inte det så måste jag vänta med att söka hösten 2015 och det skulle kännas dåligt. November kanske låter långt borta men det är i sammanhanget kort tid.

Egentligen är det ju inte honom jag sörjer utan själva aborten, tror jag.

Hur långt från närmsta vän är du?
Var i landet befinner du dig?
Du kanske kan boka en dejt med en bukefalist, äta glass och gråta och ventilera med någon "ny"?

 

[BernT]

Hur långt från närmsta vän är du?
Var i landet befinner du dig?
Du kanske kan boka en dejt med en bukefalist, äta glass och gråta och ventilera med någon "ny"?

Oj det är en bit. Ca 10 mil från bästa vännen som ändå jobbar hela sommaren och tycker att jag överdriver en del. Sen 20-25 mil från andra vänner.
I Karlstad-trakten, skulle nog skrämma den med den totala sorg jag känner just nu

Semestern är snart slut och jag börjar jobba 4/8. Då hamnar jag nära mina vänner igen. Fick fel lön nu också, fattades ca 10000. Ännu en grej jag inte orkar med

 

[Raderad medlem 6459]

Åh, synd att semestern är på väg att ta slut för dig och att jag ska ut och resa nu, annars hade du kunnat komma hit. Vi har gästrum, pool och mängder med glass, du hade varit så välkommen så.

SMS:a honom honom inte mer @BernT , det är inte bra.

 

[Blueberry]

Oj det är en bit. Ca 10 mil från bästa vännen som ändå jobbar hela sommaren och tycker att jag överdriver en del. Sen 20-25 mil från andra vänner.
I Karlstad-trakten, skulle nog skrämma den med den totala sorg jag känner just nu

Semestern är snart slut och jag börjar jobba 4/8. Då hamnar jag nära mina vänner igen. Fick fel lön nu också, fattades ca 10000. Ännu en grej jag inte orkar med

Jag och ett helt gäng bukefalister bor i Karlstad och österut, @Tassetass i Örebro – om jag inte minns helt fel
Vi finns här, om du känner att du vill.

Att bli arg är väldigt skönt, det går att få mycket kraft ur det. Samtidigt är det viktigt att du sörjer, men du behöver hitta ditt sätt att göra det på. Den patetiske mannen kommer inte att kunna hjälpa dig med det, hans ego tar uppenbarligen för mycket energi i anspråk. Sluta skicka sms. Det som är gjort är gjort, och även om det blev på fel sätt eller av fel beslut så är det ändå gjort – men det gör inte mindre ont för det. Nu kan du inte göra något åt det, men du kan göra något åt dig själv. Fokusera på dig, att sörja och bli hel igen. Gör det du har lust med och det du orkar. Om du inte orkar träna på några veckor så har du ändå lång tid på dig till november. Det ordnar sig.

Hästar tröstar bra, det kanske räcker att åka till stallet och rykta hästen länge och ordentligt. I stallet hamnar en ofta i nuet, det blir en skön paus från resten av verkligheten.

 

[AgentCarter]

Jag bor i Karlstad (väse) och är förutom mycket trevlig ledig måndag-torsdag nästa veckan
Jag har dock en 2-åring som skugga, men han är enligt mig väldigt trevlig med

 

[Lovisaleonora]

Du måste berätta för hjärnan hur det ligger till. PÅ RIKTIGT.

VAD är det du saknar? Att ha NÅGON? Eller att bli illa behandlad? Att vara en av mänga halvintressanta flickvänner/KK? Var ärlig mot dig själv. Berätta för hjärnan när den får halvsnurr och skriker "Åh, han har är borta!". Då ska du berätta för hjärnan att "ja, han är borta och det är för att jag inte orkar leva med den ständiga ångesten av att ha har fler, inte bryr sig om mig och dessutom uppför sig djävligt svinigt".

Detta behöver du berätta för dig själv flera gånger varje timme. Varje gång tanken faller på. Efter någon vecka är du nere i ett par gånger om dagen. Och sedan blir det längre och längre mellan gångerna.

Det går över. Lita på mig. Det går över. Men du måste också våga arbeta med det. Vara ärlig och våga se hur det EGENTLIGEN var. Inte skönmåla och hitta på. Utan som det var i verkliga livet.

 

[BernT]

Du måste berätta för hjärnan hur det ligger till. PÅ RIKTIGT.

VAD är det du saknar? Att ha NÅGON? Eller att bli illa behandlad? Att vara en av mänga halvintressanta flickvänner/KK? Var ärlig mot dig själv. Berätta för hjärnan när den får halvsnurr och skriker "Åh, han har är borta!". Då ska du berätta för hjärnan att "ja, han är borta och det är för att jag inte orkar leva med den ständiga ångesten av att ha har fler, inte bryr sig om mig och dessutom uppför sig djävligt svinigt".

Detta behöver du berätta för dig själv flera gånger varje timme. Varje gång tanken faller på. Efter någon vecka är du nere i ett par gånger om dagen. Och sedan blir det längre och längre mellan gångerna.

Det går över. Lita på mig. Det går över. Men du måste också våga arbeta med det. Vara ärlig och våga se hur det EGENTLIGEN var. Inte skönmåla och hitta på. Utan som det var i verkliga livet.

Att ha någon. Det är det jag saknar. Har haft flera skitdåliga relationer senaste åren och därför är det nog ännu jobbigare när ytterligare en går fel. När jag gång på gång träffar fel personer så är det ju något jag gör fel. För varje gång det går fel så tappar jag lite av mig själv känns det som.

När jag ska "minnas tillbaka" så är det ju allt roligt vi gjort ihop jag minns först. Sen allt elakt han gjort mot mig. Och visste kommer tankarna att det var nog inte så farligt etc.

@Kethets @niphredil @Blueberry

Vad snälla alla är jag ska tänka lite så skriver jag snart

 

[BernT]

Jag vill åka och shoppa, är det en dum idé?
Det är inte säkert det blir av, men just nu känns det som att jag vill det.

Hade ändå lagt undan nästan 15k till resor/annat kul i sommar och pga först gediget illamående när jag var gravid och sen hur dåligt jag mått efter har jag inte rört något av det. Menar inte att jag ska sätta sprätt på allt på onödig skit men köpa något jag verkligen vill ha kanske.

Kanske lite prylar till hästen så att jag får lite mer motivation?

 

[Andromedae]

@BernT Visst kan du åka och shoppa!

 

[Dessy]

När jag gång på gång träffar fel personer så är det ju något jag gör fel. För varje gång det går fel så tappar jag lite av mig själv känns det som.

Nej, du gör inget fel! Dessa personer som är fel för dig är dock mästare på att hitta sådana som dig, mig och andra som har tappat bort sig lite. Men det är inte vårt fel, det är de som gör fel!

Jag tycker fortfarande att du ska ringa till Kvinnofrid, just för att du har haft flera dåliga relationer, de är experter på sådant här. Du kan få tips av dem på vilka varningssignaler du ska undvika i relationer, samt få hjälp att hitta tillbaka de delar av dig som du har tappat. Jag upprepar telefonnumret dit: 020-50 50 50.

 

[Raderad medlem 6459]

@BernT Shoppa du! När jag blev singel köpte jag mig en jättesnygg "åh nej, stackars mig"-klocka som jag suktat efter länge. Samt mängder, mängder med kläder och body lotions (?). Man får göra det man vill helt enkelt ( så länge det är hyfsat lagligt och inte innebär att man tar kontakt med svinig kille!).

 

[BernT]

Nej, du gör inget fel! Dessa personer som är fel för dig är dock mästare på att hitta sådana som dig, mig och andra som har tappat bort sig lite. Men det är inte vårt fel, det är de som gör fel!

Jag tycker fortfarande att du ska ringa till Kvinnofrid, just för att du har haft flera dåliga relationer, de är experter på sådant här. Du kan få tips av dem på vilka varningssignaler du ska undvika i relationer, samt få hjälp att hitta tillbaka de delar av dig som du har tappat. Jag upprepar telefonnumret dit: 020-50 50 50.

Men hur kan de veta? Är det ngt specifikt de letar efter och när de hittar det så vet de att "japp den här personen kan jag behandla hur jag vill för den kommer ändå alltid komma tillbaka"? Jag fattar inte. Men visst jag tror för bra om alla. Och det märks nog, en vän gjorde det uttalandet efter att bara ha känt mig i typ två veckor.

Kan ju alltid ringa och få lite perspektiv på det

 

[BernT]

@BernT Shoppa du! När jag blev singel köpte jag mig en jättesnygg "åh nej, stackars mig"-klocka som jag suktat efter länge. Samt mängder, mängder med kläder och body lotions (?). Man får göra det man vill helt enkelt ( så länge det är hyfsat lagligt och inte innebär att man tar kontakt med svinig kille!).

Åh lät inte helt fel. Vill bara inte att jag ska förknippa prylen med honom på ngt sätt bara. Ska nog köpa en till hjälm, helt onödigt men ;p och vad snäll du är som erbjöd dig, och jag ska försöka låta bli att smsa honom mer.

Måste försöka hantera den ilska jag känner också. Som det är nu tar jag ut den på de som inte förtjänar det. Jag är irriterad på min familj, på familjens hundar, står inte hästen still blir jag omotiverat provocerad och arg. Det är inte okej ju, men jag vet inte hur jag ska få det ur mig.