Svinig kille

[BernT]

Inte alls töntigt! Se det inte så, då finns det risk att du tillåter dem att kliva över gränsen du satt upp - den är ju så fånig, varför överreagera så, osv. Det är inte ett dugg fånigt, det är jättebra! Första vän som ens närmar sig att hinta över gränsen förtjänar minst en skarp tillsägelse, och ska ha det också! Stå upp för dig själv nu!

Alla vänner avskyr honom så tror inte det kommer hända. Har kontakt med en helt fantastisk terapeut nu. Hon har själv gjort abort i min ålder (nu är hon 50+ så hon är vis ) och förstår mig precis. Det känns sjukt bra att hittat henne. Var på intervju igår med, riktigt ballt. Var 100+ som sökt så vet inte riktig varför de valde ut mig men får hålla tummarna ett tag nu.

 

[Javan]

Var på intervju igår med, riktigt ballt. Var 100+ som sökt så vet inte riktig varför de valde ut mig men får hålla tummarna ett tag nu.

För att de SER en intressant person som de kanske vill anställa! Nedvärdera inte dig själv nu. Ta det som den pepp det faktiskt är du är grym på att skriva intressanta ansökningar och ÄR en person de söker. Heja dig!

 

[Modest]

@BernT

Håller också tummarna för jobbet! Och bra med terapeuten

 

[BernT]

För att de SER en intressant person som de kanske vill anställa! Nedvärdera inte dig själv nu. Ta det som den pepp det faktiskt är du är grym på att skriva intressanta ansökningar och ÄR en person de söker. Heja dig!

Inte tänkt på det så alls, tror det är för att dämpa besvikelsen om det inte bli ngt. Men ska försöka tänka sådär istället, det är ju lite mer peppande

Annars går det väl okej. Vissa dagar är bättre än andra. Typ som idag har jag ältat allt. Känt mig ledsen, arg, besviken och frustrerad på att jag hamnade i situationen över huvud taget osv. Det är nog det svåraste, att bara släppa allt och gå vidare eftersom jag ändå inte kan ändra på det som varit. Det och att inse att det är så sjukt lätt att sitta på sina höga hästar och tycka saker tills man själv hamnar där, då är fallet jäkligt lång och gör ganska ont.

För övrigt tar det galet lång tid att processa allt. Kan sitta och bara tänka och tänka lätt fem timmar i sträck, "ska bara" tänka lite och vips har timmarna passerat. Tämligen oproduktivt och det stör jag mig på.

 

[Trani]

För övrigt tar det galet lång tid att processa allt. Kan sitta och bara tänka och tänka lätt fem timmar i sträck, "ska bara" tänka lite och vips har timmarna passerat. Tämligen oproduktivt och det stör jag mig på.

Tänk inte så. Det du gör nu är riktigt avancerad hjärngympa! Värre än svåraste korsordet. Du har uppmuntrats och pressats och blivit ledd till att tänka på vissa sätt och nu måste du aktivt bräcka upp de tankespåren och pusha hjärnan till att betrakta alltihop på ett brutalt annorlunda och SKITJOBBIGT vis.

Det är superansträngande så låt det ta den tid du behöver.

 

[BernT]

@Trani
Trodde faktiskt inte att det var så alls, inser att jag är dåligt påläst om hur hjärnan funkar trodde i min enfald att det bara var att bita ihop och gå vidare. Det som tar mest tid är allt ältande, allt "tänk om" eller varför lyssnade jag inte på mig själv och så ett nästan maniskt planerande av livet i detalj. Tex vill någon ses måste jag veta det 2-3 dagar innan så jag kan planera in det i min att göra lista.

Har iofs alltid gjort såna listor men alltid haft lite space för spontana saker. Men nu är det detaljstyrning och klockslag som saker ska göras inom. Men jag vet inte, tror det är ett slags sätt att bearbeta allt, att känna att jag har kontroll eller ngt.

Inser att det inte är så konstigt att jag måste sova 10-12 timmar/natt för att orka vara vaken ens.

 

[Red_Chili]

Det och att inse att det är så sjukt lätt att sitta på sina höga hästar och tycka saker tills man själv hamnar där, då är fallet jäkligt lång och gör ganska ont.

Visst är det läskigt? Men det är JÄTTEBRA att du inser det, och även om allt känns fruktansvärt tungt nu så har du ju förstått att du tagit rätt beslut. Bara att vara medveten om det brukar räcka bra för att ge energi nog att bearbeta allt. Låt det sedan ta tid. Låt dig sova 10-12 timmar per natt om du behöver det. Planera allt och ha stenkoll på läget om det hjälper dig att slappna av. Försök att acceptera att läget är såhär nu, det är så det blir och nu kan det framöver bara bli bättre och bättre.

 

[Trani]

@Trani
Trodde faktiskt inte att det var så alls, inser att jag är dåligt påläst om hur hjärnan funkar trodde i min enfald att det bara var att bita ihop och gå vidare. Det som tar mest tid är allt ältande, allt "tänk om" eller varför lyssnade jag inte på mig själv och så ett nästan maniskt planerande av livet i detalj. Tex vill någon ses måste jag veta det 2-3 dagar innan så jag kan planera in det i min att göra lista.

Har iofs alltid gjort såna listor men alltid haft lite space för spontana saker. Men nu är det detaljstyrning och klockslag som saker ska göras inom. Men jag vet inte, tror det är ett slags sätt att bearbeta allt, att känna att jag har kontroll eller ngt.

Inser att det inte är så konstigt att jag måste sova 10-12 timmar/natt för att orka vara vaken ens.

Du har jättemycket att processa så det är verkligen inte konstigt att hjärnan behöver vila med mycket sömn!

 

[BernT]

@Red_Chili

Jaa är det ngt jag ska ta med mig som positivt från de här upplevelsen så är det en nyfunnen ödmjukhet. Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka det men allt är inte svart eller vitt, ibland händer saker man inte kan rå för oavsett hur väl man planerat och vad man själv känner.

Min terapeut tycker jag ska begära ut journaler från sjukhuset från aborten. Jag vet inte om jag vågar. Det var en skräckupplevelse och jag minns allt i detalj, paniken, hur de trycker ner mig i sängen och ger mer lugnande när jag bara gråter och skriker att jag inte vill. Och jag börjar typ storgrina av att ens försöka jobba med minnesbilderna. Tänkte nog begära ut dom, men då får hon läsa journalerna först och se om hon tror att jag fixar att också läsa eller om det får vänta.

 

[Zewz]

Heja @BernT

Aborten låter verkligen inte kul Får de verkligen göra så, hålla fast dig om du skriker att du inte vill? De vet ju inte om du faktiskt ångrat dig.

Prince Charming har inte hört av sig mer?

 

[startpompe]

Prince Charming har inte hört av sig mer?

Det är väl ganska oväsentligt om han hört av sig eller inte? TS har ju även berättat att hon blockat honom, så vad tjärnar de till att fundera på om man hör av sig eller inte?

Till TS:
Otroligt starkt av dig, allt de här som du gått genom! Även om de kommer bakslag med sämre dagar, så blir de bättre. Du har redan kommit en bra bit på väg

 

[Zewz]

@startpompe
Jag intresserar mig bara för TS, och hoppas verkligen hon håller sig från honom. I all välmening.

 

[startpompe]

@Zewz
Vad bra, de hoppas jag med!

Tyckte bara att det var en lite onödig fråga, då de betyder noll och ingenting vad det puckot gör.

 

[BernT]

Heja @BernT

Aborten låter verkligen inte kul Får de verkligen göra så, hålla fast dig om du skriker att du inte vill? De vet ju inte om du faktiskt ångrat dig.

Prince Charming har inte hört av sig mer?

Jag vet inte om de får det, terapeuten ville väl att jag ska begära ut journalerna ifall det är så att de gjort fel och det ska anmälas. Men jag känner att det gör varken från eller till för mig, kan inte ändra det som varit ändå, men kanske är bra att gå igenom tillsammans om nått halvår/år när jag orkar. Tror inte det står mer än nån mening ändå så.

Haha nej, tack och lov. Jag fokuserar på annat nu istället

@startpompe
Tack för peppen livet går vidare får man väl anta, glad att jag till slut iaf insåg vad alla andra redan visste om än lite väl sent.