Störiga saker vi stör oss på, del 39

Jag stör mig på mitt öga. Det gör ont, det tåras och det är skav. Finns inget jag kan se och verkar inte vara något under ögonlock eller liknande. Verkar vara själva ögat. Sköljde det med vatten i går vilket bara gjorde ont... så det gör jag inte om. Kan man ha ett torrt öga? Funderar på om det är det. Får väl köpa någon slags droppar och testa och se om det blir bättre.
Absolut kan man ha ett torrt öga. Just nu behöver jag droppa i mitt högra.
 
Nja, när den har brutit ut kan man se den. Men innan den har brutit ut så känns det exakt sådär för mig, och då syns inget heller. Mer än en gång har jag letat efter vad det är som skaver. Men det går rätt fort från att det börjar kännas till att det syns, max ett dygn.
Detta har pågått under mer än en vecka i alla fall, två kanske till och med.
 
Ibland kommer känslan över mig att jag är så himla pinsam. Töntig. Saker som hände för länge sedan flashar förbi. Så himla onödigt och störande!
Visst är det jobbigt!
Men tänk om vi gick igenom livet och bara tyckte vi var bäst. Då skulle det nog inte bli så mycket till personlig utveckling. Fast ett mellanting vore väl bra, så vi slapp skämmas i åratal...
 
Lite kontraproduktiv störning.
Chiliplantorna och tomaterna jag har på uppfödning håller på att ta över hela gästhusköket. Avkommans sambo gick nog lite till överdrift med chilin. :D Mötte hen på affären och förklarade det desperata läget. Hen hade ingen aning om att plantorna måste vänta till månadsskifte maj-juni innan de kunde komma ut. (stadsbarn...) Vi enades om att några plantor kunde flytta dit om hen köpte belysning.
Ett gäng har satt knoppar - är det normaltidigt?

Jag behöver plats för mina sådder också.
 
Ibland kommer känslan över mig att jag är så himla pinsam. Töntig. Saker som hände för länge sedan flashar förbi. Så himla onödigt och störande!
Välkommen i klubben!

Då och då plågar mitt minne mig långsamt och länge med riktigt dumma grejer som jag gjort nån gång för länge sedan.
Såååå jobbigt!!

Brukar försöka tänka på att de flesta andra säkert är upptagna med sina egna pinsamma minnen av sig själva, så ingen tänker väl på mig lika mycket som jag gör.

Men ja, det är lätt att vara efterklok — speciellt 10-15 år senare!
 
Att jag får någon sorts survivors guilt när jag ser och hör hur illa ställt det är på min förra arbetsplats. Jag skäms för att jag lyckats ta mig därifrån?
Du lämnade i precis rätt tid, så är det bara. Jag tycker att det är sorgligt att höra hur det rasat, det var ju bra ”förr”. Jag träffade VCn för ett par veckor sedan och hon frågade mig vad jag tänkte om stället, utifrån att jag varit där och inte är kvar -jag KAN ha svarat lite för snabbt (och ofiltrerat) :angel:🙈
 
  • Hjärta
Reactions: Elo
Behöver duscha men orkar inte. Har dessutom råkat sprida ut Vanishpulver på badrumsgolvet, måste få bort det innan dusch.
Trööööööött.
 
Att jag får någon sorts survivors guilt när jag ser och hör hur illa ställt det är på min förra arbetsplats. Jag skäms för att jag lyckats ta mig därifrån?
Lite så har jag också tänkt om mitt tidigare jobb. Men nu har en person jag jobbade mycket med där, och trivdes utmärkt med, också sagt upp sig, äntligen. Så nu kan jag tycka att det kvittar hur det går för företaget.
 
Den starka kopplingen mellan träning och ”att ta hand om sig själv också” som mamma. Jag har hört det så många gånger att öronen snart trillar av. Missförstå mig rätt, jag är en stark förespråkare av att röra på sig. Det gör gott för kropp och knopp. Men den här besattheten av att nyblivna mammors enda sätt att ta hand om sig själva är att träna är fullkomligt absurd. Så fort träning kommer på tal så kommer kommentarerna. ”Det är ju så svårt att prioritera sig själv som mamma”, ”Det är ju så viktigt att ta hand om sig själv också” och ”Själv prioriterade jag inte mig själv på flera år!”. Låt mig vara tydlig. Jag har tagit väl hand om mig själv. Jag har tillåtit mig själv att vila, jag har tagit ikapp sömn på dagen när jag fått tid över, jag har läst, promenerat i skogen, målat, ätit choklad varenda dag i perioder utan skrupler. Jag har gått en kvällskurs. Vad jag inte har gjort är att pressa min kropp längre än vad den orkar. Jag testade, och kroppen sa nej. Jag satt vid ett tillfälle på lunch med en mansplainer kollega som gav helt oönskade råd om hur det ”bara är att bestämma sig” och tips på övningar. Jag hade bara sagt att jag inte tränar just nu. Inget mer. Efter hans råd om hur bra plankan är så var jag tvungen att fråga honom om hans råd är anpassade till någon som sover 4 h per natt och gjort två kejsarsnitt rätt nyligen. Jag fick inga mer ”goda råd” därefter. Nu när förutsättningarna är bättre och jag faktiskt tränar igen så dyker allt det där upp igen från folk som lägger huvudet på sne och säger ”Vad härligt, det är ju så viktigt att TA HAND OM SIG SJÄLV OCKSÅ!” 🙃
 

Liknande trådar

  • Låst
Tjatter Jag stör mig på den här årstiden och allt mörker. Har svårt att sova då kroppen har problem med att skilja på kvällsmörker och nattmörker. 100 101 102
Svar
2 027
· Visningar
95 516
Senast: Görel
·
  • Låst
Tjatter Stör mig på att jag måste köpa nya vinterdäck. Dyrt! 99 100 101
Svar
2 018
· Visningar
94 370
Senast: Görel
·
  • Låst
Tjatter Vi fortsätter väl här? 😁 Stör mig på munsår i mungipan och inflammerat tandkött... 100 101 102
Svar
2 026
· Visningar
101 367
Senast: Mineur
·
Relationer Stör mig på hundmänniskor som tackar nej till att komma och hälsa på om deras hundar inte får följa med. Jag har katt. Nej jag vill... 12 13 14
Svar
263
· Visningar
12 842
Senast: hastflicka
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack nummer 18
  • Inkar
  • Shettistråden del II
Tillbaka
Upp