Problematiken ligger i att mycket av den infrastruktur som krävs, vård, skola, omsorg, kommunikationer är kommunens ansvar och små landsortskommuner är fattiga kommuner. För att få nödvändiga förutsättningar innebär det att staten måste gå och ta över ansvaret. Och att infrastrukturen kan tillåtas gå på minus. Vilket politiskt, eller praktiskt sett aldrig kommer att ske.
Vi lever till en del i ett post-industriellt samhälle där fokus på arbete har skiftat och just småkommuner som har varit mer beroende av lokala arbetstillfällen drabbats när dessa flyttat/lagts ner. Under flyktingkrisen 2015 var det intressant att det var inte bara Migrationsverket/staten som tvingade många kommuner i norr att ta emot flyktingar, utan de var mer än positiva eftersom de inte bara fick betalt för varje asylsökande utan det också skapades mer arbetstillfällen, vård, skola och liknande, för att fylla behovet av en ökande befolkning. Sedan har jag mina egna åsikter i galenskapen att placera asylsökande i utflyttningskommuner där det inte finns några jobb och sedan vänta sig att de ska få jobb där.