"Det värsta jag vet", när det orimligen kan vara så. Exempelvis att någon råkar sätta tån i en liten pöl och säger "blöta strumpor är det värsta jag vet". Oftast kan jag hålla tyst, men mot slutet av en påfrestande dag förekommer det att jag med stor förvåning säger t.ex. "Oj! Värre än en närståendes bortgång?"