Folk som har åsikter om andras liv. Sipprar igenom extra mycket nu i fasen gifta sig, skaffa barn, köpa hus. Små kommentarer om vad de själva anser om ens val. Jag bryr mig inte? Mer än att jag blir obekväm kring människor som så uppenbart värderar och bedömer andras liv. Jag vill omges av människor som är ens hejarklack oavsett vad man väljer i livet, så försöker jag vara med mina vänner. Du vill flytta till Jukkasjärvi? Leva barnlös och köpa fem katter? Spendera dina besparingar på ett bröllop? Bo i en etta och dricka tre Margaritas på hörnkrogen varje fredag? NICE! You do you! Confetti och pom poms och fyrverkerier. Du har mitt oändliga support så länge det gör dig glad. Men på sistone har jag märkt av hur många som måste flika in sina egna åsikter om saker och ting. Jag bryr mig inte om vad du anser att jag bör göra, så klaff.
Framför allt har jag märkt av att jag lättare får ångest kring dessa personer. Har några i min närhet som ofta kommenterar vikt på andra. Aldrig på mig, men bara vetskapen om hur de synar andra triggar min egen ångest när jag är med dem. Märker också hur jag blir tillbakadragen och inte vill dela med mig om så mycket tankar kring de som ofta lägger sig i ens liv. Så pretty please, kan vi bara komma överens om att det är ett sjukt oskönt drag att vara en tyckare om andra? Har du inget snällt att säga, säg ingenting alls, är inte en helt dum regel trots allt.