Stora Snacktråden tre

[eyz]

Sv: Stora Snacktråden tre

KL

Idag byttes min godmodiga och glada unge mot ett riktigt monster! Jag blir lite handfallen inför detta beteende. Å ena sidan vill jag verkligen att han ska känna att jag lyssnar och respekterar hans vilja och åsikter, å andra sidan fungerar det inte att man ändrar sig sju gånger på tre sekunder.

På affär nummer ett fick han ta en banan ur en såndär "varsågod alla barn"-låda. Vis av erfarenhet vet jag att han inte äter upp hela men jag trodde i min enfald att protesterna skulle bli större om han inte fick ta en banan än om han fick det.

När vi plockar varorna i butiken gör han lite saker som han inte får så han började bli rätt sur redan där. När vi betalat vill han, när jag frågar, äta upp bananen istället för att packa varorna som han annars brukar göra. Sen blev han väl så inne i sin banan att han missade att jag packade varorna, och när han väl såg det så blev han jättearg. Jag kan inte mer än konstatera att det redan är gjort och frågar om han vill ha bananen. När han inte vill visar jag var han ska kasta den. Då vill han plötsligt ha den. På väg ut till boben vill han inte ha bananen ( 5-7 sekunder senare), jag lyfter upp honom till en annan papperskorg och visar att han kan kasta där. Då ska han såklart ha bananen igen. När jag sätter ner honom ska han inte ha bananen. Lyfter upp igen, han vägrar kasta - jag tar bananen och kastar den.

Han vill sen inte åka boben hem. Frågar om han vill gå, det vill han inte. Jag sätter honom på boben, frågar om han vill ha vantar vilket han inte vill. Hinner sedan gå ett par steg innan han vill ha vantarna. Sätter på dem, går 30 meter sen säger han att han inte vill ha vantarna (39 gånger) innan han slänger av sig dem. Jag lägger vantarna i påsen och går vidare. Direkt så gråter han att han vill ha vantarna, jag säger att han får åka utan. Det är ett par hundra meter hem bara. Han skriker, gråter och låter i största allmänhet. En tant som gått om oss stannar förklarar för mig att han är ledsen och vill ha sina vantar. Jag tackar för uppmärksamheten men avböjer vidare diskussion.

Nu ska han inte åka bob mer. Jag frågar om han vill gå men det vill han inte. Jag sätter honom på boben och drar honom till trapphuset, bär in boben och sen går vi (med visst tvång ) till affären som bara är på andra sidan gatan. Väl där frågar jag om han vill ha en vagn, det vill han inte. Jag tar då en korg och släpar med med ungen in i butiken. Under hela butiksbesöket skriker han oavbrutet. Efter att jag betalat frågar jag om han vill packa? När han säger nej förklarar jag att då packar jag. Inget svar. När jag börjar packa gråter han och säger att han vill packa. Jag lyfter upp honom och då ska han inte packa. Då packar jag klart och släpar med mig honom ut. Vid trapphuset frågar jag om han ska trycka ena knappen på portkoden som han brukar, icke, så jag öppnar porten. Tårar och gallskrik igen. Eller ja, tårar och gallskrik var det hela vägen från bananen kastades tills vi kom hem.

Med milt tvång fick jag sedan, med svetten drypandes föra honom upp för de tre trapporna hem. Efter att vi fått av kläderna och druckit några styrkande droppar vatten är han på gott humör igen. Är detta försmak på gränstestarperioden? (duvungen är 2½ år)

 

[Calazirya]

Sv: Stora Snacktråden tre

Välkommen till krigstiden

Vi kan stötta varandra och räkna gråa hår tillsammans

 

[vindvissla]

Sv: Stora Snacktråden tre

Jag fnissar och tycker lite synd både dej och barnet, det är skitpåfrestande att vara förälder till ett barn som inte vet vad det vill, och säkert lika jobbigt för barnet. Sådär hade vi det i nästan.två år... Och så underbart det var när han började komma ur det.

Jag tycker du verkar jättesund i hanterandet , du fajtas inte utan försöker bara minimera konflikterna. Måste han följa med och handla?

 

[eyz]

Sv: Stora Snacktråden tre

Ska han fortsätta såhär är det inte många bruna strån kvar i den glesa kalufsen innan månaden är slut.

Hur hanterar du det? I den mån det går brukar jag vänta ut honom när han inte vill nåt. Men ibland funkar det ju inte (och idag var jag för trött)...

 

[eyz]

Sv: Stora Snacktråden tre

Ja det är såklart värst för honom, jag kunde till och med skratta åt eländet efter att han kastat vantarna (innan tanten kom och predikade) (och utan att han såg såklart!).

Jag kan absolut handla ensam men hittills har det ju gått bra de allra flesta gångerna och då tycker han bara att det är kul att köra de små barnkundvagnarna och slänga sig på golvet för att titta på fläktarna som går under frysdiskarna. Men nu handlar jag själv ett tag framöver känner jag. Och framför allt inte mitt i eftermiddagsrusningen som vi råkade hamna i...

 

[TinyWiny]

Sv: Stora Snacktråden tre

Tack för tipsen. Vi försöker uppmanna henne till att göra saker vi vet att hon kan men vill inte tvinga henne (det tror jag har motsatt effekt). Men man ser hur stolt hon blir när hon klarar något som hon först inte trodde. Kan man ärva ett såna här "egenskaper"? Jag känner så väl igen mig själv i Emilia, jag är precis lika som hon. Osäker med nya människor, vill inte göra saker jag inte är helt säker på att jag klarar av osv men inte alls blyg när jag väl kommit in i en grupp.

ang. "dagis" så tror jag att vi egentligen har bestämmt oss för att vänta ett år extra, vi måste bara titta på lite detaljer. Sambon ska också ringa "kommunen" och fråga lite om vad som har ett erbjuda för alternativ. Dagmamma är tyvärr lika dyrt som det privata "dagiset". Att avgiften blir viktig beror på att jag planerar att plugga till hösten, det gör att vi är beroende av sambons lön. Sambon vill helst inte jobba heltid så vi måste få pengarna att räcka på något sätt.

Nej inte tvinga men försöka puscha lite extra är nog inte fel.
Jag tror att det är ärftligt. Barnens pappa är extremt blyg och har utvecklat diverse fobier också tyvärr. Det var därför jag tränade extra med min son för jag ville verkligen inte att han skulle bli lika begränsad som hans pappa är. För sonens del har det verkligen gjort nytta för han är inte alls blyg idag som vuxen. Visst kan han känna obehag men han vet att han kan övervinna obehaget och han gör det.

Jag förstår att avgiften spelar roll. Pengar har ju tyvärr ofta en förmåga att försvåra. Egentligen tycker jag att de borde sätta ned avgiften eftersom det annars skulle varit helt gratis för er. Men vad jag tycker spelar ju ingen roll. De har ju sina regler de måste gå efter iallafall.

 

[Calazirya]

Sv: Stora Snacktråden tre

Är vi hemma vid så väntar jag ut, erbjuder tröst eller avledning.

Är vi på affären blir tappert försök att avleda, ibland mutar jag och sedan försöker jag ta mig hem fortast möjligt

Det beror lite på varför E bryter ihop oftast är hon trött och då fungerar det att muta, i värsta fall får man la lämna allt på plats och bara gå hem ( men det har jag peppar, peppar aldrig behövt göra ).

 

[Mirre]

Sv: Stora Snacktråden tre

Åh vad skoj sådant där är
Har tagit oss en timme att komma hem från dagis ibland, det tar normalt fem min. Men när man har en Isak som ligger på vägen och skriker för allt och ingenting så tar det tid

Men bästa sättet här att hantera det är att avleda eller som du, göra det som behövs (packa varorna tex) och gå hem bara.
Lyckligtvis har vi aldrig haft något direkt utbrott i affären. (än, kanske kommer det också ) men däremot ute, hos mina föräldrar eller hemma.
Nu är han snart 4 och utbrotten har minskat, det skriks mindre men däremot kan han istället häva ur sig saker som inte är speciellt snälla, göra saker som han vet att man inte gör osv. Så det testas massor

 

[Ajda]

Sv: Stora Snacktråden tre

Hehe sådär kan det blir ibland när vi ska hem från dagis också. Vi har 4 hus mellan oss och dagis, ibland har det tagit 20 minuter.
Men nu var det längesen hon gjorde så, förutom idag Fast hon var trött tror jag, slängde sig i en snödriva och gnällde. Hon skriker sällan rätt ut.
Oftast gnäll-grinade hon för jag inte bar hem henne om det blev tjorv när vi skulle hem.

Sista tiden har inte Tuva velat följa med hem från dagis. Det känns skönt, eftersom hon varit lite tillbakadragen och blyg där innan.


Idag var vi på gymnastiken. I början var hon väldigt försiktig och man ser verkligen på henne hur hon "tror sig veta" att hon inte klarar det. Hon går in med halvhjärtade försök. Sen när vi hållt igång ett tag vågade hon ta för sig mycket mer och var jätteduktig och fixade massor. Man ser hur glad hon blir när hon fixar det. Jag tror det här är jättebra för henne.
Lowe var eld och lågor, tur jag hade brorsan med mig. Lowe var överallt och klättrade och sprang. Så olika barnen är... han är 14 månader och väldigt duktig med grovmotoriken.

Vi ska köra på ordentligt nu med gymnastik, leklandet och försöka oss på att åka till simhallen mer regelbundet nu.

 

[eyz]

Sv: Stora Snacktråden tre

Haha till och från dagis är nog ändå den värsta prövningen med ett frustrerat barn. Jag har ju sedan hösten inte haft det problemet då vi flyttade, mycket skönt. Att åka bil tycker han bara är kul, eller som idag på boben...

 

[Comfort]

Sv: Stora Snacktråden tre

Jag har en unge som inte vill till dagis, ska inte klä på sig, gråter hela vägen dit (15 minuter i bil) men när vi väl har kommit dit slänger hon av sig kläderna och hinner knappt ge mig en hejdå-kram..

Tre gånger förra veckan bar jag ut henne till bilen utan ytterkläde för att hon inte ville klä på sig. Fjärde dagen när jag bad henne sa hon bara "Jag vill frysa!".. så bra gick det med det

 

[Armani__]

Sv: Stora Snacktråden tre

Välkommen till krigstiden

Vi kan stötta varandra och räkna gråa hår tillsammans

Kan jag vara med där?! Med en styck son på drygt 1,5 år så insåg jag (på riktigt alltså) att jag börjar få gråa hår - ångest!!! Och Eyz, jag känner igen mig mycket i er "incident" idag, herrejisses vilka "strider" vi kan ha här hemma och jag blir nästan mörkrädd då jag vet att vi har en hel del av denna varan kvar eftersom killen bara är 1,5 :S

 

[Mirre]

Sv: Stora Snacktråden tre

Hehe ja detkan vara ett smärre världskrig här ibland
Fast nu är det mer att han ifrågasätter allt man säger (verkligen allt! ) flera gånger, allt ska upprepas flera gånger och förklaras i minsta detalj.
"vad är det för burk?"
Jag svarar och förklarar
" ja men vad är det för nån burk?"
Svarar och förklarar igen
"ja men VAD är det för nån burk?"
Suck svarar och förklarar återigen

 

[lingonben]

Sv: Stora Snacktråden tre

Oj oj oj... Jag fnissar med alldeles för mycket igenkännande där. Det blir bättre, lovar, men både jag och min man har varit gråtfärdiga över sådana konflikter. Min yngste som är i ålder med din satte igång på liknande vis när han var 18 månader om jag minns rätt? Det var riktigt illa i somras, men under hösten har han faktiskt kunnat acceptera ett nej utan skrikvrålkaosutbrott på golvet. Det är så förvirrande när vi helt plötsligt kan säga nej och bara mötas av ett soligt "OK mamma!" Men det är klart, det är rätt jobbigt att orka vara konsekvent genom utbrottsstormarna, och hantera omgivningens fina förslag Men det ger sig!

 

[eyz]

Sv: Stora Snacktråden tre

Haha, vad glad man blir när ungarna tycker det som man vill att de INTE ska tycka är kul är just det.

Om vi varit borta till kvällen och Milton är trött kan han vägra att kliva ur bilen självmant, och det är snudd på omöjligt att bända ut en 17 kilos stenstaty fastmurad i bilstolen...

 

[eyz]

Sv: Stora Snacktråden tre

Ja man undrar ju lite om folk glömt helt hur det var när deras egna barn var små? Min mamma är inget superstöd heller, både en och två gånger har hon kläckt ur sig "så gjorde du aldrig när du var liten!".

 

[Calazirya]

Sv: Stora Snacktråden tre

Mina föräldrar bara garvar hjärtligt och säger, what goes around comes around

Ella är en kopia av hur jag var i samma ålder.

 

[vindvissla]

Sv: Stora Snacktråden tre

Min sambo säger att han känner igen sig mycket i Sam, han var tydligen också vild... Så, jag brukar skylla på hans gener och låter bli att berätta hur grymt energisk och envis jag var

Dåliga nyheter på radion här idag för irland, tänk om vi inte lyckas sälja alls... Tänk om jag är fast här i resten av mitt liv..

 

[Mirre]

Sv: Stora Snacktråden tre

Haha så säger min mamma också, "du skulle bara veta hur du själv var"
Min tonårstid minns hon med hmm..smått fasa och ångest så undrar hur pojkarna blir haha.

 

[Snyggve]

Sv: Stora Snacktråden tre

KL

Giv mig styrka att orka med denna dag!!

Inatt var Lilleman vaken vid 1, 3, 4, 5 och 6. Vid 8 var det dags att kliva upp för att köra Storebror till dagis. Sen brukar Lilleman sova 1,5-2 h på fm men idag var han nöjd efter 30 min Och snart är det dags att hämta Storebror igen... dessutom går det magsjuka på dagis. Jippi...