Stora diskussionstråden

[Europa]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

*KL*

När man läser den här tråden skulle man kunna tro att all ridning som får godkänt på tävling är bra och klassisk och att det är anmärkningsvärt att Biggan har sett en dålig ritt få godkända poäng.

Är det verkligen så? Jag har svårt att tro det. Som Immer redan har påpekat så diskuteras det även på tävlingsforumet om konstiga bedömningar, och det som diskuteras på forum är bara en återspegling av hur snacket går bland folk i allmänhet. Folk ifrågasätter när t ex hästar som gör ganska stora fel ändå får godkända, eller rent av höga poäng. Är det konstigt?

Även inom sporten diskuteras det. Så sent som i morse lade t ex en av Strömsholms-ridningens ikoner Bo Tibblin upp ett inlägg på sin blogg där han delger sina funderingar över om rätt saker bedöms och belönas.

Och det är ju så det ska vara. Det måste finnas en levande diskussion om tävlingsdressyren ska klara att slipa av sina avarter och ligga nära det klassiska som TR beskriver.

Jag tycker att det är jätteviktigt att det förs sådana diskussioner, inte minst när det gäller i vilken utsträckning de poäng hästen får för sin inneboende talang ska få kompensera för missar i hur den rids. Är det uppsutten hästutställning eller är det tävling i dressyrridning det ska vara?

Den klassiska dressyrens viktigaste grundsten är ju att den ska förädla hästen. Den ska stärkas inte bara fysiskt, men också psykiskt, så att den blir vackrare, lättare och mer stolt. Man kan ju också fundera på vad ridbarhet är. Är det stora flashiga gångarter? Eller är det en häst som mormor kan rida en stor ökad trav på utan att löständerna faller ut? Där någonstans finns en väldigt grundläggande konflikt inom tävlingsdressyren, tycker jag.

Vad Biggan har sett eller inte sett tänker jag lämna därhän, för den diskussionen är meningslös. Själv har jag sett tillräckligt många ritter med tillräckligt hög grad märkligheter få godkända eller till och med höga poäng genom åren för att tro att godkänt betyg alltid automatiskt betyder att något är utfört på ett klassisk korrekt sätt.

Jag tävlar inte, så för min del får domarna döma upp halvdant ridna gångartshästar på bekostnad av mer alldagliga men kanske lite mer välridna hästar bäst de vill. Jag tävlar inte. Men om man t ex kan få godkänt på hästens form trots att den gått bakom lod en stor del av programmet, eller godkänt på en piaff trots att hästen triangulerar, då är inte tävlingsdressyr och klassisk dressyr samma sak.

Dom som rider klassisk dressyr och verkligen hävdar att det är klassisk dressyr dom rider och tränar, som harvar runt i undertempo i otaktmässiga gångarter med hästar stela som pinnar med noll bjudning och lösgjordhet, klarar inte av en mellantrav men passage skall dom träna? som har råkat tävla någon enstaka gång på 47% typ i LC, vad rider dom då? Ganska så påstrida om att det dom gör är bra och det andra (de som tävlar dressyr) rider fel.



Bo Tibblin nja jag har tappat mkt respekt för honom genom åren och har väl sett hur dressyrpolitiken genomsyrat även hans bedömningar. Han säger en sak och dömer en annan sak. En av ryttarna från den aktuella klassen som fick 61% vann samma klass dagen efter på 70% , jag undrar hur man som ryttare tänker då?? Tycker mer dressyren är politik idag än något annat, bedömningarna är godtyckliga och känner du domaren får du 10% extra, är du själv domare får du 10% extra.. Gud man blir så trött..

 

[Europa]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Dom som rider klassisk dressyr och verkligen hävdar att det är klassisk dressyr dom rider och tränar, som harvar runt i undertempo i otaktmässiga gångarter med hästar stela som pinnar med noll bjudning och lösgjordhet, klarar inte av en mellantrav men passage skall dom träna? som har råkat tävla någon enstaka gång på 47% typ i LC, vad rider dom då? Ganska så påstrida om att det dom gör är bra och det andra (de som tävlar dressyr) rider fel.

Jag menar såklart att dom har "erkänt" (?) duktiga klassiska tränare och inga tränare hemma i buskarna.

Jag vet inte men jag tycker man ser även inom den genren att tränarna släpper igenom för mkt brister och fel och skriker bra när det inte finns något bra att skrika. Tycker man lurar människor till att dom skall tro det är bra när det är dåligt och så går dom ut och blir jättebesvikna på sina 47%.

Jag blir också besviken när man ser bokstavstränarna träna hemma på klubben, jag måste gå ur ridhuset,klarar inte av att se eländet och undrar vart ihela fridens namn är allt på väg?

Finns det ingen stake hos tränarna längre? Eller handlar allt bara om att dom skall få in sina pengar?

 

[Europa]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Och jag ska avsluta med att skriva att jag förstår mycket väl att det är en bedömningssport och mycket väl att det även finns domare där det kan bli fel- men i detta fall var det uppgifter från beskrivaren som dels ändrades och så skrivsättet, hästen gick "mycket bakom hand", i betydelsen mycket och inte ofta,, om en häst går bakom hand så går den bakom hand, däremot kan man välja det ordet vid beskrivning av lodplanet, därför tror jag att ritten inte var bakom hand utan istället mycket bakom lod och det är en väldigt stor skillnad.

jag håller med kan inte tänka mig att hästen skulle gå bakom hand då skulle den galoppera i alla ökningar och skänkelvikningar och inte ta en enda övergång eller halvhalt. Bakom lod är det säkert.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Intressant inlägg. Har själv fundrat mkt på just detta. Har själv aldrig ridigt klassiskt utan det närmaste är väl AR:en och där kan jag hålla med dig om takten och ffa frammåtbjudningen är en bristvara och därför inte den helt optimala ridstilen. De som bara rider AR hävdar motsattsen att takt och frammåtbjudning är superviktiga ingredienser, men då kan jag tycka att det är konstigt att det inte syns frekvent i den dagliga ridningen. Sen rider inte alla i fel takt, men många jag sett och grundaren är enligt mig inte speciellt imponerande heller. Så det är inte alls konstigt tänker jag att många ifrågasätter AR. De som verkligen älskar ridstilen och själv rider AR är väl roligt för dem, de har säkert utveckalts på sitt sätt och det är alltid bra. Många som inte hittat rätt inom andra inriktningar känner att det hamnat rätt och jag tror att det är rätt- för dem. Men vill man komma långt inom dressyren så tvivlar jag på att AR är svaret.

Men alla är vi olika och det är ju himla tur det! Jag tror att man kan få utbyte mer av olika ridstilar, bara man följer en mall som bevisligen funkar och inte kör lite på måfå och plockar lite här och där utan att binda ihop det till en helhet. Jag känner att jag fått en del från de AR tränare jag ridit för precis som jag fått annat från vd-tränare och instruktörer inom issis.

 

[bigganl]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Bakom hand handlar det om i det här fallet och INTE bakom lod. (merparten av programmet, förutom korta bitar) Trodde det var klart sedan flera sidor tillbaka. Se mitt PM till dig.

 

[Europa]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Intressant inlägg. Har själv fundrat mkt på just detta. Har själv aldrig ridigt klassiskt utan det närmaste är väl AR:en och där kan jag hålla med dig om takten och ffa frammåtbjudningen är en bristvara och därför inte den helt optimala ridstilen. De som bara rider AR hävdar motsattsen att takt och frammåtbjudning är superviktiga ingredienser, men då kan jag tycka att det är konstigt att det inte syns frekvent i den dagliga ridningen. Sen rider inte alla i fel takt, men många jag sett och grundaren är enligt mig inte speciellt imponerande heller. Så det är inte alls konstigt tänker jag att många ifrågasätter AR. De som verkligen älskar ridstilen och själv rider AR är väl roligt för dem, de har säkert utveckalts på sitt sätt och det är alltid bra. Många som inte hittat rätt inom andra inriktningar känner att det hamnat rätt och jag tror att det är rätt- för dem. Men vill man komma långt inom dressyren så tvivlar jag på att AR är svaret.

Men alla är vi olika och det är ju himla tur det! Jag tror att man kan få utbyte mer av olika ridstilar, bara man följer en mall som bevisligen funkar och inte kör lite på måfå och plockar lite här och där utan att binda ihop det till en helhet. Jag känner att jag fått en del från de AR tränare jag ridit för precis som jag fått annat från vd-tränare och instruktörer inom issis.

Men nu var det inte AR jag tänkte på utan klassiska dressyrtränare

 

[karamelldrottningen]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Och jag ska avsluta med att skriva att jag förstår mycket väl att det är en bedömningssport och mycket väl att det även finns domare där det kan bli fel- men i detta fall var det uppgifter från beskrivaren som dels ändrades och så skrivsättet, hästen gick "mycket bakom hand", i betydelsen mycket och inte ofta,, om en häst går bakom hand så går den bakom hand, däremot kan man välja det ordet vid beskrivning av lodplanet, därför tror jag att ritten inte var bakom hand utan istället mycket bakom lod och det är en väldigt stor skillnad.

Jag måste bara fråga då jag blir så himla förvirrad av denna disskution ... Vilket fall var detta nu? Var det de fallet som Biggaln tog upp lr var det ett annat fall ni pratar om nu? känns som att de blir konstigt när man läser inlägg och så finns det inget att gå efter (kanske jag som e blind, skulle kunna vara en förklaring ). Jag har visst en tendens har jag märkt i denna tråden att läsa inläggen i fel ordning, jävligt förvirrande, ska försöka sluta med det .

 

[bigganl]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

KL
Kan vi inte bara släppa denna enda ritt som jag tog med som ett exempel? Varför hänga upp diskussionen på detta? Nej jag ser ingen anledning. De som vill fortsätta att kommentera eller prata om just detta kan väl skicka PM till mig istället.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Jaha! så det är alltså fortfarande den ritten som disskuteras. Aa men då lägger jag mej inte i den, känns färdigt och onödigt nu.

 

[Europa]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

KL
Kan vi inte bara släppa denna enda ritt som jag tog med som ett exempel? Varför hänga upp diskussionen på detta? Nej jag ser ingen anledning. De som vill fortsätta att kommentera eller prata om just detta kan väl skicka PM till mig istället.

jaha jag hade missat det

 

[axel]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

jag håller med kan inte tänka mig att hästen skulle gå bakom hand då skulle den galoppera i alla ökningar och skänkelvikningar och inte ta en enda övergång eller halvhalt. Bakom lod är det säkert.

Precis. En sdn häst arbetar inte genom kroppen, tappar gärna taktn o har ofta ett oharmoniskt kroppsspråk för att inte tala om att den gärna släpper bettet- som det vore en skarp stång.

 

[ginnies]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Jag måste bara fråga då jag blir så himla förvirrad av denna disskution ... Vilket fall var detta nu? Var det de fallet som Biggaln tog upp lr var det ett annat fall ni pratar om nu?

Samma men...
Inte lätt att hänga med, men så har också den beskrivna hästens status ändrats lite med tiden, ex som nu, senaste sidan, från förut bakom hand hela programmet till bakom hand merparten av programmet förutom korta bitar.

 

[svea]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Ah, men nu blev det lite intressant igen.

För nog kan väl en häst gå bakom hand utan att uppvisa så grova symtom?

Jag tycker ju att hästen i princip är bakom hand när den inte söker och möter handen. Därav detta att jag tycker att även bakom lod är ett stort problem. Om hästen söker och möter handen så ska det ju inte vara några problem att få den att gå i eller framför lod. Är den redo för klassen så ska den vara självbärig nog att klara det under en uppvisning. Sen kan det ju hända att man kan behöva rida den bakom lod under träning för att komma åt den, men det är då det.

Bakom hand är för mig ett väldigt stort spektrum, från att hästen går ganska hyfsat men släpper lite när man kräver vissa saker, till att den går som skrutt.

I det förstnämnda fallet är det inte säkert att någon mer än ryttaren vet att hästen är bakom hand, inte förrän det kommer till de mer avslöjande övningarna.

 

[Ponnyryttaren_]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Jag håller med dig, att det är ändå en stor skillnad inom 'bakom hand', tränar själv en häst som är j*vligt svår att få fram till handen, men den kan visa längningar iaf. och skänkelvikningar. Men inte blir det i närheten av den kvalité den skulle kunna visa, med det är ju en annan sak, men den gör det i rätt stadig takt ändå. Taktmissar kan ha få, men det kan dom bättre få med. Han kan lura en och annan att det ser bra ut, när jag som ryttare inte tycker att det känns bra alls.

"jag håller med kan inte tänka mig att hästen skulle gå bakom hand då skulle den galoppera i alla ökningar och skänkelvikningar och inte ta en enda övergång eller halvhalt. Bakom lod är det säkert." Tror alltså inte att det är så svart vitt som här.

 

[Europa]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Ah, men nu blev det lite intressant igen.

För nog kan väl en häst gå bakom hand utan att uppvisa så grova symtom?

Jag tycker ju att hästen i princip är bakom hand när den inte söker och möter handen. Därav detta att jag tycker att även bakom lod är ett stort problem. Om hästen söker och möter handen så ska det ju inte vara några problem att få den att gå i eller framför lod. Är den redo för klassen så ska den vara självbärig nog att klara det under en uppvisning. Sen kan det ju hända att man kan behöva rida den bakom lod under träning för att komma åt den, men det är då det.

Bakom hand är för mig ett väldigt stort spektrum, från att hästen går ganska hyfsat men släpper lite när man kräver vissa saker, till att den går som skrutt.

I det förstnämnda fallet är det inte säkert att någon mer än ryttaren vet att hästen är bakom hand, inte förrän det kommer till de mer avslöjande övningarna.

Jag tycker nog du blandar ihop brist på styrka med olydnad som faktisk bakom hand är. Om hästen inte möter upp handen men om du lägger på benen möter upp handen skulle jag inte kalla det bakom hand utan brist på styrka, för antingen så släpper den fram och gör den inte det så släpper den bak om den inte orkar.

En häst som är bakom hand är ju bakom hjälperna och svarar inte varken framåt eller bakåt.

Så för mig handlar det antingen om bristande styrka eller olydnad! Jag skiljer iallafall på de två.

 

[Europa]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Så nej jag ser inte alls bakom lod som ett stort problem däremot kan man ju rida i eller framför lod med en stel pinnig häst som inte arbetar alls genom kroppen, det är isåfall ett mkt större problem tycker jag.

 

[tuaphua]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Fast en hel del hästar kan garanterat gå bakom hand utan att börja gallopera i en travökning eller skänkelvikning etc. Och även ta halvhalter för sitsen för det.

Det finns en hel del sånna hästar inom raserna PRE och arab. De är känsliga för handen och en hel del av dem har inte ridits känsligt nog. Så de har börjat backa av. Även om de sen lärt sig komnma fram kan man ju få en dålig dag då hästen står emot mentalt och då backar av i fram.

PREn jag rider är en sån som förr backat av väldigt. Han drog upp och bak halsen, är överrörlig tom för att vara PRE. Men han har lättare för längning än många andra av rasen. Och idag då han faktiskt är väldigt välriden och skolad så går han fram till handen. Men spänner han till mentalt någon dag så kan han försöka backa av. Och jag kan garantera att han skulle kunna gå sina vanliga tävlingsprogram a la MSV utan att vara framme. Det syns inte alltid så mycket. Men det känns. Han har på någon tävling blivit rädd för någonting och gått bakom hand(klivit av hjälperna fram liksom). Inte har han galloperat eller missat halvhalter för det. Galopp fattar han för galopphjälper. Inte ökningshjälper. Och halvhalter gör man med sitsen. Han är ju gjord för att sätta sig liksom. DET är aldrig något problem med den hästen.

Så är det ju med en hel del PRE. Och ganska många araber, även om de inte är gjorda för att sätta sig så har de ofta rätt lätt för det och är ju så lätta i kroppen och känsliga nog.

Ang domardebatten kommer det finnas både bra och dåliga bedömningar så länge som domarna är människor. Och vissa domare gillar vissa saker medans vissa gillar annat. Det skiljer sig alltså lite. Det ör iaf väl känt här i trakterna.
Ibland åker man inte ens till en tävling om man vet att just någon domare dömmer. Jag vet en tjej som rider högre MSV-klasser. Hon placerar sig för det mesta. Jätteduktig ung tjej! Men en dommare avskyr henne och/eller hennes häst. Hur de än rider så döms de ner. Är det en annan domare som dömmer en annan klass samma dag och hon vet med sig att hon red som skit i den klassen så får hon iaf högre poäng i den. Som hobbyryttare känns det ju inte lönt att åka då om man vet att den domaren dömmer.

Och kollar man på hur man dömer PRE så är det ju ofta rätt olika hur domare dömmer dem, upplever jag. Det syns ju mer på en PRE om den inte sitter ihop i kroppen än på ett halvblod. De är ju av naturen mer ihopkopplade, lederna rör sig inte i lika stor utsträckning. Så i låga klasser där det inte är rörelser utan mest vägar, gångarter och en massa transportsträckor så vinner man ju på att rida halvblod. Tappar den rygg så syns det inte lika mycket.

 

[svea]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Vilka bra exempel du ger på det jag menar med att vara bakom hand och att det inte alltid är så uppenbart för betraktarens öga!

 

[mackan]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Jag håller helt med dig ang. domar ämnet. Vi har en tråd inne på dressyr om just det du beskriver, dvs undvikandet av vissa domare pga subjektiva orsaker.
Jag tror ingen som sysslat med bedömnings sport, vare sig häst eller hund, inte har råkat ut för subjektivitet, vilket är en ofrånkomlig aspekt när det handlar om människor. sen klarar vissa av att vara objektiva mer eller mindre än andra.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Mina absoluta förebilder när det kommer till akademisk ridning.

Välskrivet!

Har oxå märkt det på nån PRE jag ridit, verkligen irriterande. Hur gjorde du för att få bukt med problemet? Jag minns att jag försökte få honom att slappna av mera (blev spänd så fort man tog tygeln) och jobba i en lägre form, frammåt nedåt. Sedan mer samlande arbete korta stunder och mkt övergångar och även tempoväxlingar.

Det var mkt uppåt på den hästen men mindre frammåt, det hade varit kul om han levt idag. fast det var inte min egen häst och de som hade honom red inte tillräckligt och han hade inga skor trots att hans hovar skulle behövt det. Alltid fick man assistera när hovis kom. Nä, nu känner jag att detta inlägg börjar spåra ur lite. ska ju inte prata hovvård nu utan ridning, harkel...

Detta med domare är ju ett kapitel för sig och väldigt intressant. Trist att din kompis får mindre poäng för en viss domare. orättvist. Vet du varför hon inte gillar henne? för det har alltså inget att göra med hur hennes ritter är? Om det är orättvist bedömt, ska man då inte kunna, vad heter det nu igen... ta vidare åtgärder?